Halkfri folie ökar arbetarskyddet

Taggar: Teman: plastföretag

Produktutveckling på Wiik & Höglund:

Halkfri folie ökar arbetarskydde e Världens största rördimension i polyetenplas e Uppfinnare av halkfri byggnadsfil e Siktet inställt på specialisering i byggprofile — Plastföretaget Wiik & Höglunds produktion i Vasa är tredelad: byggplast, emballage och rör. Inom alla har man nått betydande resultat, men också börjat känna att väggen tar emot för vidare expansion. Nu är frågan: vilken sektor skal man satsa på?

Verkställande direktör Håkan

Smeds resonerar så här — På emballagesidan är priskriget fruktansvärt. Det är en sektor där många kan komma in utan alltför mycket kapital. Inte heller teknike är svår. Det enda som det där är värt att satsa på är absoluta specialiteter. Som vår halkfria folie till exempel. Det är en produkt som uppfanns hos oss, som en biprodukt till ett annat utvecklingsarbete. Den har väckt stort intresse inom sågverksindustrin framför allt i Finland och Sverige, där arbetsskyddet har kommit långt. Den vanliga plasten som förpackning runt byggnadsmaterial är alltför farlig, speciellt vid halka och is.

— Koextrusion är kanske en annan specialitet som är värd att satsa på: en laminerad film av absolut tät polytenfolie, utan mikrohål, tex för livsmedelsindustrin. Kanske också transparent folie för kontorsmaterialbranschen, som är ett konjunkturokänsligt område.

— Rörenheten är vår största och viktigaste enhet. Vi gör grov plaströr av polyeten, främst fö avlopp och vatten (självfallsledningar), samt tryckrör för vattendistribution. Utvecklingen under

FORUM 2/7 de femton senaste åren har varit snabb och gått mot allt större dimensioner, Plastfabriken har här satt en del världsrekord, men utveeklingen mot ännu större rör är inte mera intressant. Det finns ingen användning för dem och transporterna försvåras. Däremot kan det löna sig att satsa på specialrör. Vi har ett forskningslaboratorium i Vasa för polyetenmaterial. Polyetenrörens fördel är köldbeständighet. De är också lämpliga för transport av kemiska substanser. Konkurrensen kommer närmast från PVC-rören. Och naturligtvis görs det rör i andra material, polypropylenrör, asbestcementrör, betongrör, gjutjärnsrör. Polyetenrören är de dyraste, men så har de också 40—50 års livstid. De äldsta installationerna gjordes för 25—30 år sedan — Tillverkningen av grova rör kräver en större kapitalinvestering. Vi behöver inte vara rädda för en massa småkonkurrenter, konstaterar Håkan Smeds. Vi räknar med att köra in oss på dräneringsrör och att få en allt större marknadsandel för korrugerade rör (de liknar moderna böjliga plastdammsugarslangar), där vi nu totalt har 6—7 procent. Fördele med dem är att de är lättare att lägga och transportera, har tunnare väggtjocklek och alltså kräver mindre åtgång av råmaterial än släta dräneringsrör.

— Byggnadssektorn är naturligtvis konjunkturkänslig. Ändå tror vi att byggprofiler är framtidens melodi. Vi satsar en hel del utvecklingsarbete på dem.

Oy Nars Ab i Jakobstad fortsätte med sin kalandertillverkning där de hör till de största i Norden. Grundmaterialet i kalanderproduktionen är PVC som smälts ut till plastmassa och valsas ut. Övriga produkter är plastmattor (filtvinyl) och styrox isoleringsmaterial. Koncernens omsättning

Tillverkningen av stora plaströr kräver stora investeringar. Här blir det inte lika lätt priskrig som inom emballagesektorn där småföretag lätt hoppar in med ett obetydligt kapital och en enkel know-how.

(141 milj mk) fördelade sig senaste år så här: byggplaster ca 20 procent, rör ca 38 procent, emballage ca 17 procent och kalander och styrox ca 25 procent. Exporten uppgick till ca 55 milj mark. Det föll sig naturligt att börja sats på export. Edvin Wiik och Emil Höglund startade i tiden som rundvirkesexportörer (tidvis landets största) och exportkontakterna var färdigt utvecklade, då plasttillverkningen började 1951. Nu har man försäljningskontor under marknadsnamnet Förenade Plast i Sverige, Norge, Danmark och Storbritannien. Därutöver produktionsinrättninga i Sverige, i Tyska förbundsrepubliken och Kanada. I Tyskland ville man 1967 gardera sig gentemot sin gamla EEC-marknad och började tillverkning i Hamburg i samarbete med en råmaterialtillverkare Ruhrchemie

AG, Företaget är 50—50-ägt. Det ä en kämpig marknad, berättar Håkan Smeds, men tills vidare avstår man inte.

Den samma år startade plastfabrike i Huntsville i Kanada har däremot gått med vinst från första stund. Den ägs av Wiik & Höglund till 100 procent, men själva produktionen som görs på Du Ponts råvara ägs också av Du Pont under hela tillverkningsprocesse och marknadsförs likaså av det multinationella företaget. Produktionen har varit ett lyckokast, den har vuxit snabbt, senaste år tillverkade 6 000 ton rör.

Tillverkningslicenser har dessutom sålts till Sydafrika, USA och Australien. O 21