Hon skyddar skattebetalare

av Torsten Fagerholm Forum 2016-07, sida 07, 25.08.2016

Hanna Westman är chefsekonom och krishanteringsexpert vid nyinrättade Verket för finansiell stabilitet (RVV). Hon har tidigare jobbat vid Nordea och Finlands Bank.

Kostnader för fallerande banker ska inte mer landa på skattebetalare?

Normal konkurslagstiftning lämpar sig inte riktigt för banker. Kritiska funktioner såsom betalsystemet måste fungera hela tiden. Systemviktiga bankers konkurs kan föda osäkerhet och ryktesspridning. Det såg vi i samband med Lehman Brothers konkurs 2008 som resulterade i förtroendekris och kaos. Efter finanskrisen har man infört högre kapitaltäckningskrav, striktare krav på kapitalets kvalitet, förbättrad tillsyn samt en helt ny verktygsback för hantering av banker i kris. Bail-in betyder att privata pengar, aktieägare och investerare i skuldpapper, står för förlusterna om en bank fallerar, inte skattebetalare. I förebyggande syfte skrivs resolutions- och återhämtningsplaner. Vi samarbetar med EU:s resolutionsnämnd, samt de danska och svenska resolutionsmyndigheterna.

Håller era verktyg risktagningen inom rimliga gränser?

Tidigare gjorde den implicita statsgarantin bankernas finansieringskostnader onaturligt låga, vilket ökade aptiten för att ta risker, växa oc bli skuldsatt. Då resolution av fallerande banker är ett trovärdigt alternativ minskar aptiten för risktagning och marknadsdisciplinen förbättras. Investerarna i skuldpapper vet att även de måste dra sitt strå till stacken ifall en bank inte längre är livskraftig och måste sättas i resolution.

Hur stor är smittorisken hos de finländska bankerna?

Banksektorn i Finland och Norden är väldigt solid, vilket också de senaste stresstesterna visar. Testerna ger genomskinlighet. Myndigheterna och placerarna mer nyanserad information om bankernas tillstånd. Bankerna får finansie HANNA WESTMAN, Krishanteringsexpert vid nyinrättade Verket för finansiell stabilitet.

ring till rättare pris. Utan tillräcklig information tenderar marknaden att se alla banker ur ett mer negativt perspektiv istället för att bedöma dem individuellt. Den finländska banksektorn är dock koncentrerad och bankerna har starka kopplingar till varandra och utlandet. Vi är inte immuna för externa chocker.

Finns det risk för att skötsamma banker och länder tvingas finansiera förluster för spökstäder och öde flygfält annanstans?

Andra myndigheter har också nya verktyg och mandat att hantera systemviktiga banker som vacklar. I första hand ska bankens livskraft och benägenhet att rikta pengar till vettiga investeringsmål tryggas genom tillsyn. Bankerna skriver återhämtningsplaner som innehåller åtgärder som tas då bankens situation förvärras. Det kan innebära till exempel försäljning av verksamhet. Privata lösningar är mer lockande än resolution. Resolutionsverktygen ska vara tillräckligt avskräckande så att bankerna undviker att hamna i famnen på de oberoende resolutionsmyndigheterna - som i sista hand ska våga ta svåra beslut. Om banken trots det sätts iresolution finansieras det främst genom bail-in. Samtidigt finansierar bankerna en resolutionsfond via årliga avgifter.

Spökar ”too big to fail” kvar?

De europeiska samhällena är mycket bankberoende, vilket inte är fallet i samma utsträckning i USA. Då våra banker har problem får det en jätteinverkan på hela samhället. Men med de nya verktygen ska resolution även av stora och komplicerade banker vara möjlig. För att minska bankberoendet i Europa är initiativ som utvecklar alternativa finansieringskällor och kapitalmarknaderna välkomna.

Digitaliseringen förändrar banking i grunden? Lönsamheten i traditionell banking lider i en lågräntemiljö, samtidigt träder nya, digitala konkurrenter in. Balansgången är svår: bankerna måste söka nya vägar men bör vara försiktiga i okända vatten så att man inte trasslar in sig på områden som man i slutändan inte riktigt hanterar. Samtidigt borde man ta för vana att ställa frågan: förklara igen hur det går till, jag förstår inte” mitt bland alla akronymer och snåriga finansiella instrument. Digitaliseringen är en omvälvande trend.

Spelar den oreglerade skuggbanksektorn enligt andra villkor?

Det finns aktörer som idkar verksamhet som liknar traditionell banking. En aktör som i praktiken gör detsamma som banker borde logiskt nog spela enligt samma regler. Skuggbanksektorn finansieras dock inte med garanterade insättningar. Insättningsgarantin, som förhindrar bankflykter, är en av orsakerna till att bankerna regleras. Finlands Bank och Finansinspektionen håller koll på systemrisker som kan uppstå också utanför banksektorn.

När kan bankerna i EU bidra till robust ekonomisk tillväxt?

Det finns många solida banker med god kapacitettillutlåning. Utlåningsvolymerna beror också på efterfrågan, inte bara utbudet. Många företag vågar naturligt nog inte satsa då framtidsutsikterna inte är särdeles rosenskimrande. Tidigare tog man för mycket risk, nu är man kanske för försiktig. a

FÖRUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 72018

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."