Utgiven i Forum nr 1974-16

Handelsbarriärer rivs Fritt fram för exporten på socialistländerna

Forum 1974-16, sida 07-08, 16.10.1974

Taggar: Teman: export

Handelsbarriärer rivs Fritt fram för exporten på socialistländerna

Vår exportindustris ställning och konkurrensförmåga stärks avsevärt i förhållande till andra marknadshushållningsländers på den socialistiska marknaden genom de bilaterala avtal och förhandlingar om sänkning och eliminering av handelsbarriärerna, som Finland slutit respektive för med en rad socialistiska länder.

Den finländska exportindustrin kommer som hittills enda marknadshushållningsindustri in på de socialistiska ländernas marknader utan att belastas av de barriärer i form av tullar, kvantitativa och andra begränsningar, som finns inbyggd i respektive länders utrikeshandelssystem.

Det är det kanske viktigaste resultatet av detta finländska initiativ, taget sommaren 1973, anser utrikeshandelsminister Jermu Laine. Statsminister Kalevi Sorsa lägger därtil i vågskålen Finlands roll som ett slags stigfinnare för det ekonomiska samarbetet mellan de socialistiska länderna och länderna med marknadshushållning. Det gör han i en artikel i Europa Archiw nr 14 1974.

Forum 16/74

Det finländska utspelet gjordes i juli 1973. Motivet var närmast att ge de socialistiska länderna samma förmåner, som-EG-länderna fick genom EG-avtalet, eller alltså se till att de inte kom i ett sämre konkurrensläge på vår marknad.

Sovjetunionens ställning som mestgynnad part är tryggad genom avtal i samband med både Efta och EG-uppgörelserna. Alla förmåner, som de nämnda avtalen gett och ger andra länder kommer automatiskt Sovjetunionen till del. Därför har Sovjet lämnats utanför dessa förhandlingar.

Ömsesidighet

Samtidigt som alltså de socialistiska län dernas ställning på den finländska marknaden beaktas och förbättras geVänd nom avtalen, så kommer dessa även att ha sin speciella betydelse för vår exportindustri.

Det finländska initiativet bygger nämligen på ömsesidighet.

— Finland beviljar alltså inte ensidiga förmåner eller lättnader, utan förutsätter motsvarande förmåner för vår export på förhandlingspartens marknad.

Förmånsställnin — På så sätt kommer vår exportindustri att stå i förmånsställning gentemot övriga marknadshushållningsländers, eftersom Finland är det enda land med marknadshushållning som åtnjuter dessa förmåner i de socialistiska länderna, säger minister Laine.

— Det är klart att en industri, vars -produkter åtnjuter t ex tullfrihet har ett förmånligare utgångsläge än de som inte gör det i konkurrensen om leveransavtal. Hr Laine påpekar även att handeln med en del av dessa länder ikan ske i konvertibla valutor. Det gäller för Polen och Tjeckoslovakien.

Sev—rådet för ömsesidi hjälp

SEV, eller rådet för ömsesidig hjälp mellan de socialistiska länderna grundades i Moskva 5—8. 1. 1949 som ett motdrag till den militära och ekonomiska intanratinnan i väct Stiftande medlemmar var Bulgarien, Polen, Sovjetunionen, Rumänien, Tjeckoslovakien och Ungern. Albanien anslöts samma år, men utträdde i slutet av år 1961. DDR anslöt sig 1950, Mongoliska folkrepubliken 1962 och Kuba 1972.

Finland har ett multilateralt samarbetsavtal med SEV och en rad bilaterala avtal med de socialistiska länderna vart för sig. Dessa avtal gäller framförallt vetenskapligt, tekniskt och industriellt samarbete av olika grad. Och så naturligtvis handelsavtal. Sovjetunionen intar i handelshänseende = ställningen som mestgynnad nation i handeln med Finland och vice versa. Denna Sovjets ställning har bla bekräftats genom tullavtal av 1960 i samband med FINEFTAuppgörelsen och genom ett regeringsbeslut av den 16. 10. 1973 i anslutning till EG-uppgörelsen.

Olika system skyddsklausul

Den kanske största svårigheten i dessa förhandlingar är hur ömsesidighetsprincipen skall tillämpas i praktiken i överenskommelser mellan länder med olika ekonomiska system.

De i handelssystemet inbyggda barriärerna varierar även från det ena socialistiska landet till det andra. De omfattar inte bara tullar — endel har ingen tull alls — utan även kvantitativa begränsningar och andra reglerande faktorer. Avlägsnandet av de kvantitativa restriktionerna kräver en effektiv skyddsklausulmekanism för eventuella marknadsstörningar.

Men reaktionen på det finländska utspelet har varit genomgående positiv. Avtal har i år undertecknats med Ungern, Bulgarien och Tjeckoslovakien. De avtalen förs inom kort till riksdagen. Enligt avtalet med Ungern avlägsnas tex tullarna på industriprodukter före utgången av juli 1977 (i de s k ömtåliga branscherna är tidslimiten utsträckt till början av år 1985). De kvantitativa restriktionerna avlägsnas även. Likaså friges delvis och skilt för sig handeln med lantbruksprodukter, Förhandlingar förs som bäst med DDR och Polen och förutsättningarna för liknande förhandlingar med Rumänien utreds.

Inte att förväxla med samarbetsavtalen

Dessa förhandlingar och avtal bör inte förväxlas med de avtal om industriellt, ekonomiskt och tekniskt samarbete av olika grader, som både Finland och en hel del andra marknadshushållningslän der har med socialistiska länder, antingen i form av särskilda avtal eller protokoll i anslutning till handelsavtal. Inte heller bör de förväxlas med det multilaterala samarbetsavtal, som Finland har med SEV, de socialistiska ländernas ekonomiska samarbetsorgan, även om detta avtal framförallt är avsett att främja handeln mellan vardera avtalsparten.

Finland pionjär

Det kan också ha sitt intresse att se, vad statsminister Kalevi Sorsa skriver om förhandlingarna och avtalen med de socialistiska länderna utanför Sovjetunionen, Hans speciella grepp på problemet är att han placerar in det i ett större sammanhang, som inte är enbart handelspolitiskt, och inte enbart en fråga mellan Finland och vederbörande länder. Han betonar alldeles speciellt Finlands ställning som pionjär i utvecklandet av relationerna mellan öst och väst, mellan länder med marknadshushållning och länder med socialistisk hushållning. Detta gäller inte bara de bilaterala förhandlingarna mellan Finland och skilda socialistiska länder, utan även det multilaterala handels- och ekonomisk-vetenskapliga och tekniska samarbetet med SEV, där Finland sitter med i en samarbetskommission.

Nya internationella samarbetsstigar

Det multilaterala umgänget mellan länder med sk marknadshushållning och de socialistiska länderna söker uppenbart sina rätta banor i Europa, skriver han och menar, att Finland här kan spela en väsentlig roll.

Även om utgångspunkten för Finlands erbjudande av förhandlingar med de socialistiska länderna givetvis var att främja våra egna nationella intressen samt att i enlighet med vår neutralitetssträvan se till att de socialistiska länderna inte försätts i en sämre ställning än andra länder, så kan Finlands initiativ även anses främja syftemål i ett vidare sammanhang särskilt i dagens läge med nya och vidare möjligheter till en utveckling av det ekonomiska samarbetet mellan marknadshushållningsländerna och de socialistiska länderna som en följd av den politiska avspänningen, skriver statsminister Sorsa. Lite omständigt uttryckt, men kursen är klar bakom de runda formuleringarna.

Det är alltså samtidigt också nya internationella samarbetsstigar, som våra förhandlare med de socialistiska länder ha går upp. Åtminstone vill vi gärna leva i den tron. j Forum 16/74

Utgiven i Forum nr 1974-16

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."