Goda utsikter för Unitas och FBF
av Janne Salonen Forum 1993-05, sida 24, 08.04.1993
Taggar: Personer: Kurt Stenvall
Goda utsikter för Unitas och FBF
Janne Salonen
KOP har under senare tid skördat mycken berättigad gratisreklam genom sitt s.k. Kansallis-talko, varigenom aktieägarna modigt har beslutat att stärka bankens aktiekapital genom en emission so skall inhämta 930 miljoner mark.
Kollegan, Unitas-ägda FBF har lämnats något i skymundan, kanske något orättvist, eftersom FBF har minst lika god anledning att se förtröstansfullt på framtiden.
e ven moderbolaget Unitas börjar Ar i läge för en nyemission, oc till skillnad från kollegan behöver Unitas kanske inte nedsätta aktiernas nominella värde för att kunna genomföra emissioner, eftersom Unitas-aktiekurserna har börjat klättra upp mot det nominella värdet 10 mark. På Unitas bolagsstämma gavs ledningen fullmakt att genomföra en riktad emission på 180 miljoner mark, men därutöver kan det småningom bli aktuellt med en större nyemission.
Trots besvären med Polar-byggkoncernen, där FBF är en av huvudfinansiärerna, är FBF fundamentalt i ett gynnsammare läge än kollegan genom att banken i en mycket högre grad är orienterad till exportindustrin som numera går hyfsat, medan KOP traditionellt har varit en stor finansiär av den hemmamarknadsorienterade handeln och industrin, t.ex. byggindustrin: dessa branscher är nu i stora svårigheter.
24
Kurt Stenvall
Såtillvida gynnas också FBF genom att exportföretagen, trots att de går bättre, har nästan omöjligt att få direkt finansiering i utlandet (med undantag för Nokia) och därför i högre grad än tidigare är hänvisade till den gamla bankkontakten i hemlandet. Bland bankens klienter återfinns exportföretagen Metra, Nokia, Fiskars, Ahlström, Cultor och Myllykoski, samt solida hemmamarknadsföretag såsom Fazer, Paulig, Hartwall och Rettig.
Kreditförluster problem
Den djupt skuldsatta skogskoncernen Kymmene har ibland utpekats som ett potentiellt problem, men tack vare det förbättrade konkurrensläget och den närapå totala nerdragningen i investeringsverksamheten torde skogskoncernens cashflow vara positivt, och Kymmene borde inte ha svårigheter med att kunna sköta sin skuldbörda, inte minst eftersom kon cernen effektivt skyddade sig mot kursförluster i samband med markens upprepade devalveringar. Potentiella problem kan dock vara t.ex. rederiet EffJohn, som numera har ett ansträngt kapital, och byggmaterialkoncernen Partek, som är i svårigheter på grund av byggmarknadens närapå totala kollaps. Dessa företag är dåligt rustade för ytterigare negativa överraskningar.
Stenvall optimistisk
FBF:s VD Kurt Stenvall har likväl fog för sin förtröstan för att kreditförlustproblemen börjar vara avtagande, inte minst tack vare det sjunkande ränteläget. I den preliminära översikten över 1992 förutspådde FBF-ledningen att kreditförlusterna för 1993 kan vara av samma omfång som under 1992, ca 3 miljarder mark, men enligt Stenvall kan denna bedömning snarare vara för pessimistisk än för optimistisk, förutsatt att inga oförutsedda katastrofer inträffar.
Faktum är att FBF:s position kan vara något stabilare än kollegans (förutsatt att inget otrevligt händer med t.ex. Kymmene), och snart kan det vara möjligt att blåsa faran över vad FBF beträffar. Ifall FBF hade avhållit sig från de s.k. Kouri-affärerna vore bankens position inte sämre än Svenska Handelsbankens i Sverige, och kan kanske jämföras med kollegerna Den Danske Bank, och Barclays och NatWest i England, banker vilka drabbats av stora förluster i recessionen men som likväl är stabila institutioner.
Det mest häpnadsväckande är att Unitas och FBF är betydligt stabilare än storasystern i Sverige, Skandinaviska Enskilda Banken, det gamla flaggskeppet bland nordiska affärsbanker. Denna bank har nu kört ordentligt på grund och närmar sig insolvens, och kan klara sig enbart genom statsstöd.
Psykologiskt bakslag
Den verkligt stora chocken i den nuvarande bankkrisen är varken de norska bankernas öde, eller Nordbanken eller Gota i Sverige, eller SCAB eller Sparbanken i Finland hos oss, utan just detta att gamla anrika Wallenbergs bank har havererat. Det är som om JP Morgan i USA skulle krascha.
S-E-Bankens haveri beror i stor utsträckning på brister i bankens ledning, där spekulativa fastighetsaffärer finansierades på alltför lösa grunder: både P.G. Gyllenhammar och Peter Wallenberg har varit viceordförande i S-E-Bankens styrelse och måste ta en stor del av ansvaret för att det gick snett.
Om allt går väl, bör Unitas och FBF ha anledning till stor tillförsikt inför framtiden. Koncernen har t.ex ett gyllene tillfälle att bli en betydande delägare i en rekapitaliserad S-E-Bank, och har då chansen att bli en mera jämbördig samarbetspartner även under bättre tider. Och genom att den djupnande depressionen i Tyskland även kommer att drabba tyska banker så kan de nordiska bankerna i framtiden även hävda sig gentemot sina jättelika kontinentala konkurrenter vilka ett tag verkade vara så osårbara. De närmaste årens verklighet kan vara annorlunda. 9