Globala databanker för envar
av Urpo Kaila Forum 1987-19, sida 16, 03.12.1987
Globala databanke för envar
Text: Urpo Kalla
När det handlar om ADB används superlativ i tid och i otid. Trots att dessa superlativ ofta känns direkt jolmiga kunde Forums utsände inte undvika att imponeras av den oerhörda storlek som de internationella databankerna redan nått. När en databas innehåller tusentals miljarder informationsenheter, och en databank innehåller hundratals databaser, och man via ett nät når hundratals databanker — då grips den oerfarne av en viss proportionssvindel.
Easynet
Hilkka Kokkola från telematikavdelningen vid Post och telestyrelsen ansvarar för försäljning och anslutning till det internationella £asynetdatabanknätet. Genom detta nät kan man nå ca 900 internationella databanker vilka kan innehålla hundratals databaser.
Användandet av Easynet är förvånansvärt enkelt. Användaren behöver inte veta vilken databank hon för tillfället använder och det menystyrda kommandospråket är likadant oberoende av databank. För tio sökningar debiteras 40 mk plus anslutningsavgift och telefonavgift.
Att här ens grovt beskriva vilken typ av information man har tillgång till via Easynet låter sig inte göras. En enklare uppgift skulle kanske vara att berätta vad man inte kan hitta i alla 900 databanker. I varje fall kan man läsa Washington Post och Wall Street Journal i realtid, få detaljerad information av miljontals företag, få in rapporter om olika regeringars lagstiftning och politik, söka information från tiotusentals tidskrifter etc.
För att komma in i Easynet krävs först att man sluter ett användarkontrakt med Postoch telestyrelsen. Efter det kan man via ett lokalsamtal eller videotexnätet koppla sig till det allmänna datanätet och därifrån komma in till Easynet.
VTKK
Statens datamaskincentral, mera känd un 1 der namnet VTKK, står enligt utvecklingschef Feva Palosuo värd för ca 1,5 procent av världens offentliga databanker. Teija HiF tunen, också hon från VTKK, berättar att det globalt sett finns uppskattningsvis 4 000 databanker till vilka gemene man i princip har tillträde. VTKK upprätthåller sextio databanker, och förmedlar kontakt till 30 procent av de befintliga globala databankerna.
VTKK står i första hand som värd för de databaser som produceras av den offentliga sektorn. Olika offentliga och halvoffentliga institutioner producerar informationen och uppdaterar den, medan VTKK står för datatekniken och kundkontakterna. Vid datacentralen i Otnäs vill man betona att man är Finlands största datavärd och bjuder på heltäckande information. I sortimentet har man ett tiotal databanker bla om bibliotekens register, lagar, patent och standard, alla offentliga register och delar av StatistikCentralens information.
Databaserna lär sig att tänka?
Kunskapsingenjör Antti Hautamäki från Nokias forskningsavdelning, i läsande stund redan engagerad vid H M & V Research, poängterar vikten av kvalitet framorm kvantitet. Det exponentiellt ökande utbudet av information i världens databanker kommer att ge avtagande avkastning, om man inte höjer systemets intelligens.
Genom olika expertsystem och med artificiell intelligens (Al) kan informationssyste men, däribland databanker, simulera mänskligt tänkande. Istället för att endast lagra information och behandla den mekaniskt, strävar man med artificiell intelligens att nå en slutledningsförmåga som liknar det komplexa och till synes kaotiska mänskliga tänkandet.
Vid Nokia har man tillämpat de intelligenta programmen vid olika felsökningsproblem, bl a radiolinkstationer. Det största intelligenta expertsystemet i Finland är enligt Hautamäki ett system gjort för Andelsbankernas Centralaktiebank. Detta system behandlar jordbrukslån och lär ha varit mycket arbetsdrygt att konstruera. Olika juridiska regelsystem är vid tillämpningsfasen till sin karaktär mycket komplexa. När man överför beslutsfattandet till datorerna bör man ta alla möjligheter i betraktande. Datorisering innebär i detta fall även att alla brister och luckor i lagstiftningen avslöjas.
Kunskapsbaserade databanker i värdeökande nät
Marknadsföringschef Pekka Alapietilä från Nokias datanätservice, nämner begreppet VAN, Value Adding Network, som det mest aktuella begreppet i samband med användandet av internationella databaser. Det behövs koordinerade och standardiserade nätsystem för att sköta kontakterna med olika databaser. För slutanvändaren innebär detta t ex att kommandospråket är lätt — och likadant oberoende av den databas som man arbetar med. Så är fallet t ex med Easynet.
Seppo Kalnumaa från VTKK förutspår att på kort sikt är den mest tydliga kvalitativa förändringen en boom av bildbanker. Inom VTKK:s nischer är det främst tekniska ritningar, kartor och bilder av personer som fortsättning på s 2 19/1987 FRUN,