Havet är för Island lika viktigt som skogen är för Finland

av Christian Schönberg Forum 1995-10, sida 22-23, 24.08.1995

Taggar: Orter: Island

Forum på Island

Havet är för Island lika viktigt som skogen är för Fnland

Christian Schönberg

Isltändske utrikes- och utrikeshandelsministern Halldör Asgrimsso rots I lets utsatta position, å heterna attlocka til tionellt storkapital för nya industrietableringar på ön.

Det är inte lätt att under långa stunder tvingas stå och balansera på ett ben, ger benet vika blir fallet tungt om det inte finns ett annat att ta stöd emot. Island är forHarande enbent, samhället är uppbyggt kring fisket, går någonting snett, skakar grundvalarna.

ftersom fisken har så stor betydelse för Island måste ju landet vara mycket sårbart — Visst är Island sårbart. medger utrikes- och utrikeshandelsminister Halldör Asgrimsson, På 70-talet utgjorde sillen en tredjedel av hela vår export. Efter det försvann sillen helt och hållet vilket resulterade ien av de största ckonomiska katastrofer vi någonsin råkat utför. I dag är systemet dessbättre uppbyggt på [lera fiskearter vilket innebär alt om en art minskar i antal eller försvinner finns det ändå tillräckligt av andra sorter kvar. Det är viktigt att vi inte tillåter oss bedriva rovfiske på någon art, vilket i sig är en uppenbar ris 2 med den moderna utrustning vinumera förfogar över. Att hålla fiskebestånden på den rätta nivån kräver sträng styrning av de isländska myndigheterna.

Finland inkonsekvent

Grunden för Islands existens ligger i att landet har tillgång till goda fiskbanker runt hela ön. Därför har också fiskeripolitiken och utnyttjandet av till buds stående resurser varil vägledande för de isländska regeringarnas allmänpolitiska agerande.

Island har inte blott successivt utvidgat fiskerigränserna till 200 mil, man anser sig också ha rätt att ställa krav p hur fiskerinäringen hanteras i närliggande delar av Atlanten.

Islänningarna har drivit på att det måste finnas en balans mellan de olika fiskarterna i havet och at fiske bör idkas endast på en försvarlig nivå. Därför anser man sig ha rätt all vara med och påverka skötseln av de begränsade resurser som finns.

Havet är vårt lan — Vi ser på havet som andra ser på land, säger Halldör Asgrimsson. Ni i Finland driver exempelvis en politik som går ut på att man inte skall hålla sig med alltför stora stammar av vissa djur Forum nr 10/9 arteriskogen och att det skall finnas en balans mellan land och djur. Viharsamma politik när det gäller havet. Därför kan vi inte förstå varför 1 all världen land som Finland vill att viskall driva en annan politik för våra havsområden än Finland gör för sina landområden. Detta har vi märkt med skuffelse exempelvis i den senaste “valaffären”. Aven i framtiden kommer fiskeripolitiken att utgöra en av grundpelarna i vår helhetspolitik. Detta är också största orsaken till att vi inte sökt medlemskap i EU.

Kommer Island någonsin att kunna söka medlemskap i unionen — Jag har ingen rätt att sia så långt in i framtiden. men om EU fortsätter att driva sin fiskeripolitik enligt dagens mönster, dvs. framhärdar att fisken inom hela området bör ses som en gemensam resurs vars nyttjande bör styras efter unionens regler, enligt beslut fattade i Bryssel, kan vi förvisso inte kan tänka oss att gå med i en sådan union.

Subventioner är illa

En annan nageli ögat på islänningarna är de statssubventioner som utbetalas till olika fiskeriindustrieriett antal EUländer vilka riskerar ödelägga den isländska näringen, som står och vill fortsätta stå på egna ben.

— Internationella samfund strävar dessutom till att lägga käppar i hjulen för vår begränsade valfångst genom att försöka stoppa all handel med valkött.

Drar islänningen paralleller mellan mellan den isländska fisken och den nordiska skogen — Tror du Finland hade gått med i EU om man hade krävt att era skogar skulle administreras av EU? Inte heller kan någon kräva att exempelvis den norska oljan skulle bli en gemensam unionsresurs! Samma sak gäller fisken i isländska vatten.

— Jag har ofta ställt en fråga till mina vänneri Finland. Om man globalt skulle uppleva alt skogen i världen skulle vara hotad, skulle man då lösa problemet genom all stoppa all handel med timmer? Hurskulle detta tas emot i Finland?

Forum nr 10/95

Bredare näringsbas?

Har man inte prövat på nya medel att balansera upp näringslivet i landet — Det gör vi kontinuerligt bland annat genom att bredda turismnäringen. försäkrar utrikesministern. Ett annat intressant område är att öka nyttjandegraden av våra naturtillgångar till alt bygga ut elkraftsproduktionen och att den vägen utveckla industrisektorn i samarbete med möjliga partners från hela världen. Det nationella riskkapitalet är nämligen inte tillräckligt för satsningari denna storleksordning. Det krävs storkapital till att exempelvis vidareutveckla aluminiumindustrin ilandet.

Finns det tillräckligt arbetskraft för större industriella satsningar — Det finns, försäkrar ministern. Vi hari dag en arbetslöshetsgrad på 5 procent, lägre än i månget annat land, men ändå alldeles för hög för våra förhållanden. Vi hoppas kunna presentera bättre siffror inom de närmaste åren, men underskottetistatsfinanserna är en realitet och vi tvingas ännu montera ner en del av den samhälleliga service vi med möda byggt upp under en längre tidsperiod.

Långt från marknaden

Trots att politisk stabilitet och en bra basservice i sig skapar god miljö för utländska investeringar i landet kan man inte blunda för faktum att Island transportmässigt sett ligger rätt långt från marknaden. Eftersom Island inte kan stå till tjänst med råvaror för industrin måste också alla dessa importeras.

Vad händer med det nordiska samarbetet när Sverige och Finland tagit steget in i EU — Det nordiska samarbetet är i det stora hela på plats. anser Asgrimsson som ändå tror att det kommer ta sin tid att stabilisera arbetet efter det att Sverige och Finland blivi medlemmar i EU. Viljan finns att fortsätta det gemensamma arbetet inom Norden, eller som man i Danmark konstaterat att EU-samarbetet inte kommit till för att ersätta det nordiska.

Det enda som bekymrar Asgrimsson är att resurserna, som redan är alltför knappt tilllagna, ytterligare stramas åt om Sverige håller fast vid sina nedskärningskrav, vilka i värsta fall kan föra med sig dramatiska förändringar i samarbetsformerna. Island anser det nordiska samarbetet såväl på det kulturella som det politiska planet vara en av stöttepelarna i landets existens och vill inte se att familjen splittras.

— Den nordiska kontakten är livsviktig för Island. Island är definitivt ett europeiskt land som tillhör den nordiska familjekretsen. Det är ju helt klart att viisåvälspråkligtsom kulturellt och politisk hänseende är en del av Norden som ju utgör en stabil grundpelare i vår självständighet.

Profilering viktig

Det är inte lätt för ett litet land som Island att finna sin plats i den stora världen. Det krävs en egen skräddarsydd politisk framtoning för att kunna tillvarata sina nationella intressen och göra sin röst hörd i större sammanhang. Islands strategiska ställning mitt i Nordatlanten danar den politik som landet driver. Lika naturligt som man på det rikspolitiska planetser på samarbetet med Norden lika viktigt upplever utrikesministern det vara att tillhöra NATO. Samhörighetskänslan med USA bottnariatt landet de facto var det första i ordningen som i tiden erkände Island som suverän nation. Positionen som “transatllantisk link” har spelat en icke obetydlig roll i den isländska politiken. Delvis har sitsen upplevts som problematisk, men har också kunnat nytljas som plus för egna syften.

Ensam är stark?

För Island som inte kan räkna sig tillgodo stödformer från något “moderland” är det inte världens lättaste sak att upprätthålla ett fungerande självständigt samfund, på en så ulsalt plats långt ute i Atlanten.

Island är till arealen lika stort som Nordnorge som dock har 2 1/2 gånger fler människor boende på en lika stor yta. I Sydnorge är man bekymrad över det stora stöd som krävs för att landsdelen i norr överhuvudtaget skall kunna existera.

Färöarna och Grönland kan sätta sin tillit till Danmark som betalar en icke oviktig del av samfundskostnaderna i grannländerna.

New Foundland och Kanada utgör en annan parallell där den periferiska delen får ett samhällsbidrag stort nog för att kunna existera.

Islänningarna har däremot klarat livhanken utan stöd. Gratulerar. 23