Hårda bud för bensinförsäljarna
av Bo Ingves Forum 1993-13, sida 19, 14.10.1993
Hårda bud fö bensinförsäljarna
Bo Ingves
Bensinstationsföretagare Caj Gillbergs öde är att varje morgon studera till vilket pris den obemannade bensinstationen på andra sidan gatan säljer sin bensin. För ett par år sedan höjde han på försök priset på sin blyfria bensin en penni över konkurrentens nivå. Försäljningen sjönk omedelbar med 5 procent.
ensinpriset är den avgörande konkurrensfaktorn för bensinhandlarna inom ett visst geografiskt område. Den som aktivt följer med bensinstationernas priser, märker at det råder en dar torgstämning inom branschen. D.v.s. någon inom området sätter dagens lögsto notering och de andra mer eller mindre tvingas att följa efter. Precis som det sker på torgen. - Vi måste helt enkelt hålla samma prisnivå som den s.k. kalla stationen. Men där får kunderna inte en kopp kaffe och färsk munk eller t.ex. kalmat efter butikstid. För att inte tala om olja och andra servicestationsprodukter, säger Cai Gillbera med glimten i ögat.
Bensinkriget i full gång
Bensinpriserna är idag i Finland bland de billigaste i Europa. Enligt Shells statistik var försäljningspriset på blyfri 95 oktanig bensin i augusti i medeltal 4,6. mark. Endast i Schweiz, England och Danmark kostade bensinen mindre. Dyraste bensinen fanns i Norge där en liter kostade 6,17 mark
Men bensinpriset kan inte sjunka hur mycket som helst, det ser staten till. Oljebranschens centralförbund har räknat ut alt staten stoppar 3,27 mark i egen ficka av varje liter blyfri 95 oktanig bensin å 4,85 mark. Undersökningen gjordes utgående från medelpriset på 95E i Hel singfors i slutet av mars. Den andra mer eller mindre fasta delen av bensinpriset är kostnaderna för råolja, frakten till Finland och raffineringen som i slutet av mars uppgick till 1,06 mark.
ot slutet av september hade
Caj Gillber medelprisnivån på 95 oktan bensin sjunkit till närmare 453 mark i Helsingforstrakten. Efersom de två ovannämnda fasta kostnadsposterna inte nämnvärt har förändrats sedan undersökningen gjordes, innebär det att prissänkningarna har utmätts av ensinstationernas och grossisternas andelar.
Here come the Jets…
Det är m.a.o. fråga om ett repet rätt priskrig. I västra Finland är prknivän änny lägre på många åll, vilket beror på att lataufomatkedjan har landstigit dar och startat en frän lågprisdrive för ot skaffa sig marknadsandelar.
Jet är givetvis en nagel i ögat på de etablerade grossisterna, som också är negativt inställda till ar -andelslaget av konkurrensverket tilldelats grossist status. D.v.s. SEO fick börja köpa bensinen av Neste till samma pris som t.ex. val och Teboil. Tack vare en läft organisation och en stor andel obemannade stationer sänkte SEO priserna, vilket har tvingat de övriga att följa efter.
Orsaken till de övriga oljebolagens kritik mot SEOs grossist status, är att andelslaget inte ha något eget logistiksystem eller lagstadgade sökerhetslager att upprätthålla. Det minskar avsevärt kostnaderna, och inom branschen frågar man sig om det är fråga om grossistverksamhet om Nestes tankbilar kör bensinen till SEO-stationerna. Men för kunderna är det givetvis ingen skillnad varifrån man köper sin bensin billigt.
De höjda bensinpriserna har kommit samtidigt med den djupa depressionen. Denna kombination har lett till att den totala bensinförsäljningen i år beräknas sjunka med ca 8 procent. Det är första gången i Finlands historia som bensinförsäljningen har sjunkit. Ca 160 bensinstationer beräknas vara tvungna att upphöra med sin verksamhet i år.
Priskartellen som inte fanns
Bensinhandlarna har ofta beskyllts för att vpprätthålla priskarteler. Konkurrensverkets överdirektör Matti Purasjoki konstaterar dock att det inte finns belägg för pögon egentlig kartellverksamet.
— Med en kartell avses ju ut tryckligen att stationerna sinsemellan har kommit överens om ett visst bensinpris.
I stället anser han det vara frå n om ett slags torgfenomen.
.v.s. när produkterna i kundernas ögon är I det närmaste likvärdiga är det så gott som omöjligt för en station att hålla lägre pris än grannarna,
Purasfoki konstaterar att de obemannade stationerna är välkomna ur ren konkurrenssynvinkel, eftersom de har en sänkande effekt på prisbildningen.
— Men då borde också samma bestämmelser gälla för alla typers bensinstationer. Ur konkurrenssynvinkel är det fel att det krävs en skild, kostnadshöjande byggnadsplan för en bemannad station, om det är möjligt att starta en obemannad station utan något större papperskrig oc med betydligt mindre krav på installationerna.
Ur Purasjokis synvinkel är också Essos import av egen bensin välkommen, eftersom även den har satt en tydlig press på priserna. LJ
HUR BENSINPRISET BILDA 95E
Bränsleskatt, oms, säkerhetslagrings- och trafikavgifte ca 327 p/l = 67 No
Råolja, frakt och raffineringskostnader ca 106 p/l = 22
Marknadsföringsbolagets andel ca 27 p/l = 6 0
Servicestationens försäljningsprovision ca 25 p/l=5 4
Källa: Oljebranschens centralförbun 19