Handledsskador ger datorföretag åtal
av Leif Bergström Forum 1992-12, sida 21-22, 01.10.1992
OVER HERE
Text: Leif Bergström/New York
Handledsskador ger datorföretag åtal
Hundratusentals kontors- och fabriksarbetare lider av handledsskador orsakade av ensidigt arbete vid tangentbord och löpande band. I USA stämmer nu flera av offren världens mest kända datortillverkar för miljonbelopp.
aralleller dras redan till tidigare uppmärksammade domstolspro cesser som gällt skador av asbest och det från Vietnam-kriget ökända lövfällningsmedlet Agent Orange. Ingen väntar sig dock att skadeståndsbeloppen kommer att nå den storleksordning som för asbest. Cumulative trauma-skador kan ofta läka genom vila och terapi under några månader eller åtgärdas med operationer. Utgången är till skillnad mot skador från miljögifter aldrig dödlig. Men skadorna är smärtsamma och kan framtvinga ett karriärsskifte. Smärtorna gör också vardagliga sysslor till ett lidande, som att bära hem livsmedel från snabbköpet eller till och med att hålla en kaffekopp.
18 000 nedslag i timmen
Skadorna orsakas av rörelser som innebär nötningar på handled. Enskilda stötar av det slag som genereras varje gång ett finger träffar ett tangentbord innebär inget problem. Men en anställd vid en dataterminal kan nå 18 000 nedslag per timme.
Den vanligaste skadan kallas karpalt tunnelsyndrom, efter den tunnel av ben och bindsenor genom vilken nerver, senor och blodkärl passerar från handen till armen.
Advokaten Steven Phillips vid juristfirman Levi, Phillips & Konigsberg övertygade på sommaren den federale domaren Jack Weinstein att klumpa ihop flera offers skadeståndsanspråk. Taktiken har redan lett till ökad uppmärksamhet kring problemet och den garanterar offren att deras krav prövas I juryrättegång.
Kumulativ trauma klassfråga I viss mån är det yrvakna intresset för cumulative trauma eller repetitive
FORUN, 12/199 stress skador en klassfråga. Arbetsterapeuter har länge behandlat liknande skador hos löpande bandarbetare, som dag efter dag under ackordshets genomfört ensidiga rörelser. Den nya tekniken har nu fört in liknande skador i kontorslandskapet — och till tidningsredaktioner — där journalister plötsligt funnit det av intresse att skriva om ämnet.
Amerikanska arbetsdepartementet uppger att 45 miljoner amerikaner nu arbetar vid datorer. Enligt statistiken lider 180 000 anställda av cumulative trauma-skador orsakade av arbete vid bl.a. datorer, löpande band eller i slakterier. Det stora antalet potentiellt skadeståndsäskande kan göra det här till ett av de största områdena för skadeståndsersättning såväl i fråga om antal äskande som totala belopp.
Toppnamn i kikarsiktet
Phillips förbereder ännu stämningsprocedurerna och det kan dröja något år innan rättegången inleds. Men de svarande i de första 57 skadeståndsanspråken påminner om en topplista över världens mest kända datortillvetkare. Där återfinns IBM och Apple, Unisys, Digital, Hewlett-Packard, AT&T, Xerox, Atex och Eastman Kodak. Icke-amerikanska företag inkluderar Japans Sony, NEC och Fujitsu, sydkoreanska Samsung, kanadensiska Northern Telecom och holländska Phillips.
— Det är bara toppen på isberget. Vi behandlar ännu flera andra fall och vi väntar oss att många andra offer kommer att kliva fram när de hör om den förestående processen, säger Alani Golanski, som förbereder fallen tillsammans med Phillips.
En orsak till att experter säger att majoriteten av offren i USA traditio nellt lidit i det tysta, är att klagomål mötts av misstänksamhet och offren i många fall fruktat arbetsgivarens reaktion.
Men dr. Barbara Silverstein vid det amerikanska arbetsdepartementet fann vid en studie av anställda vid New York-tidningen Newsday att de värst drabbade var tidningens mest ambitiösa reportrar och redaktörer.
Det handlar om högproduktiva människor som inte lyssnar till sina kroppar. De slutar inte jobba när värken sätter in. Samma sak gäller musiker. Det är de mest framstående som löper största risk att drabbas.
Vid Newsday uppges 40 procent av de redaktionella medarbetarna uppvisa symptom cumulative trauma-skador, orsakade — eller åtminstone förvärrade — av arbete vid datorer. Liknande problem rapporteras vid New York Times, Los Angeles Times, Reuters och Financial Times.
Onödigt kraftiga anslag
Skadorna uppkommer när fingrarna alltför hårt anslår tangenterna, och stöter i botten av tangentbordet innan de lyfts upp igen. Gamla konventionella skrivmaskiner krävde större kraft vid anslaget, men de gav också avbrott i det ensidiga arbetet genom att kräva andra rörelser för vagnretur och pappersbyte.
Dataterminalerna har dessutom på tidningsredaktioner och i andra kontorsarbeten ersatt arbetsmoment som brukade kräva bläddrande i papper och korridorsspring, På moderna tidningsredaktioner utförs skrivande, redigerande, kontroll med arkivet och frågor till medarbetare via terminalen.
Brett bovregister
Men Phillips process ställer också tillverkare av barkodscanners för varuhus och stenografmaskiner för domstolar till svars för skador.
Inte alla jurister är glada över Phillips val att klumpa samman många fall i en rättegång.
— Om man satsar allt på ett kort och får fel domare, har man skadat klienternas intressen. säger Frank Fernandez som fristående från Phillips representerar en rad offer i flera fall i Kalifornien.
Men Phillips hävdar att inte allt är förlorat även om de första utslagen går offren emot.
— Ofta går de första prövningarna emot offren. Det tvingar juristerna att analysera vad som var fel eller för vagt i det deras experter sade under vittnesmål och att gräva fram ytterligare bevis, säger Phillips.
Domaren Jack Weinstein har tidigare lett liknande skadeståndsprocesse vän 21
Handleds…
fortsättnin mot tillverkare av asbest och Agent Orange. I det nu aktuella fallet har han förberett sig rätten att när som helst upphäva beslutet att klumpa samman de olika kraven. om han finner att offrens situation saknar nödvändiga paralleller.
En del juristfirmor har undvikit mål mot IBM och andra tillverkare som anses lägga större vikt vid den ergonomiska utformningen. Men Phillips process spänner hela fältet av högteknikföretag.
Bättre design — och mer pauser
Experter säger att åtgärderna mot cumulative trauma-skador följer två huvudsakliga linjer. Den ena kräver bättre designade produkter. Den andta kräver införande av obligatoriska pauser för att låta utsatta kroppsdelar återhämta sig.
Men undersökningar i USA har visat att när pauser införts vid löpande band, har arbetare ökat takten ytterligare under den effektiva arbetstiden, för att hålla ackorden uppe. Och dr. Silverstein säger angående behovet av pauser under arbete vid datorer — Försök säga det till en reporter som jobbar mot en deadline!
Rätt arbetssätt viktig faktor
En del medicinska experter hävdar att frågor om patientens nedärvda konstitution och invanda arbetsställning är mer avgörande än val av tangentbord. Bästa positionen vid ett tangentbord är en sittställning som placerar handen i rät linje med underarmen.
Dr. Marvin Dainoff vid centret för ergonomisk förskning vid Miami University i delstaten Ohio säger att riskfaktorerna inkluderar: ett högt antal snabbt upprepade rörelser, onaturlig ställning under arbetet, överdriven kraft I rörelserna och avsaknaden av viloperioder, vilka bör uppgå till minst 15 minuter var annan timme. Juristerna måste nu söka bevisa att tillverkarna kände till riskerna. De måste visa att företagen inte gjort tillräckligt för att varna kunder och användare och att föreslå åtgärder för ett riskfritt utnyttjande av produkterna. En del experter hävdar att en skriven varning på förpackningen eller i handboken inte är tillräckligt, då tillverkaren måste förmoda att användaren glömmer en sådan enstaka varning. L 22
Smoggen i LA. åtgärder ger resultat!
Text: Claus Laurén
Los Angeles, Kalifornien, en stad som ofta beskyllts för att ha världens smutsigaste luft, håller — enligt senaste uppgifter — på att sakta men säkert tillfriskna. Naturligtvis kan skador av denna storleksordning inte åtgärdas över en natt, men grunden är lagd i form av ett ambitiöst luftvårdsprogram, och resultate börjar synas i dag.
roblemet med dålig luft uppmärksammades här redan i bör jan av 1940-talet. År 1946 bildade Los Angeles County Board of Supervisors det första luftvårdsdistriktet i USA för att tackla problemet med utsläpp från industrin. I mitten av 1950-talet bildade Kalifornien den första delstatsmyndigheten med uppgift att övervaka utsläpp från motorfordon. Många av programmen som startades i Kalifornien blev sedan förlaga för det federala luftvårdsprogram som inleddes på 1960-talet.
Vad som kanske framför allt är värt att notera, då det gäller luftvården i det här området, är att de vidtagna åtgärderna snarare är av politisk, juridisk, byråkratisk och ekonomisk natur än av tekniskt slag. Teknisk utveckling i all ära, alltså. men sist och slutligen är det ändå rationaliseringsprocesser och ”tummen-i-ögat-politik”, som på kort sikt ger mätbara resultat. Ny teknik är dyrt. och kommer in i bilden i ett senare utvecklingsskede.
Omställningsprocessen är ytterst smärtsam. Mindre företag går omkull p.g.a de hårda kraven, och många större företag svettas blod under trycket av den hårda lagstiftningen. Ändå är det en nödvändig process, om regionen överhuvudtaget skall förbli beboelig i framtiden.
Hur farliga är luftföroreningar?
Utsläpp från transport- och tillverkningssektorerna är naturligtvis den fundamentala boven i detta drama. Men — och detta är mycket viktigt — Los Angeles-området präglas också av speciella geografiska, klimatologiska och topologiska särdrag, som koncentrerar och förhöjer skadeverkningarna.
Det finns inga slutgiltiga, vetenskapliga bevis för att det skulle vara farligt att leva i Los Angeles. Flera undersökningar i området tyder dock på att smogproblemet har en väsentlig påverkan på hälsan.
En undersökning av professor Russell Sherwin, patolog på USC, University of Southern California, visade på allvarliga effekter av smog. Sherwin undersökte 100 tonåringar som avlidit p.g.a. olyckor eller självmord. Resultatet visade att 80 procent hade defekter på lungvävnaden. I 27 procent av fallen hade kropparna allvarli En 11 år lång studie som offentliggjordes i mars 1991 bekräftar att en ständig exponering för smog ger lungskador. Studien, som gjordes av foörskare vid UCLA, University of California, Los Angeles i tre medelklassområden, visade att invånarnas lungkapacitet i de mest förorenade områdena var nedsatt upp till 75 procent.
Massiva insatser
Clean Air Act är den grundläggande miljölagstiftningen på luftsidan i USA. I november 1990 undertecknade president George Bush den senaste uppdateringen av lagen. Clean Air Act lägger huvudansvaret för luftkvaliteten på delstaterna. Det viktigaste redskapet för att uppnå kraven är s.k. State Implementation Plans (förkortat SIP).
Strategin bakom Clean Air Act baserar sig på normerande, nationella gränsvärden för emissionerna. Dessa värden skall bygga på vetenskapliga bedömningar av emissionsnivåer med noll-skaderisk. I områden som överskrider värdena (s.k. ”nonattainment areas”) skall program skapas, som inom en given tidsram bedöms sänka emissionerna under gränsvärdesnivån.
Förutom den federala lagstiftningen finns det en delstatslag, California Clean Air Act. Denna skapades framför allt för att öka kraven på de orter som klarar de federala luftkvalitetskraven. men lagen medför även en kraftig skärpning på övriga områden.
Bl.a. gäller i de områden som bedöms som allvarligt belastade att detaljerade planer utvecklas för att minska emissionerna med 5 procen 12/1992 FORUN