Hätsk kritik mot sjukreformen
av Leif Bergström Forum 2010-04, sida 21, 29.04.2010
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2018
VARLDEN:
USA
Mätsk kritik mot sjukreformen
LEIF BERGSTRÖM IH NEW YOR mm När Barack Oba ma slutligen kunde underteckna USA: nya sjukvårdsreform sågs det som hans största seger som president. Han hade lyckats med vad Bill Clinton misslyckats med och vad tidigare presidenter, som Richard Nixon, givit upp att åstadkomma,
Men ännu hopar sig frågorna: Är den nya lagen verkligen så impopulär att den kommer att leda till en republikansk seger i höstens kongressval? Kan i så fall en ny konservativ majoritetriva upp alltsammans? En sådan utgång skulle göra att lagen så småningom måste ses som Obamas Waterloo — och kanske omöjliggöra omval 2012.
Den politiska striden om sjukförsäkring är en långdragen tragisk komedi med mycket specifika amerikanska förtecken - lika svåra att förstå som baseboll för den som nalkas frågan med ett europeiskt synsätt. Varje social reform som bidragit till det lapptäcke som utgör USA:s sociala skyddsnät har bemätts med anklagelser att socialister tagit över i Frihetens land. Sådan kritik riktades mot Franklin D. Roosevelt när han1935 drev igenom Social Security (USA:s version av folkpension), och Lyndon B. Johnson när Medicare (som garanterar sjukvård åt amerikaner över 65 år) blev verklighet 1965.
Tuffare debattklimat. En skillnad är dock att atmosfären i Washington måhända var hövligare i det förgångna. I varje fall erkände republikanska ledare efter striderna både 1935 och 1965 att det nu var de nya lagarna som gällde. I år har istället den tidigare republikanska vicepresidentkandidaten Sarah Palin uppmanat sina anhängare att ladda om! Republikanska partiledare talar öppet om möjligheten till en storseger i höstens kongressval och att försäkringsreformen då kan kastas på soptippen. Republikanska politiker i en rad delstate har redan lovat att i domstol pröva huruvida ‘ObamaCare"’ är författningsvidrig.
Det som främst upprör konservativa politiker är inte officiellt att 32 miljoner amerikaner som i dag saknar sjukförsäkring skulle omfattas av den nya lagen när den fullt ut träder i kraft 2014, Nej, officiellt är det reformens tvångsmandat att amerikanska individer måste teckna någon form av försäkring, och betala för den - även om subventioner och skatteavdrag erbjuds lågavlönade. Konservativa debattörer hävdar att detta utgör ett intrång i den individuella friheten av aldrig skådat slag. Plötsligen talar de åter om myndigheterna som en auktoritär storebror.
Ändå bygger just den delen av reformen på ursprungligen republikanska idéer. När Bill och Hillary Clinton på 1ggo-talet försökte reformera systemet, skrek de konservativa i högan sky - påhejade av försäkringsbolag och stora delar av vårdsektorn. ‘Socialized medicine" av nordiskt eller kanadensiskt snitt framhölls som oerhört avskräckande och stridande mot kapitalismens grundprinciper.
Fattiga till akuten. Men politiska bedömare av alla schatteringar insåg att det gamla amerikanska systemet var ohållbart. Det tvingade de oförsäkrade att förlita sig till akutmottagningar (som enligt lag måste ta emot varje akut sjuk patient). Det ledde också till frekvent användning av dyra och ofta onödiga tester bland de försäkrade, med skenande vårdkostander som resultat. Och tillen djup ojämlikhetsklyfta mellan de båda grupperna. Patienter som varit försäkrade kunde plötsligen stå oförsäkrade därför att deras försäkrings maxbelopp på kanske en miljon dollar i livstidsvård hade nåtts. Anställda med sjukdomshistoria fann sig oförmögna att byta jobb eftersom den nya arbetsgivarens försäkringsbolag kunde vägra dem försäkring på grund av redan di “Patienter som varit försäkrade kunde plötsligen stå oförsäkrade därför att deras försäkrings maxbelopp på kanske en miljon dollar ilivstidsvård hade nåtts agnosticerade problem. Innan den senaste lågkonjunkturen var ohanterliga vårdräkningar ett av de ledande skälen till privata konkurser.
Men det stod också klart att en risk med att låta privata företag fortsätta ha ansvaret för ett expanderat vårdsystem var att unga och friska människor kunde avstå från att betala för sitt skydd tills det de blev sjuka - och behövde vården. Republikanerna kastade då fram förslaget att göra anslutning obligatorisk. Det var till exempelen hörnsten i den republikanske guvernören Mitt Romneys försäkringsreform i Massachusetts, som många anser stått modell för mycket i Obamas nya lag. Men Romney, som var en av de republikanska presidentkandidaterna i primärvalen 2008 och förmodas sikta på 2012, kritiserar nu Obama och menar att det är stor skillnad på delstatliga försäkringstvång och ett federalt.
Dold rasism, Obama har själv beskrivit den nya lagen som en medelvägslösning, Den är långt ifrån allomfattande. Men 95 procent av amerikanerna skulle 2014 ha någon form av försäkring.
Flera bedömare har kastat fram den hemska tanken att bakom den konservativa oppositionen ligger något djupare och betydligt otäckare än bara frågan om medborgarnas rätt till vård. Krönikören Frank Rich jämför i New York Times den hätska debatten inte med diskussionerna kring Social Security eller Medicare, utan med de rasistiska undertonerna i striden kring USA medborrättslag 1964.
”Kombinationen av en svart president och en kvinnlig talman i kongressen - tillsammans med en smart latinamerikanska i Högsta domstolen och en öppet homosexuell ordförande för ett mäktigt kongressutskott är nog för att framkalla främlingsskap hos en krympande och hotad minoritet oberoende av vilka politiska frågor det gällde” m