Hankens återinflyttning: Orginalstilen trogen

av Fredrik Nars Forum 1996-09, sida 36-37, 26.09.1996

Taggar: Organisationer: Svenska handelshögskolan

fter två år i exil fick Svenska handelshögskolan — som nu officiellt använder sitt smeknamn Hanken — flytta tillbaka till sina nyrenoverade utrymmen på Runebergsgatan. Renoveringen av det ursprungligen av Kurt Simberg ritade huset har kostat 45 miljoner Mmk och har gjorts orginalstilen trogen. Arkitekt Eric Adlercreutz, som med Johannes von Martens utfört renoveringsuppdraget, säger: ”Jag jobbade själv en tid vid Simbergs arkitektbyrå, så jag vill visa byggnaden respekt”.

Det 1951-53 byggda huset har inte förändrat sig till det yttre. Inuti har dock vissa större ingrepp gjorts så byggnaden vuxit till sig. Den gamla kolkällaren som tidigare enbart användes som förvaringsutrymme har förvandlats till en modern föreläsningssal Auditorium Futurum (bilden ovan). Bredvid auditoriet har ett antal grupparbetsrum byggts. Biblioteket har vuxit till det tredubbla (bild till höger). Och restaurangen i bottenvåningen har förstorats och förskjutits så att den fungerar som en första träffpunkt för byggnadens besökare.

Hela huset ett nätverk

Byggnaden byggdes för en högskolas 30talets behov. På 80-talet ställs helt andra krav på utrustning i t.ex. en förläsningssal. I varje sal har föreläsarpodiet utrustats med

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN HANKEN HAR FLYTTAT TILLBAKA TILL SINA NYRENOVERADE UTRYMMEN I HELSINGFORS. BYGGNADEN ÄR TILL DET YTTRE OFÖRÄNDRAD, MEN HAR INUTI VUXIT TILL SIG.

Text: Fredrik Nars Bild: Arno de la Chapelle

Bibliotekets yta har vuxit med det tredubbla och inkluderar idag ett datorrwm för studerande och forskare som önskar arbeta I biblioteket. Utrymmet är ljust och öppet.

FORUM NR 9/9 dator så att undervisning kan ske med hjälp av presentations- eller multimediaprogram. Varje klassrum är sålunda uppkopplat till Internet och i fjärde våningen har finns fyra datorsalar och en multimediestudio, i vilken datorerna är utrustade med ljud- och TV-kort. I byggnaden finns totalt 85 ca 100 datorer för studerande. Johannes von Martens säger: ”Det finns knappast en vägg i byggnaden man kan borra i utan att borra i en ledning”.

I klassrummen är möblerna renoverade och de svarta krittavlorna ersatta med vita tavlor för filtpennor, vilket ger ett ljusare intryck. Och man kan notera att även arkitekterna förstått sig på ekonomi, eftersom studerandena fortfarande har debet mot fönstret och kredit mot dörren till föreäsningssalen.

Den bevarade 50-talsinredningen — som bl.a. inkluderar belysning av Lisa Johansson-Pape och möbler av Olof Ottelin — har kompletterats dels med modifierade standarmöbler, dels med specialritade sådana. En av dagens ledande miljödesigners, Yrjö Wiherheimo, har designat en Hankenstol som skall passa in med de ursprung; liga möblerna.

Bakgården — som tidigare enbart pryddes av soptunnor samt personalens fortskaffningsbestånd — har ändrats till en utepausplats. Gården har stenlagts och försetts med bänkar i täljsten.

Alla ryms inte i huvudbyggnaden

I motsats till Tekniska läroverket som 1995 flyttade ut till Esbo då utrymmena blev för små, beslöt Hanken att stanna i centrum och renovera den gamla byggnaden. Och trots att renoveringen gett mera utrymme i byggnaden på Runebergsgatan är fortfarande många enheter utlokaliserade på annat håll. ”Vi försökte få det mesta i huvudbyggnaden men var snabbt tvungna att inse att allt inte får plats”, säger von Martens. På andra sidan gatan i Casa Academica finns Hankens forskningsinstitut och institutionerna för Finansiell Ekonomi och Företagsledning och organisation. I bilhuset på Fredriksgatan ca 500 meter från Hankens huvudbyggnad finns Hankens Fortbildningscentral.

35 miljoner mark var budgeterat för renoveringen. Men då man från Hankens sida kontrollerade summan visade det sig att det hos statens fastighetsverk “fanns bara” 45 miljoner. Denna mindre budget menar dock von Martens att inte lett till några stora förändringar i renoveringsplanerna, Det är undervisningsministeriet som betalat för renoveringen. &

FORUM NR 9/96

Under invigningsveckan avtäcktes den nyligen tnförskaffade Alvar Gullichsens tavla: Acid Baaf. Tavlan var en del av Bonkutställningen som bölls på Anos Andersons konstmuseum våren -95 och har donerats av ekonomföreningen Niord och Stiftelsen Svenska bandelsbögskolan. I mitten sittande rektor Marianne Stenius.

Rektor Marianne Stenius ”Hanken är idag en annan högskola et är inte den samma Hanken DD: flyttar in i byggnaden vi hörnet av Arkadiagatan och unebergsgatan som flyttade ut för två år sedan. Enligt rektor Marianne Stenius har tiden i de provisoriska utrymmen ärt personalen mycket.

Dessutom har Hanken under de två åren vuxit. Antalet antagna studerande har bibehållits — likaså den statliga budgeter. — men inom forskning och fortbildning har verksamheten utvidgats. Antalet externt finansierade forsare har tredubblats. Hankens Fortbildningscentral är nu helt självfinansierad och dess personal har vuxit från 3 till nuvarande 12 på fem år.

Stenius poängterar att Hanken idag står stadigt på tre ben: grundutbildning, forskning och fortbildning. Inom varje ben kommer man att dra nytta av den nya byggnaden med de förbättrade faciliteterna. ”Det skall vara något speciellt med en Hankenekonom”, säger Stenius.

Inom forskning fortsätter man med det Hanken kanske gjort sig mest känd för under åren — finansiell ekonomi och tjänstemarknadsföring — och har nya satsningar på kommande. Inom entreprenösrsutbildning har Hanken ett samarbete i med Lovisa stad. Ett annat prioritetsområde är elektronisk handel som kommer in på ekonomens jobb på alla områden. Här kan man dra full nytta av det nya huset som erbjuder goda möjligheter till användning av datorer. Dessutom kör högskolan igång en Öppen föreläsningsserie om elektronisk handel med föreläsningar varannan vecka. Den första i raden var professor Leyland Pitt som förläste om marknadsföring på Internet (se sida 12 för separat artikel). Under våren kommer bla. Johan Helsingivs från EUnet Finland att föreläsa om elektroniska pengar.

Ett tredje nytt område för ökad satsing finns enlig rektor Stenius inom tevisionsntbildningen. Hanken har fått stöd för dett från undervisningsministeriet för utbildning av revisorer i och med de nya EU-kraven.

Det finns en stark efterfrågan på fortbildningstjänster från näringslivet och dessutom har sysselsättningsläget tvingat staten act finansiera omskolningsprogram. Ett nytt fokusområde inom fortbildning är ett program inom handel med Asien: Asian Business Program. De nya tekniska faciliterena skapar dessutom möjlighet för distansutbildning. FN &

Hankenfakta

Svenska handelshögskolan består av två enheter: Helsingfors och Vasa

Anställda: 214, av vilka forskare och lärare: 109

Studerande: ca 2100, av vilka 430 i Vasa Årligen antas 210 till Helsingfors och 75 till Vasa

Postgraduala studerande:10 Årlig budget:53,6 Mmk (1995)

Rektor: Marianne Stenius Förvaltningsdirektör (t.f.): Camilla Elander Företagsekonomiska institutioner « Finansiell ekonom » Marknadsförin « Redovisnin » Företagsledning och organisation Därutöver 6 icke-företagsekonomiska institutioner