Glashuset Eagle tål törnar

av Bo Ingves Forum 1990-06, sida 20, 05.04.1990

På väg från Helsingfors till Fredrikshamn undgår man knappast att se detta 8laspalats, Eagle-huset, då man susar förbi Karhula.

Glashuset Eagl tål törnar

Text: Bo Ingves

En flygande örn brukar användas i reklamer för att ge ett intryck av frihet och styrka. Kontorshuset Eagle vid infarten till Karhula (som närmast är en förstad till örnstaden Kotka) står däremot stadigt på marken. Även om den glastäckta fasaden väl kunde tänkas återspegla en örn i flykten.

t sin helhet är täckt av spegelglas. E av motiveringarna bakom materialvalet för Eagle-projektet är att glaset återspeglar världens gång. Molnen rör sig över den blanka ytan och närmiljön kan betrakta sig själv som i en spegel. Envar får själv avgöra hur denna teori stämmer överens med de privata preferenserna.

En annan motivering till materialvalet är att de företag som köpt in sig i byggnaden räknar med att glasfasaden också återspeglar deras moderna image. Dessutom räknar man med att energi- och servicekostnaderna kan hållas nere. Ytterelementen av titanoxidglas är garanterat krossfria.

B yggnaden är den första i Finland so 20

Mannen bakom Eagle-projektet är arkitekt Hannu Laitila. Vid hans ritbord har t ex Korpivaaras huvudkontor och Finnair Caterings service- och kontorsbyggnad ritats.

Men i byggprojekt krävs också en hel del andra aktörer än arkitekter. Det nya glaspalatsets grundidé är helt enkelt rationaliseringsaspekten. Samarbetet mellan olika planeringsbyråer inom byggbranschen, typ VVS- och elplanering, kunde avsevärt effektiveras om företagen samlades under samma tak och dessutom inlemmades i samma datanät.

Därför är det logiskt att en del av de ca 20 företagen i Eagle-huset är Laitilas gamla samarbetspartners. Men utöver dess finns också företag i andra branscher i huset. Sammanlagt arbetar ca 100 personer i huset. Det gemensamma för alla är att de aktivt använder sig av och är beroende av datateknik.

Intelligent hus

Av denna anledning är det klart att Eagle är ett s k intelligent hus. Den första intelligensfaktorn är att man i planeringen har utgått från att livet inne i huset inte är statiskt.

Därför har man prefererat utrymmen som lätt går att förändra. Innertaken har t ex inga skrymmande ventilationsgångar som försvårar eventuella väggförflyttningar. Detta har möjliggjorts genom att man placerat ventilationssystemets tilluftkanaler på utsidan av byggnaden och frånluftkanalerna runt trappuppgången och hisstrumman i mitten av huset. Den andra faktorn i intelligensen är husets interna och externa kommunikationsförmåga. För att nå detta mål krävs givetvis ett heltäckande nät av el-, data- och teleuttag. För att få uttagen jämnt utspridda i alla utrymmen har kablarna dragits i ett nätverk av kabelrännor i innertaken. I dessa kan man dessutom i efterhand lätt dra ytterligare kablar vid behov. Kabelrännorna fungerar samtidigt som upphängningsskenor för takarmaturen. På detta sätt har man kunnat spara på våningshöjden och ändå få en hög rumshöjd.

Datorer i centrum

Eftersom man i intelligenta hus utgår från att alla som är verksamma i byggnaden inom en nära framtid arbetar med datorer, innefattar datanätet givetvis ett internt elektroniskt postnät. Egentligen är detta en grundförutsättning för att uppnå målet med husbygget, dvs ett rationellt samarbete mellan olika företag. I datanätet ingår också ett arkiveringssystem för ritningar och dokument.

Telekommunikationerna sköts via en digital telefoncentral med ett effektivt informations- och personsöksystern. Centralen är också redo för att sköta såväl passagekontroll som framtidens ISDN-förbindelser.

Ett mål med huset är också att det långt skall sköta sig själv. Man räknar bl a med att glasfasaden kräver mycket liten skötsel. VVS-tekniken sköts automatiskt av ett datoriserat styrsystem som t ex varje månad automatiskt rapporterar till energiverket hur mycket energi byggnaden har förbrukat.

Eagle blev ett verkligt snabbprojekt. Grunden började läggas i april i fjol och i mitten av av januari i år började företagen flytta in. En förklaring till det snabba byggandet är att huset byggdes runt en stålstomme med långt prefabricerade element. Själva stålstommen restes på mindre än tre veckor och ytterelementen fästes på ca fem veckor.

Budgeten för det fem våningar höga huset (plus en representationsvåning högst uppe) gick på ca 20 miljoner mark. Den sammanlagda våningsytan är 3 100 m?. 6/1990 FÖRUN,