Hanken 75 år

av Christer Ekebom Forum 1984-16, sida 12-13, 17.10.1984

Taggar: Organisationer: Hanken

Svenska handelshögskolan, så som tecknaren Henrik Tikkanen såg den. BiUL 16/8 75-åriga Hanken, näringslivets stöttepelare

Av CHRISTER EKEBOM

I Svenska handelshögskolan, eller enklare: Hanken, har under sin 75-åriga existens varit stationerad på olika platser i Helsingfors. År 1953 flyttade man in i den nuvarande byggnaden vid hörnet av Runebergsgatan och Arkadiagatan, intill den finska broderskolan. Utrymmena börjar så småningom bli trånga och redan nu har skolan hyrt upp extra utrymmen i närliggande kvarter, bland annat i Casa Academica och i grannhuset vid Arkadiagatan 24. Orsaken till utrymmesbristen är inte så mycket ett ökande antal studeranden utan den tekniska utvecklingen, Skolan har idag en egen datacentral och på kommande är ett antal mikrodatorer för undervisningsbruk. Allt detta kräver utrymme och då institutionerna redan nu har sina egna mikrodatorer, inser man lätt att några hundra kvadratmeter ledigt utrymme inte förslår långt. Biblioteksutrymmena kräver också idag större ytor på grund av intensifierad forskningsverksamhet i samband med avhandlingarna.

Hanken har en filial i Vasa och ocks 12

Svenska handelshögskolan i Helsingfors har i år verkat i 75 år. Det hela fick sin början år 1909 i form av Högre Svenska Handelsläroverket. Högskolan har alltid haft goda kontakter till näringslivet och dessa kontakter är idag kanske bättre än någonsin. Kontakterna behövs för att undervisningen ska kunna fylla tidens krav. Skolans avgående rektor, professor Lars Wahlbeck, anser att den senaste stora studiereformen ytterligare har öppnat kontakterna ut till näringslivet.

där börjar utrymmena kännas trånga. Behovet av tilläggsutrymrme i Vasa har beräknats till närmare 500 kvadratmeter och i Helsingfors till mellan 1000 och 1500 kvadratmeter inom detta sekel.

Antalet studenter har under de senaste årtiondena hållit sig ganska konstant. Idag studerar omkring 1700 personer vid Hanken, Sedan början av 70-telet har emellertid antalet anställda ökat med närmare 30 procent och detta ställer krav på tilläggsutrymmen.

Högklassiga lärare

Högskolans rektor, professor Lars Wahlbeck, konstaterar att skolan har all orsak att vara tillfredsställd med sina anställda lärare och forskare men att skolan, internationellt sett, fortfarande lider brist på lärare. Vissa berömda läroanstalter i ekonomi bland annat i USA, har upp till en löärare per 8 studerande medan Hanken måste nöja sig med en lärare på mins dubbelt så många studenter. Det här är självklart en fråga om resurser — skolan har inte idag råd att anställa mera forskare i någon större utsträckning och dessutom kan skolan inte tävla med näringslivet på grund av lönenivån inom högskolorna. Wahlbeck är emellertid mycket nöjd med de forskare som skolan idag har: de är till och med internationellt kända och forskningen vid skolan ligger idag på en mycket hög nivå.

För en handelshögskola betyder kontakterna till ”det praktiska livet” dvs näringslivet, mycket. Rektor Wahlbeck betecknar kontakterna som mycket goda. Idag då alla ekonomer måste skriva ihop en avhandling, har kontakterna blivit ännu intimare än de var tidigare. De äldre forskarna, professorerna, får också mycket ofta ta itu med beställningsarbeten ute i näringslivet. Wahlbeck betonar att detta ingalunda är för att skaffa sig extra inkomster, utan för att få impulser från företagen. Verksamheten är således mycket nyttig — för båda parterna.

Skolans nyvalde rektor, professor Alf-Erik Lerviks, tillträder sin post vid årsskiftet.

Utbyte av impulser

Näringslivet blandar sig emellertid inte i någon högre grad i uppläggningen av undervisningen vid skolan. Impulser för undervisningens utveckling kommer dels helt spontant via alla forskningsprojekt och liknande kontakter och dels också via bland annat LIFIM, företagsledningsinstitutionen, där de båda högskolorna har representanter.

Wahlbeck konstaterar också att det är långt ifrån säkert att det just är skolan som ska få impulserna från näringslivet. Ofta går strömmen i rakt motsatt riktning; högskolans forskare är impulsgivare för näringslivet, vilket i själva verket är precis som det ska vara.

Inom skolans väggar bedrivs idag en mycket intensiv forskningsverksamhet som givetvis kommer såväl undervisningen som näringslivet till godo. Forskarna vid skolan åstadkommer ett mycket kraftigt flöde av publikationer och rapporter av olika slag. Det är också helt klart att den undervisning som ges vid högskolan inte kan vara hårt knuten till äagens läge inom näringslivet: studenterna utbildas ju i själva verket för en aktiv verksamhet på flera tiotals år! Under den tiden hinner mycket hända och då krävs det dels grundkunskaper och framför allt anpassningsförmåga och vidareutbildning.

Flexibelt ämnesval

Studierna vid SHH är idag mycket flexibla och studenterna kan välja mellan

Skolans rektor, professor Lars Wahlbäck, som avgå vid årsskiftet, understryker betydelsen av intensiv forskning och kontakter med näringslivet.

ett mycket stort antal kombinationer. Det här märks också på olika ämnens popularitet: ännu på 70-talet kunde man påstå att redovisningen dominerade, men idag har toppen blivit en hel del bredare och sådana ämnen som marknadsföring, finansiering och företagsadministration ligger idag bra till. ADB är ett ämne som i och för sig är ganska populärt men som dessutom har utvecklats på ett helt annat sätt genom att adb kommer in i så gott som alla andra ämnen. Det går knappast att läsa ett enda ämne utan att bli tvungen att lära sig åtminstone grunderna för adb och att undvika kontakt med en dator torde vara omöjligt.

Professor Lars Wahlbeck betonar LIFIM:s betydelse för Hankens utveckling under 70-talet och detta årtionde. De flesta betydelsefulla impulserna utifrån har nog kommit just den vägen och LIFIM har aktivt arbetat för handelshögskolornas utveckling.

Den senaste stora studiereformen väckte på sin tid en livlig debatt, men det har visat sig att de farhågor om att studenterna skulle bli för teoribundna och annat i den stilen som uttrycktes, har kommit på skam. En detalj i sammanhanget, som emellertid fortfarande ibland dyker upp i olika diskussioner, är slopandet av korrespondentexamen. På en del håll har man velat gå så långt att man hävdar att diplomkorrespondenterna inte har kunnat ersättas av motsvarande ekonomer. Professor Wahlbeck delar inte riktigt den åsikten. Enligt hans mening är de ekonomer som idag utbildas, minst lika kompetenta. själva verket kan en ekonom idag läsa mera språk än korrespondenterna någonsin kunde göra! Wahlbeck anser att skon närmast klämmer däri att näringslivet idag är tvunget att betala en hyfsad lön för att få kompetent personal — en diplomkorrespondent var, trots en gedigen utbildning, en tämligen billig arbetskraft, en ”tillgång” som nu alltså saknas. Dessutom, påpekar Wahlbeck, har den tekniska utvecklingen gått framåt och de gamla korrespondenterna är därmed inte längre nödvändiga. Själva maskinskrivningen kan skötas med billigare och mindre kvalificerad arbetskraft och sekreterarna kan idag syssla med mera avancerade uppgifter. Av en chefsekreterare fordras numera kvalifikationer som bäst kan tillgodoses med — ja just det; ekonomexamen! I själva verket är det fel att påstå att korrespondentlinjen ”slopades”, den dog snarare ut av sig själv. Antalet sökande till linjen minskade hela tiden och av dem som började studera på den linjen övergick många till ekonomlinjen i ett senare skede. Att slopa korrespondentlinjen var således egentligen bara ett konstaterande av fakta.

Alt fler söker in

Antalet studenter vid Svenska handelshögskolan är för tillfället ungefär 1700. Av dessa är närmare hälften eller cirka 45 procent kvinnor. Antalet sökande till högskolan har stadigt stigit. Om högskolan en gång var en skola dit man sökte om man inte kom in till någon annan högskola, så är den det definitivt inte längre. Det kan nämnas att antalet sökande i år var nära 800 och knappt 300 blev antagna. Av dem var väldigt många lI-studenter. Ungefär 200 intogs också till handelsläroverkens sk, studentlinje vilket visar att det potentiella antalet sökanden i själva verket var uppe i över 1000!

Förstatligandet av högskolan under 70-talet förlöpte helt utan större missöden och var i själva verket en lättnad rent ekonomiskt för skolan. Statsmakten har inte, farhågor till trots, inkräktat i någon högre grad på skolans verksamhet och eftersom övertagandet redan hade planerats en längre tid, kunde det genomföras tämligen smärtfritt och utan några som helst störningar i den praktiska verksamheten.

Professor Lars Wahlbeck avgår från sin tjänst som rektor för SHH vid årsskiftet. Hans efterträdare är en av skolans kanske mest meriterade professorer, nämligen AlfErik Lerviks. Professor Wahlbeck är helt övertygad om att högskolan också i fortsättningen kommer att inta en framträdande position inom den ekonomiska forskningen och undervisningen — därom vittnar det unga och mycket framgångsrika forskarteamet, med den nya rektorn i spetsen, som nu verkar vid skolan.

AA AA A 13