Utgiven i Forum nr 2012-05

Gruvdrift i rymden kan bli rena ’guldgruvan’

av Leif Bergström Forum 2012-05, sida 18-19, 24.05.2012

Taggar: Teman: gruvdrift

VÄRLDEN: USA « :

Gruvdrift i rymden kan bli

I Råvaror. Vissa asteroide innehåller betydande mängder S värdemetaller, till exempe platinametaller. Det amerikanska företaget Planetary Resources har långtgående planer på att låta obemannade rymdfarkoste utvinna dessa metaller.

LEIF BERGSTRÖM Hl NEW YORK

X När några miljardärer från Silicon Valley och Hollywood nyligen avslöjade sina planer på gruvdrift på asteroider lät det som rena science fiction. Men kanske är det bara ett 1ogiskt nästa steg för en växande privat rymdindustri,

Hade namnen bakom vårens nyhet varit mindre välkända — och mindre penningstinna — hade det varit lätt att avfärda dem som en samling tokdårar. Men där fanns regissören bakom filmer som Titanic och Avatar, JAMES CAMERON, en av GOOGLES grundare och dess vd, LARRY PAGE, tillsammans med bolagets ordförande ERIC SCHMIDT, Där fanns också Microsoft Office-programmens skapare CHARLES SYMONYI och Texas-miljardären ROSS PEROTJJR., son till en tidigare presidentkandidat med samma namn,

Kunnandet om asteroidernas tillgångar står JOHN LEWIS för. Han är professor emeritus vid Lunar and Planetory Laboratory vid University of Arizona och skrev 1996 boken MINING THE SKY: UNTOLD RICHES FROM THE ASTEROIDS, COMETS AND PLANETS.

Företaget de alla står bakom är PLANETARY RESOURCES — grundat av PETER DIAMANDIS och ERIC ANDERSON, som också skapat Xpriset som 2004 belönade den första privata rymdfärden och som tidigare grundat före taget SPACE ADVENTURES, som hittills sänt upp sju betalande rymdturister.

Metaller eller vatten. Planen är att sända obemannade rymdfarkoster till asteroider och låta robotar utvinna metaller — eller vatten. Främst har rubrikerna kring deras planer gällt utvinning av platinametaller och närbesläktade metaller - palladium, osmium och iridium. Platinametallernas pris ligger i nivå med guldets och bara ytskiktet av en medelstor asteroid, säg någon meter ner, skulle enligt några beräkningar kunna vara värt 6 miljarder dollar.

Professor John Lewis förklarade det hela rakt på sak ”Miljardärerna som står bakom det hä gör det inte som en kul hobby. De ser det som av stort ekonomiskt värde på sikt, och det förvånar mig inte om fler än en av dem vill tjäna en hacka på det Ökat utbud kan sänka priset. Men även om jordens tillgångar har en gräns, har till exempel platinatillgångarna i Sydafrika beräknats räcka i sådär 300 år. Och ekonomer påpekar attett nytillskott av metaller från andra himlakroppar kan få marknaden för till exempel platinametaller att krascha.

Det ser dock Eric Anderson som en fördel. Flera av de här metallerna har tillämpningar i teknikprodukter, och det skulle därför innebära fördelar för jordens konsumenter.

Hittills är dock steget dit långt. Först sk rena guldgruvan”

Planetary Resources inom de närmaste två åren sända upp några Arkyd-101 rymdteleskopi syfte att identifiera potentiellt värdefulla asteroider. Dessa teleskop beräknas kosta några få miljoner dollar vardera.

Inom ett halvdussin år hoppas företaget sända upp flera liknande farkoster på mer detaljerade prospekteringsfärder avsedda att kartlägga utvalda asteroider och var de rikaste och mest lättåtkomliga tillgångarna kan finnas. Först därefter är det dags att sändaupp robotar för att bryta malm, och kanske utvinna metallerna, innan de hämtas hem.

Asteroidbältet mellan Mars och Jupiter har oräkneliga asteroider, i storlek från dvärgplaneten Ceres med 950 kilometers diameter till enstaka sandkorn. Rymdforskar har i försöken att få en tidig förvarning om potentiella kollisioner med jorden identifierat 9 000 asteroider vars banor med jämna mellanrum för dem närmare jorden, Av ekonomiska och tekniska skäl det dessa himlakroppar intresset koncentreras till,

En del rymdexperter hävdar att värdet av utomjordisk gruvdrift inte ligger i att föra hem resurserna till jorden, utan i att använda metaller för byggandet av större rymdstationer och rymdbaser, som avstamp för färder djupare in i universum. De vill också utvinnavatten som kan användas som raketbränsle för rymdfärder som ännu ligger bortom vår räckvidd.

Permanent månbas planeras, Planetary Re sources skapade alla rubriker med sin stjärnspäckade lista av finansiärer, Men flera andra företag har redan tidigare presenterat planer på utomjordisk gruvdrift.

MOON EXPRESS, INC., som grundats av teknikentreprenören NAVEEN JAIN, avser att inom de närmaste två åren sända enlättviktig mån landare (bara 90 kg), som utvecklats i sam arbete med USA:s rymdfartsmyndighet NASA, till månen som första steget till en permanent månbas. Företaget planerar att utvinna metaller och vatten, som kan brytas ned i väte och syre och användas för längre rymdfärder.

SHACKLETON ENERGY COMPANY bildades med liknande mål och avser att 2019 upprätta en bemannad månbas, som företaget säger blir den första bränslestationen för längre rymdfärder.

Och, jo, drömmarna att hämta hem rymdens rikedomar har funnits länge — i science fiction världen. Rymdoperan ”Edison erövrar Mars” hade THOMAS EDISON som hjälte mot Mars-varelser som utvann guld från asteroider, ISAAC ASIMOV placerade 1944 sin ”Catch that Rabbit” på en utomjordisk gruvbas. RoBERT HEINLEIN beskrev 1952 en närmast kalifornisk guldrusch till asteroidbältet i romanen ”The Rolling Stones!

Mitt under det Kalla krigets rymdkapplöpning undertecknades 1967 ett avtal som reglerar aktiviteter i yttre rymden. I det slås fast att ingen nation har rätt att annektera mark på främmande himlakroppar. Men ingenting förbjuder enligt amerikanska juridiska experter kommersiella projekt. Sådan verksamhet ska dock regleras av respektive nationella myndigheter.

Rymdfärder har alltid inneburit risker, och frågor har väckts om gruvdrift på främmande himlakroppar kommer att förändra deras omloppsbanor. En möjlighet för att göra verksamhet mer ekonomisk är också att medvetet föra asteroider närmare jorden. Men om något då går mycket fel, var ligger ansvaret? m

Utgiven i Forum nr 2012-05

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."