Högre prioritet för snabba tågförbindelser
av Janne Salonen Forum 2010-04, sida 10, 29.04.2010
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
SPEKTRU “SAS har drabbats av större och mindre katastrofer mer än en gång per år i
NR 4 201 snitt under de gångna tio åren. Alltid med betydande ekonomiska kostnade och inte sällan också med frustration bland passagerarna eller rentav mänskligt lidande som stora men omätbara poster” Affärsvärlden 21.4.2010.
Högre prioritet för snabba tågförbindelser
JANNE SALONEN
Den isländska Eyjafjallamm jökullvulkanens andra, störr utbrott den 15 april producerade stora mängder aska som drev in över europeiskt luftrum och stängde av stora delar av den europeiska flygtrafiken under nästan en veckas tid. Då detta skrivs har vulkanens askproduktion minskat betydligt, och utsikterna för den europeiska flygtrafiken har ljusnat. Största delen av den har återupptagits.
En del finska kvällstidningar kallade vulkanutbrottet för en katastrof, men det har det inte varit fråga om. Ingen människa har ännu avlidit till följd av vulkanutbrottet. Däremot kan nog effekterna på de europeiska flygbolagen betecknas som katastrofala, i synnerhet ifall vulkanutbrottet en längre tid fortsätter att producera aska och föranleder nya avstängningar av europeiskt luftrum.
Vulkanens produktion av aska har då detta skrivs avtagit med cirka 80 procent jämfört med begynnelseskedet.
Från den 20-21 april har flygverksamheten i norra Europa successivt kunnat börja återupptas, även om bland annat det finländska luftrummet fortfarande delvis och tidvis har varit avstängt.
Men vulkanutbrottet fortsätter, och kan pågå i månader, kanske till och med åratal: Eyjafjallajökulls senaste utbrott 1821-23 varade i 14 månader. Problemen med askmoln över europeiskt luftrum kan således ännu återkomma.
Annons
Hanken
Geologer befarar även att Eyjafjallajökulls större grannvulkan Katla kan komma att vakna: men vulkaner följer sina egna, geologiska kalendrar, och människan kan ännu inte avläsa dem. Under en lång tid framåt kan den europeiska flygtrafiken ännu tidvis drabbas av askmoln från Eyjafjallajökull.
Kritik mot myndigheterna. Minskningen av askproduktionen var en faktor bakom återupptagandet av flygtrafiken under veckan som följde: en annan faktor var dock att myndigheter na lättade på sina regler. Först ville flygtrafikmyndigheterna inte tolerera någon aska i luftrummet: nu tillåter myndigheterna i de flesta europeiska länderna små mängder.
Det finns inga enhetliga gränser var toleranserna går. I Ryssland har flygtrafiken hela tiden förlöpt normalt, utan olyckor. I Sverige har flygbolagen klagat på att de svenska luftfartsmyndigheterna är striktare i sina tolkningar än de europeiska kollegerna. Detta kommer att föranleda en fortsatt diskussion, också till följd av att vulkanen fortsätter att producera aska i varierande omfång,
Det långvariga flygstoppet blev mera omfattande än det som inträffade till följd av terrorattackerna i USA den n september 2001. Kostnaderna för de europeiska flygbolagen blev också omfattande, cirka 1,3 miljarder euro enligt branschorganisationen IATA:s beräkningar. Dettaiettläge då flygbolagen under de föregåen ”För Finlands del skulle det kunna bli intressant att ta del i förverkligandet av Rail Balticaprojektet de åren hade lidit förluster, till följd av de höga bränslepriserna år 2008 och till följd av den kraftiga ekonomiska nedgången under 2009. Förhoppningen var att flygbolagen detta år hade kunnat börja återställa sin lönsamhet: vulkanutbrottets följder har dock grusat förhoppningarna åtminstone för första halvårets del.
EU-reglerna vill ålägga flygbolagen att ekonomiskt stå för passagerarnas hotell- och förplägnadskostnader till följd av förseningar. Men det omfattande avbrottet i flygtrafiken till följd av vulkanutbrottet skulle i så fall leda till mycket betungande kostnader för flygbolagen, vilkas finanser redan från tidigare är ansträngda. Dettagäller för både SAS och Finnair av de nordiskaflygbolagen.
I stället har en del kommissionärer velat ge grönt ljus för statliga kompensationer till flygbolagen för förlusterna. Det återstår att se vilken EU:s slutliga linje blir i denna fråga. Sverige har redan aviserat stöd till bland annat SAS.
Tågförbindelsernas betydelse ökar. Det långvariga flygstoppet avslöjade också hur beroende européerna har blivit av flygtrafiken för sin interna kommunikation. Europa har ett förhållandevis väl utvecklat järnvägsnätverk, men tågtrafikens kapacitet på kontinenten räckte inte till för de strandsatta passagerarnas behov. Läget förvärrades ytterligare av en tågstrejk i Frankrike.
En av följderna av flygstoppet blir nog att utvecklingen av snabba tågförbindelser inom Europa ges en helt ny tyngd, så att Europa i fortsättningen inte ska vara riktigt lika beroende av en störningsfri flygtrafik som nu. Erfarenheten har visat att störningar kan komma av de mest skilda orsaker.
Finland är speciellt beroende av flygförbindelser, på grund av vår position i Europas utkanter. För Finlands del skulle det kunna bli intressant att ta del i förverkligandet av Rail Balticaprojektet, som siktar på sen snabbtåglinje från Tallinn via de baltiska huvudstäderna till Warszawa. Den stora investeringskostnaden för denna linje medför att den knappast förverkligas innan också andra än de baltiska länderna börjar driva på den. a