Läkaretik

av Peter Nordling Forum 1984-16, sida 06-07, 17.10.1984

Taggar: Teman: läkare

FÖRUNG FRUN

Av PETER NORDLING HB Ur AFC:s statistik över arbetstid och frånvaro från arbetet för senaste år framgår att sjukfrånvaron ökat. År 1982 utgjorde sjuktiden i medeltal 4,8 procent av arbetstiden för arbetare. I fjol steg den till 5,3 procent. Förändringen beror delvis på en strukturförändring i det statistiska basmaterialet, men också på att frånvaro pga sjukdom faktiskt öket.

De drygt tjugo personer som blivit uppsagda på Oy Nokia Ab har i medeltal haft en sjukfrånvaroprocent på något mer än det dubbla. I det mest extrema fallet var en person mellan åren 1981 och 1984 faktiskt sjukskriven under drygt halva tiden. Då man till på köpet vet att det mestadels gäller personer i 20—30-års åldern kan man med fog fråga sig vad som gått snett.

Har arbetstagarna verkligen varit så sjuka som det officiellt ser ut? Har de lyckats dupera läkarna? Eller har läkarna alltför lättvindigt skrivit ut sjukintyg?

Teoretiskt är alla tre möjligheter lika tänkbara. Att dagligen, som vissa av de här personerna, handskas med starka kemikalier kan bevisligen förorsaka besvärliga allergier. Tycker man att arbetet inte är intressant och känner sig omotiverad finns det kanske de som vid minsta sjukdomssymptom uppsöker läkare och lyckas övertyga denne om att sjukdomen är ett hinder för arbetet. Det är också känt att vissa läkare inte behöver övertygas speciellt noggrannt förrän patienten nöjd kan lämna mottagningen med ett sjukintyg i fickan.

Oberoende av hur det förhåller sig i fal let Nokia lämnar vi avgörandet åt dem det kommer an på. Det är inte Forums sak att agera domare, allra minst då fallet kommer att få största betydelse för det fortsatta samarbetet mellan arbetsmarknadsorganisationerna.

Också om en läkare inte objektivt kan konstatera att patienten är sjuk kan patienten faktiskt vara det, eller åtminstone ha svaga symptom på en sjukdom. Och hur skall läkaren då bedöma situationen? Det här är ett dilemma bl a för företagsläkare, som aktualiserats i och med att några företag nyligen skärpt sin personalpolitik i fråga om uppepad frånvaro p g a sjukdom.

Sjuk eller inte — svårt att bevisa

Etiskt problem nr 1

Att fastställa en 100-procentigt säker diagnos kan i bland vara mycket svårt, framhåller med lic Rolf W. Ahlberg, företagsläkare på Neste Oy. Men det är inte det enda problemet, I osäkra fall kan läkarna tom tvingas handla på ett sätt som står i konflikt med deras yrkesetik.

I teorin skriver läkaren nämligen ut ett sjukintyg med ordalydelsen: På heder och samvete intygar jag att NN p g a … Intyget skall dessutom grunda sig på objektiva iakttagelser, enligt medicinalstyrelsens direktiv.

I praktiken skulle många patienter bli utan sjukintyg om läkarna följde de här direktiven till punkt och pricka. — I många fall är jag övertygad om att patienten är arbetsoförmögen utan att kunna konstatera det objektivt. Det gäller framför allt smärttillstånd som är mycket svåra att konstatera, säger Ahlberg.

Det här leder till att läkarna ofta är tvungna att dra sina slutsatser på base av subjektiva iakttagelser. — Om det inte finns anledning att tro att patienten direkt far fram med osanning, tror läkaren i allmänhet på honom och skriver ut sjukintyget, förklarar Ahlberg.

Han betonar att företagshälsovården inte bör ses som något slags polis. — Om en arbetstagare anser sig sjuk, vem är då jag att slå näven i bordet och säga emot honom, undrar Ahlberg och tillägger att han sällan eller aldrig gör det eftersom han inte kan vara helt säker på att ha rätt.

För en företagsläkare är situationen något lättare än för en privat läkare, Företagsläkaren ken i osäkra fall uppmana arbetstagaren att avlägga ett nytt besök följande dag, något som privatläkaren i allmänhet inte gör. På det sättet kan företagsläkaren lättare undvika eventuellt missbruk.

Bluffar sällsynta

Totalt bluffande i form av ren och skär lögn för att få sjukledigt förekommer, enligt Ahlberg, betydligt mindre än man kunde tro. Också i de allra grövsta fallen har patienten i allmänhet ett symptom som han sedan försöker förstärka hos läkaren. Orsakerna till dylikt beteende står oftast att finna på det psykiska planet, Bl a har det att göra med hur man trivs i privatlivet och på arbetsplatsen.

— Men, säger Ahlberg, ofta återkommande besök, som resulterar i några dagars sjukledighet hos olika privatläkare är onaturligt. Och då är arbetstagaren knappast speciellt sjuk. I princip kan jag förstå att dylika problem kan uppstå eftersom patienten står i sin fulla rätt att använda vilken läkare som helst.

Ahlberg understryker att ingen kan beskyllas för att ha gjort fel i en dylik situation. Han låter förstå att han är införstådd med arbetsgivare som inte är intresserade att ha den här kategorien av arbetstagare i sin tjänst. D v s sådana som inte lider av en enhetlig sjukdom som kan skötas eller alternativt leder till konstant arbetsoförmåga.

Med lic Rolf W Ahlberg konstaterar att många patienter skulle bli utan sjukintyg om läkarna till punkt och pricka håller sig till medicinalstyrelsens krav på objektiv diagnos.

Folkpensionsanstaltens statistik över påbörjade perioder för utbetalning av sjukdagpenning år 1983 ger en fingervisning om de vanligaste sjukdomarna. Statistiken gäller personer i arbetsför ålder dvs 16—64 år. Siffrorna anger antalet fall per 1000 personer. Nedan de fem mest frekventa sjukdomarna.

Ttalt Män Kvinnor Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen 37,8 32,9 42,8 Skador p g a våld och förgiftning 16,6 21,8 11,3 Värk i ryggen 13,7 12,0 15,4

Sjukdomar i andningsorganen 12,0 10,8 13,2 Ledvrickningar, försträckningar, krossskador och sår 10,1 14,1 6,2

Talet 12,6 kan dessutom noteras för kvinnor som lidit av sjukdomar i samband med graviditet och förlossning.

Att avslöja verkliga bluffmakare torde inte vara svårt för en rutinerad läkare. Ahlberg vill inte avslöja hur läkarna går till väga. Han nöjer sig i stort sett med att konstatera att läkarna med tiden får en viss blick för tydliga konflikter mellan det patienten säger och det undersökningen ger vid handen,

Etiskt problem nr 2

Till läkaretiken hör också tystnadsplikten. Under de tre senaste åren har läkarkåren ingående diskuterat vilka uppgifter om patienten man skall och inte skall ge åt arbetsgivaren. På AFC anser man att arbetsgivaren skall få fullständiga uppgifter om arbetstagarens sjukdom för att sjukledighet med lön skall beviljas. Läkarnas tystnadsplikt sätter dock stopp för att ge dessa uppgifter, så att säga, över huvudet på patienten.

Enligt medicinalstyrelsens direktiv skall patienten/arbetstagaren själv förete sjukintyget för arbetsgivaren om han vill ha lön under sjukdomstiden. Om patienten ger sitt medgivande kan läkaren skicka intyget till arbetsgivaren.

Preventiva åtgärder viktigast

Att bevilja sjukledighet är ingalunda det viktigaste inom företagshälsovården. — Företagshälsovårdarna främsta uppgift är, betonar Ahlberg, att förebygga sjukdomar. Det absolut mest väsentliga är att förhindra att arbetstagaren ådrar sig arbetsbetingade sjukdomar.

Ett annat sätt att hålla personalen frisk är att genomföra noggranna hälsokontroller vid nyanställningar. Ahlberg betonar att detta inte får tas som en omotiverat hård gallring. — Det är företagshälsovårdens uppgift att se till att ingen kommer in på en bana där han löper större risk än annars att bli sjuk, förklarar han. Ahlberg betonar också vikten av en fungerande bassjukvård som de anställda kan besöka vid minsta krämpa. Detta eftersom den ofta är ett effektivare sätt än regelbundet återkommande hälsokontroller, att förebygga arbetsbetingade sjukdomar.

Patienterna blir otacksamma

Också om Ahlberg talar varmt för en utbyggd företagshålsovård ställer han sig skeptiskt till att arbetstagarna på vissa företag t om får mediciner och glasögon mm så gott som gratis.

— Erfarenheten visar att systemet leder till att arbetstagarna knappast känner något ansvar alls för den egna hälsan. Ju mera arbetstagarna får, dess mera ökar deras krav. Och man ser ingen tacksamhet för eller glädje över det som företaget bjuder på, säger han.