Global minimiskatt – för tidigt att fira?
av Patrik Harald Forum 2021-09, sida 06-07, 18.11.2021
IYNILUOD JAN3 tidigt att fira vecklas”, säger han.
Överenskommelsen består av två så kallade pelare, där pelare 2 gäller den nämnda 15-procentiga minimibolagsskatten. Pelare 1 handlar om beskattning av den digitala ekonomin. Hä 3 bättre sätt än de verktyg som redan finns. En3 ligt hans uppfattning har man nu bara ordnat 3 pusselbitarna på lite annat sätt.
eg ”Man har strävat efter att skapa ett syste 2 ae - sr 2 pg 3 där länderna i viss mån övervakar varandra.
QQ» OCDE
DES POLINQUES MOILLEURER POUH UNE VIF MENULEURE
IE Reformen kommer att göra vårt internationella skattesystem rättvisare och mera välfungerande i en digitaliserad och globaliserad världsekonomi", sade OECD:s generalsekreterare Mathias Cormann i slutet av oktober, efter att också G20 godkänt skatteförslaget. Men inom forskarvärlden är alla inte imponerade.
Anhängarna applåderar, men hos VATT-forskaren Seppo Kari väcker planerna på en global minimibolagsskatt många frågor. Han ser reformen främst som ett politiskt initiativ, som inte är förankrat i ekonomisk forskning.
PATRIK HARALD TEX xIoktober enades 136 länder om att införaen = ka sin bolagsskatt för att locka utländska in global minimibolagsskatt på 15 procent. Reformen, som enligt planerna träder i kraft 2023, har beretts av OECD.
Syftet är att få bukt med skattekonkurrensen där länder tävlar med varandra om att sän AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 89202 vesteringar. Kritikerna har varnat för att en skattedumpning, ett race to the bottom, eroderar ländernas skattebas och till exempel gör det omöjligt att upprätthålla ett välfärdssamhälle.
De länder som nu gått med i överenskommelsen står tillsammans för 90 procent av världens sammanlagda bruttonationalprodukt. Efter att även Irland, Estland och Ungerni slutskedet anslöt sig står samtliga EU-länder bakom initiativet.
Två pelare. Seppo Kari, forskare på Statens ekonomiska forskningscentral VATT, säger att reformen potentiellt är ett stort steg framåt, men han befarar att upphovsmännen och reformens påhejare varit alltför snabba att ta ut segern. Han är tveksam till att reformen faktiskt ger önskade resultat.
”Modellen ligger långt ifrån den akademiska forskningens syn på hur systemet borde ut är planen att reglerna för de största och mest lönsamma företagen ändras så att en del av beskattningen av vinsten flyttas från det land där produktion och huvudkontor är belägna, till de länder där försäljningen äger rum och användarna finns. Inledningsvis berörs enbart företag med en omsättning på över 20 miljarder euro, men efter sju år halveras gränsen.
Även om reformpaketet vid första anblicken kan te sig klart och redigt, handlar det om en komplicerad helhet. Bland annat gäller den globala minimiskatten enbart stora företag, med en omsättning över 750 miljoner euro. För den överväldigande majoriteten av världens alla bolag fortsätter allt som förr.
”Globalt finns det miljontals bolag som inte berörs. Någon helhetsreform av den internationella beskattningen handlar det alltså inte om.”
Den akademiska forskningens förslag till strukturell förnyelse av den internationella beskattningen bygger enligt Kari på att få bort incentiven för skatteplanering och skattekonkurrens. Här har en del forskare föreslagit en bolagsskatt av typen mervärdesskatt.
Enligt Kari är det främst politiska hänsyn som gjort att OECD och G20 valt en annan utgångspunkt än vad den akademiska forskningen har förespråkat. Det är framför allt Frankrike som hållit hög profil i reformarbetet.
”Hur betydelsefull reformen är beror helt på vilka effekter den kommer att få. Men den saken är mycket svår att bedöma i dag.”
Verktyg finns, viljan saknas. Karis uppfattning är att OECD:s modell bara sätter ny reglering ovanpå gammal, att man försöker lappa enskilda problem i ett befintligt system. Han anser att det redan finns verktyg för att effektivare samla in skatt, men att det är viljan som saknas. Till exempel har Finland en så kallad bassamfundslagstiftning (controlled foreign company legislation, CFC), som innebär att om en stor finländsk koncern har ett dotterbolag på till exempel Bermuda, ger lagstiftningen möjlighet att beskatta den vinst bolaget rapporterar från Bermuda. Då är minimiskattesatsen 12 procent.
”Praktiskt taget alla västerländska industriländer har den här typen av lagstiftning, so 5 Men det handlar om ett korthus, ingen kan
Il VATT-forskaren Seppo Kari tvivlar på att införandet av en global minimiskatt får önskad effekt.
99 Globalt finns det miljontals bolag som inte berörs. Någon helhetsreform a den internationella beskattningen handlar det alltså inte om.
kan tillämpas om det andra landets bolagsskatt ligger under en viss nivå. Saken har koordinerats i OECD:s första så kallade BEPS-projekt från 2015. I EU:s direktiv mot skatteflykt förutsätts att länderna skärper och koordinerar sin bassamfundslagstiftning.”
Men enligt Kari är uppfattningen bland ekonomiforskare att bassamfundslagen och motsvarande verktyg för att bekämpa skatteflykt tillämpas selektivt och inkonsekvent. Det kan bero på att skattemyndigheterna anser att processen är tungrodd, till exempel om ett bolag för skattemyndighetens beslut till rätten.
”Ekonomer har också dragit slutsatsen att länderna helt enkelt inte är intresserade att tvinga sina egna superbolag, kronjuvelerna, att betala mer skatt och på så sätt försvaga deras globala konkurrenskraft.”
Kari är tveksam till om OECD och G20 med sin nya modell kommer åt problemet på et med säkerhet säga om det kommer att fungera. En del befarar att länderna inledningsvis tar tag i saken, men efterhand börjar de tumma på reglerna och disciplinen försvagas.”
Osäkra kalkyler. I Finland är bolags-, eller samfundsskatten, 20 procent. Den sänktes med 4,5 procentenheter 2014. Inom EU varierar nivån mellan 9 procent (Ungern) och 30 procent (Tyskland).
Enligt OECD skulle den nya modellen öka de globala skatteintäkterna med 125 miljarder dollar per år. I Finland har Finansministeriet räknat ut att reformen skulle inbringa 113— 139 miljoner euro mer i samfundsskatt per år.
Enligt Kari är beräkningar av det här slaget ytterst osäkra. Det handlar om statiska kalkyler där man inte beaktar hur de nya reglerna påverkar bolagens beteende. Till beteendeförändringar räknar han till exempel hur reformen inverkar på bolagens vilja att investera och på skatteparadisens roll som globala finansieringscenter.
”Det är fullt möjligt att reformen ökar Finlands skatteintäkter. Men hur bolagen påverkas har utretts mindre.”
Att stora företag —låt vara på ett moraliskt förkastligt sätt — kan flytta sina vinster till så kallade skatteparadis, sänker deras effektiva skattesats. Enligt Kari är ett grovt antagande i ekonomkretsar att det här fungerar som incentiv för bolagen att investera.
”Man kan alltså anta att skatteplanering, trots att den är moraliskt förkastlig, har positiva effekter på investeringsviljan hos de företag som utnyttjat skatteparadisen.”
Reformens effekt på företagens investeringsvilja är en av de bieffekter OECD, enligt Kari, valt att negligera eller underskatta.
”Man bygger nu en komplicerad härva som gör företagsbeskattningen mera invecklad. Risken är att ett företag som vill växa internationellt förr eller senare når över en tröskel där en uppsättning nya lagar börjar gälla. Här kan storföretagen utnyttja tjänster från konsultföretagen, så för dem uppstår en helt ny marknad. Men för mindre företag som vill sköta saken själva riskerar de nya reglerna bli en belastning.”
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 82021