Har den tryckta informationen någon framtid?
av Christian Schönberg Forum 1995-04, sida 30, 23.03.1995
Taggar: Teman: information
Har den tryckta informationen någon framtid?
Christian Schönber et kan man med fog fråga sig denna vår tidsålder av expar derande digital informationsbehandling. Tiderna är oroliga men erbjuder också allt fler chanser, eftersom printkommunikationen för närvarande genomgår en smygande men ändå accelererad förändring.
Klaus Lickteig, VD för Verband Deutscher Maschinen- und Anlagebau e.V. [VDMA] i Frankfurt am Main och medlem av DRUPA-kommittén, filosoferade kring problematiken vid ett besök nyligen i Helsingfors.
Om några veckor är det nämligen dags igen för DRUPA, den internationellt ledande fackmässan för områdena papper och tryck sedan 43 år, att öppna sina portar i Dösseldorf för 1.500 utställare från drygt 40 länder.
— Tryckeriindustrin måste på nytt bestämma sin position och var den står inom mediareklamen. Tryckarna utvecklar sig successivt till multimediaproducenter. Man marknadsför den digitaliserade informationen vid sidan av den sedvanliga traditionella produkten, även via andra medier som CD-ROM, video, ONLINE-Service etc.
Elektronisk “premedia”
Inom prepress sker en förändring mot elektronisk “premedia”. Premedia närmar sig allt mer tryckprocessen. Den traditionella tryckformsframställningen börjar lösa upp sig i fogarna.
Sedan mer än 40 år är DRUPA mötesplats för innovationer där nya tekni er presenteras för världen för första gången.
— Den viktiga informationsbehandlingen får inte dölja det faktum att det är tryckmaskinen som står i centrum i hela systemet och så kommer det att förbli, trots att det ställs så mångfacetterade krav på maskinen som dessutom präglas och påverkas av en rad olika taktorer. Framtör allt måste våra kunders krav på större produktivitet och flexibilitet, större tillgäönglighet och högre kvalitet kunna tillfredsställas. Dessutom måste maskinens konstruktion borga för maximal säkerhet samtidigt som den minimalt belastar miljön. DRUPA kommer att kunna lämna ett högst väsentligt bidrag till hur den nu aktuella tekniska förändringen ska låta sig bemästras.
Pappret kommer inte att försvinna
Vad mediareklam beträffar ligger trycksaker fortfarande på första plats. Lickteig anser personligen att man inte heller iframtiden behöver oroa sig för occeptansproblem. Enbart printmedlen låter sig produceras decentralt och till relativt ringa kostnad, kan lätt spridas och lagras och finnas tillgängliga närsomhelst och varsomhelst utan hjälp av teknisk apparatur. Framstegen inom trycktekniken gör att trycksakernas försprång i mediakonkurrensen kommer att vara säkrad även i framtiden. På DRUPA 95 kan man bekanta sig med i stort sett alla metoder och produktionssteg, med olika stora företag, maskiner och material vad beträffar utslagsgivande faktorer som hastighet, kvalitet, tillgänglighet vid rätt tid på rätt plats och icke minst miljövänlighet och lönsamhet. Motor för den tekniska utvecklingen är den digitala revolution som på olika sätt påverkar faser och metoder i framställningen av trycksaker. Alternativa tryckmetoder ofta gärna betecknade som “electronic publishing” har blivit en realitet. Digitala flerfärgstryck för upplagor upp till 5 000 fyller en lucka och kan betraktas som ett område för nya tryckprodukter. “Printing on demand” kommer
DRUPA 95 (5-18 maj) drar upp rik linjerna för morgondagens tryckteknik. Den grafiska industrin står vid tröskeln till nästa årtusende.
LEMEG I
T
Trängseln på DRUPA är påtaglig. Den ständigt ökande efterfrågan på utställningsyta har blivit ett kardinalproblem för arrangörerna att komplettera de vedertagna tryckmetoderna, inte utesluta dem.
Vändpunkten nådd
De senaste årens omfattande lågkonjunktur har slagit hårt mot tryckindustrin och dess leverantörer. En smärtsam anpassningsprocess tog sin början. Världshandeln med tryckerimaskiner gick tillbaka med 7 procent men nu tyder alla tecken på att vändpunkten har kommit. Hösten 94 kännetecknades av ett rejält uppsvi för den tyska tryckerimaskinframställ. ningen som kontinuerligt tilltar i stabilitet och tempo. En blick på de nya metod- och roduktutvecklingar som introducerades under recessionsåren 1991-93 ger fog för ytterligare opti ism.
Tyskland är för närvarande världens största exportör av tryckerimaskiner följt av Japan, Schweiz, USA och Storbritannien. Under 1993 levererade tyska tillverkare tryckerimaskiner till Finland till ett värde av 25 miljoner USD och till Sverige för 84 miljoner USD.
Drygt tjugo finländska företag medverkar i DRUPA-mässan under Jet gemensamma mottot “Information und Fortschritt — weltweit”. «