Guld i gröna skogar

av Bo Ingves Forum 2014-06, sida 07-08, 19.06.2014

Två trender: I Japan använder åldringar fler blöjor än barnfamiljer, medan försäljningen av kartong ökar explosionsartat i takt med webbhandeln

BO INGVESTEXT

X Seniorblöjor och förpackningsamaterial kanske inte löser den finska pappersindustrins problem över en natt. Trenden visar ändå att efterfrågan på andra skogsindustriprodukter än traditionellt tidnings papper ökar konstant.

Samtidigt tilltar behovet av långfibrig färskmassa, som kräver långsamt växande barrvirke från norr som råvara.

Detta är bakgrunden till Metsä-Fibres planerade miljardinvesteringimassafabriken i Äänekoski, den största enskilda industriella satsningen i skogsindustrin genom tiderna i Finland.

Åravkräftgång. Faktum återstår ändå: under många år har skogsindustrins investeringar i Finland legat långt under nivån som behövs för att upprätthålla konkurrenskraften.

”Från en tidigare genomsnittlig nivå på runt en miljard euro per år har investeringarna halverats till 500 miljoner euro under perioden 2009 - 2012”, säger direktör Andreas Teir på Pöyry Management Consulting.

Nu ser läget hoppfullare ut. Tag Äänekoski, Stora Ensos konverting av en pappersmasin i Varkaus till kartong och UPM:s färska beslut att bygga en anläggning för biodiesel i Villmanstrand.

”Massafabriken i Äänekoski ligger oss särskilt nära hjärtat, för den nuvarande anläggningen var den första massafabrik som Jaakko Pöyry planerade 1958”, säger Teir.

Det nya med fabriken är bioraffinaderitekniken. Den kommer att användas i stor skala för första gången i världen, och möjliggör produktion av mycket annat än enbart cellulosa och energi.

”Brett definierat menas med ”bioprodukter” allt från cellulosa och energi till sidoströmmar som gas, etanol, torrdestillerad olja och vidareförädlade produkter som kemikalier, gödsel, plast, läkemedel, kosmetika. Listan blir allt längre i takt med forskningen”

Basprodukter som grund. Teir kan pappersindustrin på sina fem fingrar efter 16 år i branschen. Han tror starkt på det som han kallar för biofutures.

Den totala marknadspotentialen för exempelvis gödsel och olika kemikalier kan vara stor. Men då marknadsvolymen för enskilda

VÅRT LAND ÄR FATTIGT, SKALL SÅ FÖRBLI. Eller? Finland har en enda riktig naturresurs - skogen. Stark krafter är i rörelse för att genom nytänkande återtälla skogsindustrins avgörande roll i landets ekonomi.

FRAMTIDSHOPP. Den mörka bakgrunden till trots ser Andreas Teir på Pöyry Management Consulting idag mer positivt på skogsbranschens framtid i Finland.

kemikalier kan vara rätt begränsad ligger ut maningeni att satsa på rätt segment.

”Nya bioprodukter måste vara konkurrenskraftiga gentemot alternativ som är tillverkade med fossil råvara”, betonar Teir.

De omtalade nya bioprodukterna kan enligt Teir kanske inte egenhändigt rädda den finska skogsindustrin, men produktportföljerna kan bli mera solida och mångsidiga. Speciellt intressant blir det om priset på kemikalierna noteras i kilo i stället för i ton.

Som exempel nämner Teir biobaserad bärnstenssyra, där biomassa och koldioxid jäses samman i en fermenteringsprocess. Den kan ersätta oljebaserade kemikalier i exempevis livsmedel och kosmetika.

”Marknadenför bärnstenssyra globalt beräknas i dag till 30 000 - 50 000 ton per år. Omen ny produktionslinje har en årskapacitet på till exempel 25 000 ton skulle anläggningen vara tvungen att vinna en ytterst stor global marknadsandel för att vara lönsam. Samrnna gäller alla dylika nischprodukter”

Det är inte ännu avgjort exakt vilka bioprodukter som ska tillverkas i Äänekoski.

”Realiteten är ändå att största delen av fabrikens omsättningen skulle komma från cellulosa och energi. Det krävs basprodukter med stora volymer för att bära investeringens kapitalkostnad”; säger Teir.

Blokluster. Även om massafabriken i Äänekoski byggs som planerat och produktionen fördubblas uppstår inga nya jobb på bruket.

Men Teir betonar att fabrikens vedförsörjning skulle sysselsätta 2500 personer, vilket är 1500 mera än idag. Även byggnadsskedet genererar tusentals arbetsår.

”Sannolikt uppstår det även nya jobb i värdekedjan runt de nya bioprodukterna. Därför räknar jag med att det kommer att utvecklas en hel del ny spetskompetens i sam band med jätteinvesteringen?”

Företaget letar därför efter samarbetskumpaner som kan bygga upp ett biokluster av modernt snitt kring fabriken.

Tanken är att bygga upp ett bioekonomiskt ekosystem av företag kring massaframställningen”, säger moderbolaget Metsä Groups koncernchef Kari Jordan.

Han betonar att det slutliga beslutet beror på miljötillstånds- och miljökonsekvensbedömningarna samt på den globala ekonomin.

”Målet är att beslutet fattas i början av nästa år och att fabriken kör igång 2017 med en kapacitet på 1,3 miljoner ton massa?”

Tiderna förändras, Håkan Nystrand, heltidsarbetande ordförande för förbundet Skogsbranschens Experter, är glad över att regeringen i ett färskt principbeslut har skrivit in att bioekonomin ska stödas.

Nystrand konstaterar att de aviserade investeringarna i massa- och biobränslefabriker kommer att ökaefterfrågan på finskt virke direkt med sex miljoner kubikmeter och indirekt med cirka 10 miljoner kubikmeter.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6201 ”Men då jag diskuterade framtida efterfrågan på virke med ledande tjänstemän och forskare i fjol höstas, hade de förvånande nog inga scenarier om en ökad efterfrågan på virke till bioproduktindustrin”] säger han .

Enligt Nystrand är skogens betydelse för Finland så självklar att deninte ens borde be höva diskuteras.

”Det finns inte obegränsade mängder av fossila råvaror i världen. Därför är det Finlands trumfkort att vi har skogarna fulla av bioråvaror som hela tiden förnyar sig”

Men utan ett högklassigt och effektivt skogsbruk finns det inte tillräckligt med råvara på rätt ställe när den verkligen behövs.

”Nu måste ribban för skogarnas tillväxt höjas”; säger Nystrand.

Den pågående renessansen för bioenergi i Europa späds på av krisen i Ukraina, som bland annat visar på en hur skör tråd den rys ka gasen hänger.

“1 Finland betalar vi 8 miljarder euro varje år för import av energi. Om inhemsk energimotsvarande 1-2 miljarder av den summan kunde skapas i Finland skulle det både mins ka underskottet i statsfinanserna och skapa många jobb”, säger Andreas Teir.

Kompositbil, Vid vårens bilsalong i Genöve väckte den finländska bilen Biofore Concept Car uppmärksamhet i all sin anspråkslöshet —- yrkeshögskolan Metropolias bil är huvud sakligen gjord av UPM:s formbara plywood Grada och biokomposit Formi. Av logiska skäl är namnet taget ur UPM:s beteckning på bolaget själv — the biofore company.

Pirkko Harrela, som ansvarar för UPM:s investerarrelationer, ser många möjligheter för virkesbaserade bioprodukter.

”Därför satsar vi 150 miljoner euro på att bygga en anläggning för biodiesel ur tallolja i Villmanstrand. Det viktiga är att allt vi gör är ihopkopplat med bolagets andra verksamheter”

Hon påpekar att UPM har en portfölj på 1500 patent av vilka många ännu väntar på att bli utnyttjade.

”En rolig detalj är att högtalartillverkaren Genelec formsprutar en högtalarserie med vår komposit. Det är inte fråga om stora volymer, men visar träets mångsidighet” =

HEN mownrön Konom och TEKNIK He 2014

Kärnfriskt raffinerad

X Det är inte någon nyhet i sig att träd innehåller hälsofrämjande ämnen som kan ge business, Därför är träett intressantråmaterial för kemiska produktermed hälsoförtecken, där Finland är ett föregångsland.

Ettexempelärdetkarieshämmande ämnet xylitolsom utvinns ur lövträd och som utvecklades av Finska Socker på 1970-talet. År 1995 lanserade Raisio livsmedelstillsatsen sitostanol, som utvinns ur barrträd och är den aktiva delen i de kolesterolnedsättande Benecolprodukterna.

Gemensamt för båda produkterna är att forskning som gjorts vid universiteten i Åbo spelade en viktig roll i utvecklingsarbetet.

Navet. Åbo har blivit något av ett centrum i Finland gällande forskning kring i träets hälsofrämjande molekyler. Förklaringen ligger i gränsöverskridande samarbete mellan medicin- och kemidisciplinerna vid Åbo akademi ochÅbouniversitet, betonar professoremeritus Bjarne Holmborn, som under många år var professor iträ- och papperskemi vid Åbo Akademi.

Han har varit en drivande kraft bakom forskningen i HMR-lignaner (hydroximatairesinol), små molekyler med ligninliknande struktur. De kan potentiellt motverka hjärt- och blodkärlssjukdomar, möjligen även bröst- och prostatacancer, och är därför kommersiellt intressanta.

Lignanerna är främst koncentrerade till granens kviströtter. Vid ÅA utvecklades därför en metod att enkelt separera besvärliga kviströtter ur flis som tas in i pappersbruk, en innovation som massaindustrin välkomnade.

Fortsättning följer. Den träkemiska forskningen fortsätter intensivt vid Åbo Akademi. Ett mål är att utvinna och utnyttja ämnen ur bark för hälsofrämjande effekter.

Det gäller bland annat så kallade stilbener som finnsi granbark och tallved. Stilbener finns också i rödvin där de anses stå för de positiva hälsoeffekter som kopplats till drycken, Forskningen fortsätter också kring lignaner i kviströtter i andra trädslag än gran. Nya användningsområden är exempelvis kosmetik.

“En kommersiell produkt som redan säljs i många länder är Esboföretaget Repolars kådsalva Åbilar, som bland annat används inom den på sjukhus för behandling av akuta och kroniska sår, hudsprickor och brännskador”, säger Holmbom.

I stället för olja. Bioraffinering av virke är ett naturenligt och miljövänligt alternativ till oljeraffinering och petrokemiska produkter. På 2000-talet har biomassa blivit allt mera intressant som ersättande råvara för olja tack vare en alltmer utvecklad teknik för att utvinna mångfalden av molekyler som finns iträet. ”Molekylerna som finns iträ har existerat i natureni miljontals år och är därigenom anpassade till ett biologiskt kretslopp, imotsats till de syntetiska’onaturliga’ ämnen som tillverkas genom syntes av olja” säger Holmbom. Trä är huvudsakligen uppbyggt av tre olika typer av polymerer: = Cellulosa; huvudkomponenten i fibrer som också kan modifieras kemiskt till vattenlösliga produkter och äventill plaster. = Hemicellulosor; innehåller också andra sockerenheter än glukos, såsom mannos, xylos och galaktos. $ Lignin; en huvudkomponent i svartlut som indunstas och bränns. Förbränningen av indunstad svartlut står för huvuddelen av bioenergin i Finland. = Dessutom finns 2-5 procent extraktivämnen bestående av små bioaktiva molekyler, som kådans komponenter, fetter och fenoler. m

Molekylär bioraffinering av träd