Handel och utveckling blir bara handel
Forum 1976-14, sida 21, 22.09.1976Taggar: Personer: Helvi Sipilä Teman: u-länder
FORUM 14 : 76
Sipilä kritisk mot FN 2
Handel och utveckling blir bara handel
Helvi Sipilä, FNs biträdande generalsekreterare, reser världen runt och deltar i FNs olika specialkonferenser. Hon talade också vid UNCTAD-konferensen i Nairobi, där FORUM hade en pratstund med henne. Helvi Sipilä var kritiskt inställd — UNCTAD ska tala om ”trade and development” (handel och utveckling), sade hon. Men i själva verket diskuteras mest handel. Ändå är utvecklingen en lika viktig aspekt, inte bara den ekonomiska utan också den sociala utvecklingen.
— Den humanistiska synpunkten saknas ofta inom FN. Man sysslar mest med akuta politiska och ekonomiska spörsmål, ibland med små snedsprång in mot de sociala frågorna. Många tycks glömma att det inte går att åstadkomma bättre ekonomiska förhållanden utan att också förbättra de sociala.
— Det behövs inga dyra lösningar, inga stora förbättringsarbeten, utan mest förebyggande åtgärder. Människor ska läras att ta hand om sig själva och det innebär faktiskt en förändring i tänkesättet. U-länder na börjar få makt över sina egna resurser och upplever nu en våldsam flodvåg av utveckling. Men de sociala följderna förbigås.
— Man ser inte korrelationerna, trots insamlade fakta. Vi ska ta Afrika som ett exempel. De afrikanska kvinnorna är lantbrukare. Nu skolar man männen till traktorförare. Husbehovsodlandet förblir i kvinnornas händer medan männen ska sköta de skördar som ska säljas. Här förväntas dock kvinnorna också hjälpa till. Den här utvecklingen har bla försämrat barnens ställning. Det finns undersökningar som visar hur stora följder kvinnornas villkor har på följande generation. Bristfällig mat före barnets födsel leder till att tio miljoner av världens barn aldrig kommer att kunna uppnå full fysisk oc psykisk hälsa, Där har vi sambandet mellan ekonomi och utveckling — Inom FN talar man om personer i minst gynnad ställning (most disadvantaged persons). Det är de fattiga på landsbygden. Det är städernas slum. Men det är också och kanske framför allt kvinnorna. Tusen miljoner kvinnor bor på landsbygden i u-länderna. Det är en fjärdedel av jordens befolkning.
Sahlgren lovar multi-regler till 197 ”EN FINNE IGEN” blir antagligen snart en vanlig reaktion vid Förenta Nationernas högkvarter i New York.
CW” Utom Helvi Sipilä finns också en annan finländare som biträdande = generalsekreterare inom FN-organisationén. Klaus A Sablgren fungerar som chef för den FN-byrå som undersöker de multinationella företagen och deras beteende. Byrån har en stab på 20 personer, men, berättar han för Forum, den tenderar att växa. Underavdelningar finns i alla världsdelar.
Skarpa hjärnor är engagerade, kända forskare, Harvard-professorer mm.
— Jag räknar med att en cod of conduct, en uppförandekod för de multinationella, skall vara klar till hösten 1978, då min mandattid utgår, säger Sahlgren. Hans byrå har uppdraget att samla information, analysera den och utarbeta en sådan code of conduct. Men ännu är det inte klart om den skall gälla enbart för de multinationella företagen eller eventuellt skall utsträckas till att gälla också nationer.
De multinationella företagens verksamhet anses -ha djupgående verkningar speciellt för u-länderna. Deras roll vid kapitalbildningen, deras betydelse som överförare av ny teknologi, som arbetsgivare och som ska Ofta är dessa de verkliga arbetarna, de som har ansvaret för utvecklingen.
— Det är viktigt att komma ihåg, betonade Helvi Sipilä än en gång, att om man utvecklar industrin eller importerar ny teknik krävs det en utveckling också på den sociala sidan. Frågan är inte om kvinnorna kan få sina rättigheter. Frågan är om mänskligheten kan rädas.
pare av nya distributionsnät har livligt diskuterats.
Vad är då ett multinationellt företag. Sahlgren: — Det har en omsättning om minst 500 miljoner dollar i året och verksamhet i minst två länder.
De multinationella har själva visat ett stort intresse för Sahlgrens arbete. Ett femtontal är engagerade mera intensivt. — Det verkar ibland som om de avdelat en man bara för att bevaka mig, skrattar Sahlgren. Men vi försöker vara neutrala. Mutförsök har — förekommit. ”Men de lär sig snabbt”. Medel till Sahlgrens byrå finns anslagna i FNs budget, men lika mycket tillskjuts av Holland. 1]