Hallå där ute! finns det någon som vill nätverka

av Helena von Alfthan Forum 2013-03, sida 22-24, 28.03.2013

Taggar: Personer: Linda Tverin

Sociala medier har blivit en resurs som är svår att ignorera i arbetslivet. Linked In har blivit e viktig diskussionsportal arbetsplatsannonser postas på Facebook och helt nya nätverk skapas. TIISTAIKLUBI är ett nätverk för kvinnor inom försäljning, marknadsföring och kommunikation.

Linda Tverin tycker att en karriär kan ha flera toppar. I dag leve hon ett hektiskt liv med nytt jobb, sambo och engagemang i Tiistaiklubi.

HELENA VON ALFTHAN TEXT KARL VILHJÄLMSSON FOTO

X ”Hur har man sökt jobb innan internet fanns, var har annonserna varit? ” frågar sig Linda Tverin och så kommer hon på det: ”Tidningen, jojo nu kommer jag ihåg!”

Linda Tverin sitter i styrelsen för Tiistaiklubi, och har varit med sedan början 2010. Då var de några vänner som undrade var de skulle hitta ett lämpligt nätverk. Det började medatt Eva Anttila pratade om saken med sin vän Johanna Virtanen, som hon tog med på en firmafest där de träffade Linda Tverin. Alla var överens om att de ville ha fler möjlighete attträffas och knyta affärskontakter.

”Går du på firmaseminarier representerar du företaget i första hand. Visst kan du nätverka där, men det är inte riktigt samma sak. Ett eget nätverk skulle vara svaret”, säger Linda om mötet.

Sagt och gjort, kvinnorna funderade en tid, hade några möten, skrev upp namn på människor som kunde tänkas vara intresserade och startade en sluten grupp på Facebook. Det kändes självklart att börja där.

”Vi funderade på vad som kunde vara vårt forum, och Facebook var det lättaste alternativet. Vi hade » alla digital bakgrund, Eva och Johanna hade varit på Google, och jag jobbade då med Eva på Tra,dedoubler”; berättar Tverin.

Sök så finner du på Facebook. En vanlig måndag i Tiistaiklubis Facebookgrupp: en medlem lägger upp ett tips om en ledig arbetsplats. En annan medlem lägger upp en fråga, hon letar efter marknadsföringstips. Hon får många svar, och en lunch planeras om ämnet under de följande dagarna. Samtidigt ramlar anmälningarna in till klubbens följande träff. Det händer mycke bara i Facebookgruppen, som idag har mer än 500 medlemmar.

Linda Tverin har ett nytt jobb som försäljningschef på språkresebyrån EF. Hon är ansvarig för språkkurser för vuxna och över 16 -åringar. Hon har lång erfarenhet av att jobba med digital marknadsföring, men resebranschen är ny för henne. Som en sann tisdagsklubbare använde hon förstås klubbens Facebookgrupp för att finna sig tillrätta med nya arbetsuppgifter.

”Förtillfället söker vi trainees till EF. Jag satte en annons på Facebook

PES T reta PANNA ene AA IRA RE och fick via det ett par ansökningar, som Talentpool fö och tips på vilka skolor som jag kunde kontakta”, berättar Tverin.

Ingen större ansökningsprocess behövdes för att hitta praktikanter. Förutom den lilla annonsen på Facebook har hon varit i direktkontakt med skolor. Att söka och hitta jobb via sociala medier har blivit naturligt.

”Alla arbetsplatser går inte till jobbsajter som mol.fieller till monster.fi. I den här branschen går det ofta så att du får veta om platser via dina kontakter; säger Tverin.

Från Facebook till förening. I höstas registrerades Tiistaiklubi som en officiell förening, nu kan de samla in medlemsavgifter och lättare ordna program. I år har de startat upp en grupp på LinkedIn, som bara är öppen för betalande medlemmar i föreningen. Tips om arbetsplatser och möjligheten att anmäla sig till träffar dyker först upp på LinkedIn, allt för att locka dem som är i Facebookgruppen medi föreningen. Eva Anttila som är ordförande jobbar med digital marknadsföring på Aurinkomatkat.

”Trots att vi var tvungna att grunda en officiell styrelse vill v sm Linkedlnär ett socialt medium för yrkeskontakter. Användarna lägger upp en profil med sin cv, idag har också företag profiler på Linked in. Diskussionsgrupper finns av många slag: för jobbsökaren finns rekryteringsforu specialisten internationella grupper inom det egna specialfältet. Den här tidningen driver gruppen Affärsnätverket Forum med nästan 5000 medlemmar som diskuterar allt inom ekonomi och teknik på svenska.

= Facebook är ett socialt medium där dui första hand håller kontakt med dina vänner, men också här finns branschspecifika grup per där diskussionen kan gå het. Det finns öppna, slutna och hemliga grupper på facebook. Företag kan skapa sidor på facebook. För den som söker jobb lönar det sig att följa bolag somintresserar.

inte styra medlemmarna uppifrån- Medlemmarna kan själv organisera program. Till exempel var det en medlem som ville ordna ett företagsbesök till M-brain, och vi hjälpte till. Förutom det har vi föreningens officiella program”, berät tar Anttila,

Oftast är temat på träffarna arbetsrelaterat - företagsbesök, inspirerande personligheter som berättar om sin karriär, seminarium där man jobbar med sitt cv. I februari ordnades besöket till M-brai med temat sociala medier. I slutet a februari var det dags för en klädkonsult att hjälpa medlemmarna med att klä sig rätt för affärslivet, och i slutet av mars var det dags för business speed dating. Det finns olika versioner av speed networkning ute i världen, som är affärsversioner av speed dating. Tisdagsklubbarna är stolta över sitt koncept, eftersom de utvecklat det själv.

”Senast var det ett himla liv. Volymen var på topp, det var varmt, det var en jättebra energisk stämning”, berättar Tverin om business speed dating.

På företagsbesök och föreläsningar är det lätt för blyga finländare att fastna i en stol och smyga ut längs väggarna. Men när alla sitter vid bord framför varandra, en och en, bryts isen.

”Man ska ha en bunt med visitkort med sig, och tänka på hur man vill presentera sig, vad man vill ha ut av det. Det börjar med att alla som kommer in får en lapp, gul eller röd och kanske någon siffra, vi har ett system för lapparna. Man tar sin plats, har en annan nätverkare framför sig och när visselpipan går kan man börja tala och byta kort. Om några minuter går visselpi pan igen och så byter man plats”, berättar Tverin.

Med så många korta möten efter varandra hinner alla bli varma i kläderna och vana att berätta om sig själva. Efteråt är det lätt att ta kontakt på nytt.

”Om någon råkar ha något som den andra vill köpa till exempel, så kan man på måndag skicka ett mejl och föreslå en lunch”; säger Linda Tverin.

Hjälp dig själv genom att hjälpa andra. Tiistaiklubi är en politiskt obunden förening, de har ingen annan agenda än att skapa ett forum där likasinnade kan träffas. Tanken är att stödja varandra, samtidigt som man knyter nyttiga affärskontakter. Gruppen på Facebook är sluten, så bara medlemmarnai gruppen kan läsa diskussionerna som förs där.

”Vibeslöt i början att skapa en sluten Facebookgrupp eftersom vi vil Genom tiderna har män träffats och nätverkat i bland annat bastun, på golfbanan, i jaktlaget och i styrelserummen.

Nu för tiden finns det också kvinnliga nätverk. Diamanten och dotterföreningen Kristallen ordnar förelösningar och mentorverksamhet för kvinnor i arbetslivet.

JEANETTE ÖHMAN TEXT

KARL VILHJÄLMSSON FOTO

X Ju högre upp man klättrar på karri ärstegen, desto ensammare blir man.

För kvinnor kommer ensamheten ti digare än för män, säger CAROLA TEIR LEHTINEN, en av de två grundarna til nätverket Diamanten, Teir-Lehtinen hade länge funde = ettnätverk för kvinnor vars syfte är att främja Finlands nordiska värderingar, identitet och positio person ska gå före kön och bjöd också in kunniga och intressanta män. Bland andra SIXTEN KORKMAN, JUHANI SALONIUS OCh CHRISTOFFER TAXELL har pratat på våra tillställningar”, berät tar Teir-Lehtinen.

SIRKKA HÄMÄLÄINEN var den all RN n le erbjuda en trygg miljö där man kan diskutera öppet om vad som helst. Och samma gäller våra träffar. Företagshemligheter ska man förstås inte yppa, men det går att prata öppet om jobbsökande och ställa frågor om sitt cv”, säger Anttila.

Tiistaiklubi är ett nätverk för kvinnor som jobbar med försäljning, marknadsföring och kommunikation. Men det är högt i tak, styrelsen vill helst att så många som möjligt ska känna sig välkomna.

”Vi riktar oss till kvinnor och hjälper på det sättet varandra. Männen har sedan sina egna, officiella och inofficiella nätverk som till exempel Börsklubben. Om någon man skulle vilja komma på en av våra träffar, så varför inte, vi tar det från fall till fall. Hittills har ingen varit intresserad”; säger Eva Anttila.

Hon vill väldigt gärna bryta fördomar om att kvinnor inte kan hjälpa varandra i karriären. Det gäller alla gamla klyschor om att kvinnor är varandras värsta fiender.

”Här är en grupp kvinnor som osjälviskt hjälper varandra och sig själv genomattnätverka. Du förlorar inte på att tipsa andra om lediga jobb eller berätta vad du kan”; säger Anttila.

rat på att grunda ett nätverk med fokus på kvinnligt ledarskap och mentorverksamhet. Hon hade föreslagit ettmentorprogram inom sitt företag, men inte fått gehör eftersom det ansågs ojämställt med ett nätverk som enbart riktade sig till kvinnor.

”Själv skulle jag ha varit överlycklig om jag haft en mentor i början av min karriär, I företagssammanhang var jag nästan alltid den enda kvinnan”, säger Teir-Lehtinen.

Våren 2006 var Teir-Lehtinen inbjuden till samma tillställning som GUNVOR KRONMAN. I kaffekön råkade Teir-Lehtinen nämna nätverket hon drömde om. Det visade sig att Kronman hade gått i likadana tankar och sedan tog det inte länge innan de tillsammans beslutat sig för att grunda nätverket Diamanten,

Det första Teir-Lehtinen och Kronman gjorde var att lista fyrtiofem personer som kunde tänkas vara intresserade av ett kvinnligt ledarskapsnätverk,

De gjorde också en lång lista på kvinnor som de själva gärna ville ha som föreläsare under framtida nät’verksträffar.

”Tbörjan hade vi bara kvinnor som föreläste, men vi insåg snabbt at nationellt och internationellt att utveckla ledarskapsfärdigheterna hos nuvarande och blivande kvinnliga ledare och att stöda driftiga kvinnor att gå vidare och ta nästa steg.

= www.diamanten.f ra första talaren på Diamantens nät verksträff. Det var hösten 2006, mindre än ett halvår efter att Teir-Lehtinen och Kronman träffats i kaffekön. Hämäläinen berättade om sina egna erfarenheter och tankar kring kvinnligt ledarskap och sin resa från centralbanken till företagsvärlden.

”Hämäläinens föreläsning uppskattades. Under våra första möten; frågade vi deltagarna vad de ville höra mer om och vilken tematik de ville att vi skulle ta upp. För oss var det från början oerhört viktigt att kunna utvecklas och vara relevanta för våra medlemmar”, berättar TeirLehtinen.

Diamanten har sedan Hämäläinens föreläsning regelbundet ordnat nätverksträffar fyra till fem gånger om året och blivit en registrerad förening med dryga 60 medlemmar. Föreningen har också fått en underförning, juniornätverket Kristallen med cirka 40 medlemmar.

Mentorskap. Inom ett år efter att Diamanten hållit sin första föreläsningsträff startade mentorprogrammet. Samtliga medlemmar av Diamanten ombads att föreslå några