Hanken springer inte efter pengar

av Heidi Backas Forum 2008-05, sida 29-31, 22.05.2008

Taggar: Personer: Marianne Stenius Teman: skolor

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

PROFILEN

NR 5 2008

Hanken springer nte efter pengar

Engelskspråkiga magisterprogram och utländska nätverk blir all viktigare för snart 100-åriga Hanken. Vi konkurrerar i dag främs internationellt, säger rektor MARIANNE STENIUS. Samtidigt stärker

Hanken den svenskspråkiga högskoleutbildningen i samarbete med Helsingfors universitet och Arcada.

HEIDI BACKAS TEXT

KARL VILHJÄLMSSON FOTO

X Fusioner och allianser har varit läsårets tema i högskolevärlden. HANKEN har talat varmt för självständighet och tackat nej till både innovationsuniversitetet och ett gemensamt finlandssvenskt universitet. Valet fölli stället på att alliera sig internationellt och i huvudstadsregionen, på svenska och engelska. På Arkadiagatan är rektor MARIANNE STENIus nöjd med läget — och med att debatten för tillfället lugnat sig.

”Innovationsuniversitetet var egentligen aldrig ett alternativ för Hanken, även om det fanns sådana som ansåg att vi borde ha varit med i diskussionen”, säger Stenius.

Det planerade innovationsuniversitetet bildas då TEKNISKA HÖGSKOLAN, HELSINGFORS HANDELSHÖGSKOLA OCh KONSTINDUSTRIELLA HÖGSKOLAN förenas hösten 2009. Enligt Stenius är det för tidigt att uttala sig om vilken effekt innovationsuniversitetet kommer att ha på Hanken. Hur framgångsrikt det blir beror i hög grad på hur väl integrationen mellan de tre högskolorna lyckas.

INTERVJU

Marianne Stenius Född:1951.

Familj; man och fyra barn. Bor: i Grankulla. Utbildning: politices doktor från Helsingfors universitet med nationalekonomi som huvudämne. Karriär: forskaruppgifter på Helsingfors universitet och näringslivets forskningsinstitut Etla. Professor på Hanken sedan 1990, och rektor sedan 1993.

På fritiden: Familjen skulle svara att jag inte har någon fritid, men så ser jag det inte själv. Plockar gärn kantareller sommartid.

”Generellt kan man säga att konkurrens är bra, men det som nu diskuteras väldigt mycket är på vilka villkor konkurrensen sker. Vi stannade för att inte gå med i innovationsuniversitet och min bedömning är att det var förståndigt, trots att innovationsuniversitet kanske får en konkurrensfördel i finansieringen. Men jag brukar säga att man inte ska springa efter pengar, utan man ska veta vad man vill göra och satsa på det?

Att konkurrensen om studerande och lärare ökar väcker inga direkta farhågor hos Stenius.

”1I dagens läge konkurrerar Hanken främst nordiskt och internationellt. Utmaningen är att rekrytera och hålla duktiga lärare och forskare. Speciellt gällande unga förmågor konkurrerar vi med näringslivet, och som alla vet är universitetens möjligheter att betala konkurrenskraftiga löner begränsade?”

Bråk med ÅA, Årets kokheta potatis i den finlandssvenska universitets världen har varit frågan om vem som ska ha rätt att utbilda ekonomer på svenska i Finland. I höstas presenterade en utredningsgrupp under ledning av KARI NEILIMO ett förslag på hur utbildningen i affärskunnande på högskolenivå kan effektiveras ilandet. Enligt förslaget skulle den svenska utbildningen koncentreras till Helsingfors och Vasa. Hanken gav helhjärtat sitt stöd för förslaget, men ÅBO AKADEMI accepterade det inte.

Debatten blossade upp igen i februari då Samordningsdelegationen för den svenskspråkiga högskole utbildningen på undervisningsministeriets begäran skulle komma med förslag på hur den svenskspråkiga högskoleutbildningen kan omstruktureras. Delegationen kunde överhuvudtaget inte enas om vad som bör göras inom den ekonomiskmerkantila utbildningen.

”För tillfället pågår ingen diskussion i frågan. Undervisningsministeriets åtgärdsprogram säger att Hanken har huvudansvaret för den svenskspråkiga ekonomutbildning HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 208 ”En handelshögskola är inte bara en adress eller ett namn. Vem som helst kan visserligen hänga upp en skylt med ett namn, men man är inte en handelshögskola för det. en, och att ekonomutbildning också ges vid Åbo Akademi. Min förhoppning är att vi nu får arbetsro”

Ny Helsingforsallians. Vårens följande stora finlandssvenska högskolenyhet var den strategiska alliansen mellan Hanken, HELSINGFORS UNIVERSITET och yrkeshögskolan ARCADA som godkändes i april.

Den så kallade Helsingforsalliansen har setts som dödsstöten för planerna på ett enda finlandssvenskt universitet. På frågan om alliansen är ett motdrag mot Åbo Akademi svarar Stenius ”jo och nej”.

”Jag skulle säga att det är huvudstadsregionens svar på hur vi kan stärka den svenskspråkiga högskoleutbildningen i vårt land. Vi ska komma ihåg att ungefär 45 procent av alla svenskspråkiga högskolestudenter finns här i huvudstadsregionen. Men vi ska också komma ihåg att Hanken har ett campus i Vasa. Enligt vår strategi är vi en handelshögskola med två campus och vi har för avsikt att vara det också framledes?”

Helsingforsalliansen har som mål att de tre högskolorna förblir självständiga enheter, men med tätare samarbete inom utbildning, forskning och stödtjänster.

”Alliansen är ytterst färsk och som bäst utreder vi hur vi kan få synergier genom att poola våra resurser. Till exempel med Arcada har vi diskuterat samarbete inom språkutbildningen?”

Samtidigt planerar Hanken och Helsingfors universitet satsningar på gemensamma engelskspråkiga magisterprogram och biämneshelheter. På det sättet vill man stärka den tvärvetenskapliga utbildningen och de båda högskolornas internationalisering.

Självständighet inget självändamål. I samband med såväl Helsingforsalliansen som bråket med ÅA har Hanken betonat sin självständig > HANKE ra ulländ ar och närin het. Marianne Stenius ser sig ändå inte i första hand som en försvarare av Hankens självständighet.

”Min främsta uppgift som rektor är att skapa utrymme för forskare och lärare att göra ett gott jobb. Det innebär att vi utbildar ekonomer som näringslivet efterfrågar och tar fram forskning som är trovärdig inom det internationella akademiska samfundet och har relevans för näringslivet”

Enligt Stenius är handelshögskolans autonomi inget självändamål.

”Det har gått troll i autonomidebatten och man glömmer lätt bort det centrala, nämligen frågan om hur man skapar utrymme för topputbildning och toppforskning. Det sker nödvändigtvis inte genom att slå ihop boxar”

Nätverk hellre än fusion. Undervisningsministeriet vill se färre och större enheter och minimigränsen för ett autonomt universitet har satts vid 3 000 heltidsstuderande. Hanken har i dag cirka 2 300 studerande, men ministeriets riktgivande minimisiffra skrämmer inte direkt Stenius.

”Frågan om ifall Hanken är för liten är inte den centrala i dagens läge. Enligt undervisningsministeriets syn på saken är Hanken en autonom högskola. Starka viljor finns i olika riktningar, men vi utgår från den uppfattning ministeriet har i dag?”

Enligt Marianne Stenius är fusioner inte det enda sättet att effektivera universiteten. Att jobba i nätverk kan fungera lika bra. Som exempel lyfter hon fram Hankens samarbete med HANDELSHÖGSKOLAN i Stockholm gällande företagsintern utbildning. Under namnet Hanken och IFL Corporate Development erbjuder de två handelshögskolorna fortbildning för näringslivet.

”Efterfrågan har varit mycket stor och verksamheten som inleddes år 2005 har överträffat alla våra förväntningar”

Inte bara ett namn. När det stormar på det finländska högskolefältet lyfter Marianne Stenius gärna blicken lite högre, eller som hon själv säger: ”över trädtopparna men ändå inte mot stjärnorna” Där syns den internationella horisonten.

”Redan i dagens läge är Hanken med många mått mätt internationell, och vår profil kommer att stärkas ytterligare”

Internationalisering är enligt Stenius det enda alternativet för en handelshögskola i dag.

”När jag talar om en handelshögskola är det inte bara en adress eller ett namn. I dag ser vi att väldigt många ekonomutbildningar, speciellt nationellt, kallar sig för ”business school of this and that university" Vem som helst kan visserligen hänga upp en skylt med ett namn, men man är inte en handelshögskola för det”

Enligt Stenius har universitetspolitiken lett till att landets alla ekonomutbildningar är för lika varandra.

”Man kan fråga sig om alla enheter måste ha forskarutbildning. Internationellt finns det konkurrenskraftiga, framgångsrika handelshögskolor som inte har forskarutbildning.”

Alla universitet som ordnar utbildning i affärskunnande behöver enligt Stenius inte heller ha rätt att utexaminera ekonomer.

”Vid mångvetenskapliga universitet behövs det utbildning i affärskunnande inom olika ämnen, till exempel för jurister, humanister och medicinare. Men trots det behöver universitetet nödvändigtvis inte ha examensrätt”

Internationell kvalitet. När Stenius ska beskriva en topphandelshögskola lyfter hon fram internationella kriterier. EQUIS, som står för European Quality Improvement System, är ett internationellt program för att utvärdera handelshögskolor och att höja standarden på den ekonomiskmerkantila forskningen och utbild ningen. Runtom i världen finns 110 EQUIS -ackrediterade handelshögskolor i drygt trettio länder. I Finland finns två: Helsingfors Handelshögskola och Hanken.

Enligt Stenius klarar sig en seriös ekonomutbildning i dag inte utan internationell ackreditering.

”Du märker det väldigt tydligt när du rör dig utomlands. Då du presenterar dig och berättar varifrån du kommer är följande fråga om du är internationellt ackrediterad. En enskild forskare kan vara internationellt erkänd, men en handelshögskola som säger sig vara internationell måste i dag ha en internationell ackreditering?”

Hanken fick sin EQUIS-ackreditering år 2000 och den förnyades 2005. Som bäst görs en ny evaluering, och beskedet om Hankens reackreditering väntas komma i höst.

Inom EQUIS betonas framför allt internationalisering och växelverkan med näringslivet. En tillräckligt stor kritisk massa är ett annat EQUISkrav. En ackrediterad handelshögskola ska ha minst 25 professurer, vilket Hanken med 34 professurer galant klarar.

”Bara den som är tillräckligt stor kan ha hela paletten av aktiviteter, som för vår del i dag är ekonomutbildning, forskarutbildning, forskning som görs tillsammans med näringslivet samt företagsintern fortbildning”, säger Stenius.

EQUIS har enligt Stenius haft stor psykologisk betydelse för Hanken.

”Vi benchmarkar oss inte längre nationellt”

Alla hankeiter ska åka utomlands. Som ett led i internationaliseringen har Hankens styrelse fattat ett principbeslut om att en utlandsvistelse skaingåistudierna för alla hankeiter från år 2009. Kravet är att alla studerar eller praktiserar utomlands i minst tre månader.

”Det är ett faktum att näringslive behöver ekonomer som har internationell erfarenhet, och vi vill att hankeiterna ska ha den erfarenheten”

I dag åker färre än hälften av hankeiterna utomlands. Det är alldeles för få enligt Stenius.

”Trots att vi har gjort ansträngningar för att få upp antalet så har det inte lyckats”

För att stärka den internationella profilen vill man kunna säga att varenda en hankeit har utlandserfarenhet. Ett visst dispensförfarande måste visserligen finnas, såsom det i dag finns gällande vissa andra studieprestationer.

”Folk har ställt mig frågan vad som händer om man inte vill åka utomlands. Svaret är att då ska du söka dig någon annanstans, till en ekonomutbildning där du inte behöver åka utomlands”

Internationaliseringen innebär också att Hanken ska ta emot flera utländska studerande. Här finns det minsann inget brist på intresse. Bland annat tack vare den avgiftsfria utbildningeniFinland kommer det in mängder med ansökningar.

”Vi jobbar med att begränsa mängden så att vi får in bara de seriösa ansökningarna. I den finländska högskolevärlden är det tyvärr så att man slår sig för bröstet och säger att vi får så och så många tusen ansök BLICKAR

FRAMÅT.

”Om fermton år kommer Hanken fortfarande att vara en internationellt ackrediterad handelshögskola som utbildar svenskspråkiga ekonomer för en internationell marknad, samtidigt som våra engelskspråkiga magisterprogram blir viktigare” säger Marianne Stenius.

ningar från utlandet. På Hanken är vi glada att vi kunnat halvera antalet ansökningar genom att höja kraven. Det är mycket jobb och en stor kostnad att hantera alla ansökningar”

Rusch med pro gradu. Sommaren står snart för dörren även på Hanken, men i år har slutspurten i maj varit häftigare än vanligt. Orsaken är examensreformen, med den så kallade Bolognaprocessen i bakgrunden. Övergångstiden tar slut i juli, vilket i praktiken betyder det att alla studerande som ville ta ut sin examen enigt det gamla systemet skulle lämna in sin avhandling pro gradu för bedömning senast den 9 maj.

”Det har varit en otrolig press på ärarna. Det finns enstor vilja och förståelse för handledning, men dygnet har bara 24 timmar. Samtidigt gäller våra kvalitetskrav oavsett om vi har idsgräns eller inte, och det sätter exra press på både studenter och lärare”, säger Marianne Stenius.

Hankens målsättning är att utexaminera 250 ekonomer per år. Stenius tippar att årets siffra blir 30-35 procent högre.

”TJag är glad inte bara för Hankens del utan framför allt också för alla de hankeiter som tagit sig i kragen och konstaterat att nu gör jag mig färdig?”