Handeln Finland-Sverige: samma varor köps och säljs
av Håkan Nylund Forum 1987-09, sida 08-09, 21.05.1987
FINLAND-SVERIGE: Handel på bred bas oc ökande industriell
Handeln mellan Finland och Sverige ligger
Oå en hög och stabi ett intressont exempel mellan två likartade nivå. Den utgör också på hur handel utvecklade InOoustri länder ser ut. Handeln är ganska jämt sprid över olika produktgrupper, och klar mMaärknoadasledarskap och dominans saknas då man grönskar handeln i breda grupper.
saker åt varandra. Ut inte sörskilt bra.
Dessutom säljer länderna ungeför samma | Utrikeshandelns beprövade eori om komparativa föroelar stämmer allts verige är efter Sovjetunionen FinS lands klart viktigaste exportmarknad där ca 15 procent av vår export säljs. Gapet mellan exporten till Sovjetunionen var i fjol ungefär lika stort — ca 4 mrd -— som avståndet till den tredje största exportmarknaden, Storbritannien. Som leverantörsland ligger Sverige på en stadig tredjeplats efter Förbundsrepubliken Tyskland och Sovjetunionen. Skillnaderna mellan tättrion är mindre än inom exporten, men avståndet till fyran Storbritannien är mycket klart, i fjol över 5 mrd mk.
Finland är i proportion inte en lika viktig marknad och leverantör för Sverige, men är trots det betydelsefullt. Drygt 6 procent av Sveriges export säljs i Finland, vilket ger Finland sjätte platsen bland exportmarknaderna. Före ligger Förbundsrepubliken Tyskland, USA, Norge, Storbritannien och Danmark. Som leverantör är Finland något viktigare, femte plats och 6,8 procent av importen. Före ligger samma länder som inom exporten, med undantaget att Norge ligger efter på sjätteplatsen.
Balanserad handel
Handeln är också sedan mitten av sjuttiotalet grovt räknat i balans. I fjol hade Finland visserligen ett överskott i sin handel med Sverige på 1,6 mrd mk, och Finland hade också ett handelsöverskott år 1985. Men före det hade Sverige ett par år överskott i handeln, före det igen Finland. Utslaget på en längre tid råder det alltså en ungefärlig balans.
integratior
Före ingången av sjuttiotalet hade Sverige ett stadigt överskott i sin handel med Finland. Så sent som 1965 var Finlands export till Sverige bara hälften av den svenska exporten till Finland. Handeln fram till början av sextiotalet var också utpräglat gammaldcags, Finland exporterade råvaror och halvfabrikat till Sverige och importerade industrivaror. Den industrielia utvecklingen i Finland och målmedvetna satsningar på ”nyexport" började bita på allvar under slutet av decenniet.
Nyexporte Även om termen ”nyexport” blivit föråldrad äger den en hel del förklaringsvärde för en granskning av handeln mellan Finland och Sverige. Varustrukturen skiljer sig nämligen klart från strukturen i ländernas totalexport 9/1987 FORUN och täcker tydligt de branscher som vuxit fram eller åtminstone utvecklats till exportindustrier under efterkrigstiden. Tyngdpunkten ligger på färdiga industriprodukter, konsumtionsvaror och kemiska produkter, medan de bägge ländernas stora exportbransch skogsindustrin intar en anspråkslösare rol
Det mindre och medelstora företagens roll är också större än I exporten till mer fjärran marknader — Sverige är den naturliga första exportmarknaden för finländska småföretag, medan Finland vid sidan av de andra nordiska länderna är det för de svenska. Drygt 2000 finländska företag uppskattas exportera till Sverige, och ca 2 500 svenska till Finland.
Finland var i fjol importmarknadsledare i Sverige med trävaror, drygt I7 procent av marknaden, varor av trä och papp samt papper och kartong, vilka bägge hade ca 30 procent av marknaden, och kläder, il procent. Av dessa var kläderna samt papper och kartong i absoluta tal mest betydelsefulla, 1,2 mrad SEK respektive 948 milj SEK. En något överraskande andraplats som leverantör tar Finland också i gruppen radio, tv och teleutrustning, som i fjol såldes i Sverige för drygt 700 milj SEK, 11 procent av marknaden. Ettan är givetvis Japan.
Finland är å sin sida Sveriges nästbästa kund när det gäller skor och kläder, och trea inom livsmedel och kraftalstrande maskiner. Volymerna för konsumtionsvarorna är dock förhållandevis små. Finland köpt wa RE ua tt sin > eta great vt sor sor os o mrd SEK. Bränsleexporten har under den senaste tiden sjunkit som en föjd av oljeprisfallet och oljetradingens snabba fluktuationer.
Tunga svenska exportvaror till Finland är utöver bilar kemiska produkter samt maskiner och anläggningar. Den finländska råvaruexporten av virke har sin motsvarighe värt + a KAN
Bilfärjorna transporterade i fjol inte bara 7,6 miljoner passagerare mellan Finland och Sverige, utan också stora mängder gods. Mätt enligt värdet transporteras ca en tredjedel av Finlands export med färjorna.
livsmedel för ca 550 milj SEK och kläder för 284 miljoner.
Bilväg över Ålands hav Den verkliga volymprodukten som säljs bägge vägar över Ålands hav är bilar. Finland importerade i fjol svenska bilar till ett värde av 21 mrd SEK, men exporterade i sin tur bilar för 1,8 mrd SEK till Sverige! Finländska volymvarugrupper är förutom de tidigare nämnda kläderna och skogsindustriprodukterna också kemiska produkter och bränslen, främst oljeprodukter, vilka bägge exporterades för ett värde av ca 1
FOÖRUN, 2/198 i svensk malmexport till Finland. Men trots förekomsten av vissa starka sektorer inom handeln är framförallt den stora och jämna spridningen av exporten för bägge ländernas del påfalland Än mer frapperande än den jämna spridningen av varugrupperna är dock likheten mellan exportvarorna, granskade i grova varugrupper. Tvåvägshandeln med bilar kompletteras av ett — i grova tal — ungefär lika stort ömsesidigt utbyte av plaster, järn och stål, möbler, gummivaror, elmaskiner mm. Vart tog teorin om komparativa fördelar i utrikeshandeln väger? Enligt den bygger handeln på olikheter mellan länder Finland är importmarknadsledare på den svenska konfektionsmarknaden. Luhta (till vänster) och Piretta P.ta (nedan) är starka i Sverige.
nas resurser, och två likartade länder som Finland och Sverige borde därför ha en handel på en relativt låg nivå.
De komparativa fördelarna? Nå, teorin om de komparativa fördelarna är inte helt mogen för skrothögen, eftersom produkterna i handeln mellan Finland och Sverige trots sin gemensamma branschtillhörighet inte är identiska. Finland exporterar vissa kvaliteter av papper eller stål till Sverige, och importerar andra. Marknadssegrmentering och specialisering ger komparativa fördelar trots likartade utgångspunkter.
Nationalekonomerna, bl a finländaren Pöyhönen och holländaren Tinbergen har också med stöd av statistiskt material räknat ut, att handelsströmmarna mellan tv fortsättning på s 31
Finland är Sveriges tredje största exportmarknad för livsmedel.
Abba — O anjovisfileitä
Ansjovisfiléer