Grundämneskartor till nytta för envar
av Christer Ekebom Forum 1987-10, sida 28, 04.06.1987
Grundämneskartor till nytta för en var
Geologiska forskningscentralen har slutför första fosen i ett diger korleringsarbete, so omfattar hela vår land.
Den kartbok, so baserar sig på dessa undersökningar publiceras ännu detta år. Därefter kan bland annat malmletningen ske mera systematisk Ön hittills.
Det första resultatet av databehandlingen är en karta som med hjälp av olika stora “bollar” visar förekomsten av ett visst grundämne, i detta fall Barium. Med hjälp av avancerad datateknik kan man utgående från bollkartan konstruera en mycket åskådlig ”topografisk” karta (bilden), som också för en lekman säger en hel del. Framför allt i förhållande till det informativa värdet är kartläggnings metoden mycket förmånlig.
SKUGGAD RELIEF
Ba MORAN —62 um Aqua regia
STORA
FÖREKOMSTER
AV SULFIT
Qcc, Zn, Pb Ni, C 28
GEOKEMISK KARTA ÖVER FINLAN rundämneskarteringen av Finland G= planerats redan länge. | själv verket kläcktes de första idéerna redan på 30-talet. Men analystekniken och lämplig teknik för informationsbehanalingen saknades. Idag finns lämplig teknik och karteringen har därför kunnat genomföras
Metoden som används i karteringen är utvecklad vid geologiska forskningscentralens geokemiska avdelning i Otnäs, Esbo, och tack vare den ligger Finland i den absoluta världstoppen på området, berättar Heikki Tanskanen och Tapio Koljonen vid nämnda avdelning. Bakom utvecklingen av själva kartframställningen står forskaren Nils Gustafsson.
Det handlar således om att kartlägga förekomsten av olika intressanta grundämnen i Finlands natur. Förekomsten är av intresse i första hand för industrin. Våra nuvarande kända malmftyndigheter håller på att sina och det börjar bli bråttom med att finna nya användbara fyndigheter. Den malmletningstävling som försiggick senaste år, var ett led i denna strävan.
Malmletningen får ny fart
Den klassiska formen av malmletning går ut på att geologerna (också amatörerna) vandrar omkring ute i naturen och samlar in intressanta prover. Proverna är för det mesta stenar som hittats liggande i terrängen. Denna form av letning är emellertid ganska osäker. Det är inte alls sagt att det avgörande fyndet görs. Det kan tänkas att ingen finner den avslöjande stenen under mossan i skogen. Letandet får på detta sätt en viss slumpmässig karaktär.
I vår natur finns emellertid en hel del morän. I själva verket förekommer det morän praktiskt taget i hela landet. Morän är en oorganisk jordart, som i princip innehåller fragment av alla de beståndsdelar som finns i vår berggrund. Moränen uppstod som en följd av den slipeffekt som det tjocka istäcket under istiden åstadkom. Berget slipades och ytskiktet transporterades med isen bort från sitt ursprungsställe. Moränen är således en form av varuprov från det be19 där moränen har sitt ursprung.
Detta faktum kan utnyttjas. Genom att analysera moränens sammansättning, får man en mycket säker bild av den närbelägna berggrundens beskaffenhet. Malmletningen är inte längre slumpmässig.
Systematisk provtagning Prover har tagits mycket systematiskt från hela landet. Landet har på sätt och vis indelats i ett rutsystem och inom varje ruta har tagits ett prov. Provtätheten är ett prov på cirka 300 kvadratkilometer. Detta kan synas vara mycket summariskt och lekmannen anser sig ha all orsak att betvivla resultatets tillförlitlighet.
Denna provtäthet är emellertid fullt tillräcklig för en baskarta. I verkligheten ha fortsättning på s 3 10/1987 FORUN,