Gorbatjovs program
av P-E Paul Forum 1985-17, sida 12-13, 06.11.1985
Nastan fördubblad konsumtion år 2000
Gorbatjovs komplexprogram för konsumtionsvaror och service tar sikte på en drastisk volymökning med 80—90 procent fram till sekelskiftet. Redan programmet fram till 1990 skall väsentligt höja sovjetmedborgarnas livsmedelsstandard. Konfektionsindustrin skall satsa på kvalitet och modeutveckling. I städerna skall alla invånare garanteras telefon. Och den kommunala servicenivån skall höjas. Sovjetunionen kommer fram till år 2000 att förvandlas till ett masskonsumtions- och service samhälle.
åväl Pravda som Isvestja publicerade den 9 oktober detaljerade uppgif ter om det komplexprogram för konsumtionsvaror och service som Centralkommittén och Ministerrådet numera har antagit. Programmet är synnerligen omfattande, och gäller fram till år 2000. Livsmedlen ingår inte i komplexprogrammet, men däremot alla andra konsumtionsvaror 1 såsom textil- och konfektion, hushållsmaskiner, hemelektronik och andra konsumentkapitalvaror, sport- och fritidsartiklar, personbilar o s v.
Programmet omfattar också produktion av tjänster såsom reparationer, bilservice, transporter och kommunation, minutaffärer, hotell och turistservice.
Komplexprogrammet för konsumtionsva ror och service siktar totalt sett på en volymökning jämfört med produktionsutfallet 1985 om 30 procent år 1990, och 80—90 procent år 2000.
Upp med ingenjörerna!
Programmet bär helt Michail Gorbatjovs signatur, och måste betraktas som den konkreta fortsättningen på den ”disciplinkampanj” som nu har pågått sedan sommaren. I flera tal — med början den 16 maj i Polytekniska Institutet i Leningrad — har Gorbatjov krävt stram arbetsdisciplin, slut på alkoholmissbruk, slarv och vårdslöshet, och ökad sparsamhet med råvaror och energi.
Särskilt betydelsefullt är att han redan i detta sitt första tal också krävde att ungdomen nu skall komma fram. ”Gör vägen fri för ungdomen”, sade han, och fortsatte med att efterlysa reorganisation, modernisering och effektivering av den tekniska utbildning. ”Ingenjörernas roll och deras prestige skall höjas! 17/1985 FARUN | ett tal följande dag den 17 maj krävde han att den ekonomiska tillväxten i Sovjetunionen måste höjas från nuvarande 3 procent till 4 procent per år. På ökningstakten 4 procent bygger också utkastet till den tolfte femårsplanen 1986—1990.
Den ökade arbetsproduktiviteten -— bl a en följd av den stränga nykterhetskampanjen — skall enligt det nu publicerade komplexprogrammet också — och man kan titllägga: specielt — komma konsumtionen tillgodo.
Man kan inte undgå att ställa Gorbatjovs konsumtionsprogram i relation till Bresjnevs livsmedelsprogram från maj 1982. Detta program omfattar tiden fram till 1990 och siktar på en väsentlig höjning av sovjetmedborgarnas standard ifråga om livsmedel. Genomförandet av detta livsmedelsprogram bygger bl a på skapande av stora agroindustriella komplex, fjäderfäfabriker och massproduktion i fabriksmässiga förhållanden av kalvar och svin.
Ny utrustning för industrin
Gorbatjovs konsumtionsvaruprogram går betydligt längre än Bresjnevs livsmedelsprogram både när det gäller tiden och investeringarnas omfattning. Om dessa föreligger för övrigt ännu inte några bestämda uppgifter. I programmet sägs endast, att vid utarbetandet av planerna för de kommande åren den lätta industrin skall tilldelas mera kapital. Detta bör dock i första hand användas till modernisering av nuvarande produktionsanläggningar, och till anskaffning av ny utrustning. Gorbatjovs program kräver också betydligt mera teknisk kunskap och högre utbildning överhuvudtaget, än Bresjnevs livsmedelsprogram.
Gorbatjovs konsumtionsvaruprogram gäller inte endast kvantiteter utan även kvaliteter. Högre kvalitet är nu en strävan som genomsyrar hela konsumtionsvaruindustrin, i all synnerhet efter Centralkommitténs och Ministerrådets beslut i början av augusti om större prisdifferentiering enligt kvaliteter, och motsvarande bonus till arbetarna.
De högre priserna är också ett sätt att suga upp en del av medborgarnas stora köpkraft som inte finner täckning i varor, utan som nu söker sig till sparkassorna. Sparkvoten i Sovjetunionen är mycket hög, troligen bland de högsta i världen.
Moderiktiga konfektionsvaror
Den lätta industrin står alltså i brännpunkten, när det gäller att förverkliga komplexprogrammet för konsumtionsvaror. Sålunda skall den lätta industrins produktion totalt sett, omräknat till detaljhandelspriser, stiga från 85 miljarder rubel i år till 103 miljarder rubel år 1990, och 142 miljarder rubel år 2000.
Exakta produktionsmål i rubel anges för en lång rad konsumtionsvaror. Särskilt framhålls att speciell uppmärksamhet skall
FSRUN 17/198 fästas vid textil- och konfektionsindustrins produktutveckling, och att detta även gäller kvalitet, urval, design och modeutveckling. År 1990 skall konfektionsindustrin framställa varor för 25—30 miljarder rubel och år 2000 för 34—35 miljarder rubel.
Skoproduktionen skall höjas till 900 miljoner par år 1990, och ytterligare till 1015 miljoner par år 2000. Detta innebär drygt tre par skodon per invånare per år 1990, och drygt fyra par år 2000.
Konsumentkapitalvaror och hemelektronik anges synnerligen detaljerat i komptexprogrammet. År 2000 skall t ex produktionen av TV-apparater uppgå till 13 miljoner enheter, varav 10 miljoner färg TV-apparater.
Ökningstakten för räknedosor och videoapparater är från 60 000 enheter år 1990, till 120 000 enheter år 2000. Vidare uppräknas i programmet bl a kylskåp, frysfack, symaskiner, stryklod, dammsugare, kameror,
NY
Gorbatjov vill göra Sovjetunionen till ett masskonsumtions- och servicesamhälle med ett brett program för de kommande femton ären. kvartsur, möbler, sportartiklar, leksaker, trycksaker, byggnadsmaterial, trädgårdsredskap m m.
Nya bilmodeller skall också introduceras på marknaden, men härför anges inte några sifferuppaifter.
Sovjet blir servicesamhälle
En kraftig uppryckning skall enligt komplexprogrammet ske inom handels- och servicesektorn fram till år 2000. Köandet i affärer och för att få olika slag av service innebär nu ett oerhört slöseri med tiden. Detta skall upphöra successivt fram till år 2000. Därför kommer också den volymmässiga ökningen av serviceprestationer att betydligt överträffa ökningen av själva varutillgången. Sålunda skall den totala servicevolymen år 2000 vara 2,1—2,3 gånger större än den nuvarande servicevolymen, om programmet fullföljs. Det betyder att
Sovjetunionen tar steget in I servicesamhället.
Nätet av minutaffärer skall kraftigt byggas ut så, att det i städerna år 2000 skall finnas 230 kvadratmeter försäljningsyta per 1000 invånare, och på landsbygden 250 kvadratmeter per 1000 invånare. År 2000 skall befolkningen tom ha bättre inköpsmöjligheter för självverksamhet, såsom hobbyartiklar och dylikt. Man räknar också med att do-it-yourself-verksamheten skall vara rätt utbredd år 2000.
Reparationer, reservdelar
Särskilt betydelsefullt är programmet för utvecklingen av renoverings- och reparationsverksamheten. Sålunda skall nätet av bilreparationsverkstäder vara tillfredsställande utbyggt år 1990 och tillgången på reservdelar garanterad.
Transport och kommunikationsväsendet skall utbyggas, rullande materiel förnyas och förbättras, och även flygplanen förnyas.
I städerna skall alla invånare garanteras tillgång till telefon.
Den kommunala servicen skall ökas och förbättras särskilt starkt. Den skall jämfört med nuvarande volym öka volymmässigt 2,4 gånger fram till år 2000. Antalet hotellrum skall ökas 2,5 gånger. Sovjetunionen kommer speciellt att satsa på turism under de kommande femton åren. Volymen för olika slag av turistservice skall öka trefaldigt fram till år 2000.
Komplexprogrammet för konsumtionsvaror och service 1986—20C00 är ett verkligt bragelöfte av Michail Gorbatjov. Programmet innebär att Sovjetunionen under de kommande femton åren förvandlas till ett masskonsumtions- och servicesamhälle.
Förnyat partiprogram
Nu skall också partiprogrammet av år 1961 — som bär Chrustjovs signatur — förnyas. Chrustjov lovade då, att Sovjetunionen ifråga om välstånd och ekonomisk utveckling till 1985 skulle överträffa Förenta Staterna. Så har det inte gått, även om framstegen i Sovjetunionen har varit imponerande. Sålunda har realinkomsten per capita under tiden 1961—1985 tredubblats, vilket framgår av en artikel av G Pisarevski genom APN av den 10 oktober.
Michail Gorbatjovs program utmärks i motsats till Nikita Chrustjovs för realism och moderation. Därtill kommer att det tekniska kunnandet såväl kvalitativt som kvantitativt har vuxit oerhört sedan Chrustjovs tid. Och slutligen har arbetsdisciplinen, och därmed produktiviteten, ökat betydligt som resultat av nykterhets- och liknande kampanjer.
Allt detta gör att det finns alla chanser till att det nu publicerade komplexprogrammet för konsumtionsvaror och service kommer att förverkligas.
P-E Paul 13
