Gör det själv
av Kaj Arnö Forum 2016-07, sida 14, 25.08.2016
Bokmalen slukar böcker. Men mitt i allt slukande kan somliga bokmalar inspireras till ombytta roller. Falstaff, fakir publicerade i tiden (1894) ”En hvar sin egen professor”, med ”allt menskligt vetande i sammandrag”. Dagens teknik (2016) gör det möjligt för envar att publicera valfritt vetande i önskat format även i pyttesmå upplagor.
[caption id=“attachment_6479” align=“alignright” width=“150”]
Kaj Arnö tar ett steg tillbaka in i den analoga kunskapsvärlden via bokklenoder samt impulsköp.[/caption]
Jag har prövat på det, och det kan du också.
Bakgrund: I Forum ingick för över tio år sedan en bakpärmsreklam för självpublicerade böcker, tryckta av ett förlag i Borgå. Sammanställ en festskrift för 50- och 60-årsjubilaren, föreslog reklamen. Sedan dess har varje föredetta filmframkallningsagentur med självaktning kommit ut med webbverktyg för en hvar att ge ut halvproffsiga tryckta kollage med semesterfoton.
Vad jag talar om är ambitiösare: självgjorda böcker som för tanken till böcker utgivna av stora förlag. ”The MySQL Story, A Brief History for MySQLers, Part I: 1995-2007”, till exempel. Hårda pärmar, 96 sidor, 215 x 265 x 13 mm, matchvikt 603 g, trycktes i en första upplaga om 500 exemplar som gavs till alla MySQL AB-anställda i januari 2008, varpå en andra upplaga om ytterligare 500 exemplar utgavs för utdelning inom Sun Microsystems Inc. som köpt bolaget.
Fast så stora behöver talen inte vara. ”Ett åländskt strategimöte, Carus på Silverskär”, 64 sidor, 153 x 216 x 9 mm, matchvikt 288 g, trycktes i en enda upplaga om 25 exemplar. Tryckkostnad drygt 17 € per bok. Och mycket dyrare per bok blir det inte med en ännu mindre upplaga.
DIY. Det fina i kråksången är tillfredsställelsen av att själv få utge en bok, och påverka varje enskild detalj. Det är en inlärningsprocess. Text och bild ska kombineras i en layout, vilket är knepigt – och precis som den som renoverar sommarstugan måste gilla att låtsas vara timmerman, måste den som utger en bok i egen regi gilla att låtsas vara författare, förläggare, redaktör och fotograf i ett. Gör det själv, för all del, men gör det inte bara för att spara kostnader.
Första steget är att planera boken. Vad vill man uppnå? Vem är läsaren? Är målgruppen tillräckligt stor? Om du ska bli nöjd med resultatet får du vara beredd på att gjuta en hel del hjärteblod. Nyckeltalet är antalet glada läsaransikten dividerat med din nedlagda arbetstid.
Själva tryckandet, den biten man inte kan göra själv, ger förutsättningarna för resten av processen. Nöjer du dig med fotobutikens böcker, har du en tvångströja på dig. Endast få format på boken, mycket begränsade möjligheter att påverka sidornas layout. Kanske bokens rygg blir utan text, eller valet är typsnitt är kringskuret. Värst av allt: du tvingas editera boken med fotobutikens egna, opålitliga, besvärliga specialmjukvara, som snöpt dina kreativa möjligheter.
Första steget blir alltså att hitta ett flexibelt tryckeri, som till rimliga kostnader kan ge ut små utgåvor i ett stort antal format, och som direkt tar emot PDF-filer – varvid din inre bokmal har friheten att i detalj påverka layouten och få utlopp för din uppdämda kreativitet. Som bosatt i Tyskland har jag haft ett enkelt val i flyeralarm.de.
Treenighet. Då tryckeriet väl är beslutet, vidtar detaljplaneringen av boken. Antal sidor? Format? Huvudbudskap? Gör du precis allt själv, eller sammanställer du andras texter och fotografier? Tas språkliga hänsyn – ska det vara en engelsk sammanfattning?
Sedan blir det att välja layoutprogram. Att lära sig InDesign tar sin tid, men då kan du göra precis allt som de Stora Pojkarna. Enkla program är begränsade; OmniGraffle tvingar dig till handarbete för att få texten att flöda mellan sidorna.
Om du ska bli nöjd med slutresultatet, måste treenigheten av text, bild och layout stämma. Att jag måste slipa andras texter och göra alltför mörka bilder ljusare, det var jag bättre förberedd på, än på svårigheten i layoutandet.
Räddningen för mig har för de flesta böckernas del blivit att välja rätta förebilder. Marco Polos reseböcker (som jag nämnt i andra sammanhang) blev en förebild för ”Carus på Silverskär” – för siduppbyggnad, kapitelindelning, typsnitt, färg, betoning av ord, bildtexter, ja för alla de detaljer som man föga varseblir som läsare, men dess mer då man blir gör-det-själv-förläggare.
Belöningen för mödan är glädjen då bläddrar i en bok man själv fått gestalta, från början till slut, gärna förstås med hjälp av medförfattare och -fotografer.
Men ett varningens ord: ”Bara jag hade rättat det här lilla enkla felet i tid!” – den tanken vill du inte gräma dig över då du bläddrar i den färdigt tryckta boken. Då du anser dig vara helt färdig att sända PDF-filen till tryckeriet, lusläs PDF-filen ännu en gång, och rätta även småfelen. Då kan du med stolthet och glädje dela ut Boken Du Gjort Själv.