Hbl:s nya chefredaktör: ”Alla poäng skall plockas”

av Fredrik Nars Forum 1995-11, sida 18-19, 14.09.1995

Taggar: Personer: Rafael Paro Teman: Hbl

Hbl:s nya chefre “Alla poä skall plock

Fredrik Nars

I slutet av förra månaden tillträdde Rafael Paro som Hufvudstadsbladets nya chefredaktör.

Under hans ledning skall tidningen förnyas med “många men sm medel”.

å nyheten om att Hufvudstadsbladet nya chefredaktör skulle bli Rafael Paro var den allmänna nyheten som gick ut att tidningen inte skulle ändra på sin klassiska linje. Paro kommenterar detta — Man borde vara noggrann med uttrycken. Hufvudstadsbladets politiska och samhälleliga syn som borgerligt liberal har jag ingen lust att ändra på. Vad sedan gäller den journalistiska utformningen har jag ambitioner att kunna bidra till en ännu piggare journalistisk produkt.

Rollen som chefredaktör för Hufvudstadsbladet är inte ny för Paro. Han har haft den förut. Han fungerade som tillfällig chefredaktör i fyra månader 1987 mellan chefredaktörsbytet mellan Jan-Magnus Jansson och Håkan Hellberg. Nu är situationen naturligtvis annorlunda. Han kan välja sin egen linje.

Den främsta ambitionen anser Paro vara att öka Hufvudstadsbladets upplaga. Tidningen hade 1994 en genomsnittsupplaga på ca 60 400 exemplar av vilka den största delen går till huvudstadsregionen. Upplagan var ännu för fem år sedan uppe i 67 000. Under 1994 verkade minskningen avta, då sjönk upplagan med 1,7 procent. Detta var mindre än branschsnittet för upplageminskningen på 3,1 procent för dagstidningar.

" Finjusteringar med en viss målmedvetenhet”

Paros medicin mot den sjunkande upplagan är att ta till många men små medel, Han vill inte deklarera några stora omställningar utan säger att ”alla poäng skall plockas”— många små medel står till buds och bara man tar till dem alla kan man göra en bättre dagstidning. Samtidigt är han mån om att de trogna läsarna även i framtiden skall kunna känna igen sin tidning.

— Det blir fråga om finjusteringar med en viss målmedvetenhet då vi genomför vår ”drive” för att höja på upplagan, säger han.

18

Paro talar långsamt och väger sina ord väl. Han avbryter sig ofta mitt i en mening för att bege sig in på sidospår som förklarar det han vill säga.

— Kollfördelningen mellan tidningar och etermedia börjar efter årtionden av hård konkurrens om nyheter bli klar, anser Paro. Dagstidningarna får medge att de heta nyheterna bränns av i etermedia. Men det finns vissa saker där en dagstid- ning kan göra bättre. Till ex- empel kan dagstidningar — an- vända — grafik med kartor el- ler ekonomis || | ka tabeller och namnlistor som i etermedia bara svindlar förbi.

Vemsom skulle bli Hufvudstadsbladets nionde chefredaktör var oklart in i det sista. Del talades met om de övriga kandidaterna och Paro befann sig länge i skymundan. Tidningens styrelse berättade inför valet att de sökte en person som bl.a. har både journalistisk erfarenhet och kan lotsa redaktionen genom de tekniska förnvelser i samband med övergången till elektronisk sidombrytning denna höst. Till slut gick tidningens styrelse in för en skräddarsydd paketlösning. Man skapade en ny post inom huset, adminstrativ chefredaktör, och gav den åt tidigare redaktionschef Bo Finne. Chefredaktörspennan räcktes åt Paro som idag är klart nöjd över att slippa det adminislraliva ansvaret. Han verkar trivas bäst med att skriva ledare.

Ledarsidan

Hufvudstadsbladet har alltså idag en skrivande chefredaktör och en administrerande. Tidigare hade man två skrivande chefredaktörer. Bo Stenstöm och Paro, där den förstnämnde vid sidan av skrivandet skötte administrationen. En skrivande chefredaktör mindre på Hufvudstadsbladets välrenommerade ledarsida bekymrar dock inte Paro — Jag är lycklig i att omkring mig på Hufvudstadsbladet ha goda skribenter. Under sommarens lopp har det dykt upp nya förmågor vilket är roligt. Nog finns det alltid folk som kan skriva på Hufvudstadsbladet!

Ledarsidan görs av ledarredaktionen vars kärngäng kommer att bestå av fyra personer. De håller en palaver på morgonen där de diskuterar vad som skall skrivas och ”bollar med åsikter om hur tidningen skall ta ställning till det ena och det andra”. Till kärngänget 1 ledarredaktionen hör Paro, Björn Månsson, Tomas Hellén och från och med oktober Stig Kankkonen. Utöver dessa bidrar även några andra med ledare. Varje

Forum nr 11/9 ledarskribent har sitt eget område — Paros områden är främst internationell politik och säkerhetspolitik. Kunskapen inom det området har givit honor förtroendeuppdrag inom diverse kommittéer inom Utrikesministeriet. Han är också medlem i Paasikivisamfundet.

Sin bakgrundsinformation får Paro från etermedia och tidningar. Personliga kontakter är mer sällsynta som källor, de används mer för att kontrollera fakta. Inhemska tidningar som Paro läser är Helsingin Sanomat, kvällstidningarna. Demari, Suomenmaa, Turun Sanomat, Aamulehti och Vasabladet. Av utländska tidningar nämner han Neue Ziiricher Zeitung, International Herald Tribune och de två stora svenska dagstidningarna.

— I mina ledare vill jag genom upplysning skapa en opinion hos läsarna, hellre än att bulta in en åsikt i dem. Mitt ämnesområde, internationell politik, är ju ett område där insikten är det viktigaste, säger Paro.

Med denna utsaga kör han i samma spår som åtminstone två av hans företrädare, Jansson och Stenström, som såg som sin

Bo Finne som administrativ chefredaktör på Hbl

Lots för teknisk förnyels paketlösningen kring utnämnandet a den nye chefredaktören skapades en ny tjänst kallad administrativ chefredaktör. Posten gavs åt Hufvudstadsbladets mångåriga redaktionschef Bo Finne. Orsaken till skapandet av denna post beror dels på omständigheterna, dels på personvalen.

Omständigheterna är att Hufvudstadsbladets produktion under höstens och vårens lopp genomgår stora omställningar. Tidningen övergår från klipp-och-klistrametoden till elektronisk sidombrytning. Denna omställning, som slutförd möjliggör effektivare produktion med utvidgade grafiska möjligheter, har för de flesta tidningar visat sig vara en tung process som krävt mycket av ledningen och de anställda. Tanken är då att man vill ha en person i ledningsposition som aktivt kan engagera sig administrativt i denna proCess.

Personbunden är lösningen såtillvida att man vill lyfta bort den administrativa bördan från den skrivande chefredaktören. Då kan Rafael Paro koncentrera sig på det han trivs bäst med — att skriva. Enligt Finne har man redan tidigare ansett att chefredaktören varit överbelastad då han utöver ledarskrivandet varit tvungen att handha stora mängder administrativa uppgifter.

Bo Finne är liksom Paro en av Hufvudstadsbladets veteraner. Han har funnits i huset sedan 1960, då han började som volontär. Därefter har han varit redaktionssekreterare, chef för handelsredaktionen och redaktionschef sedan 1982. Åren 1970-77 hade han en sejour vid AFC:s informationsavdelning. Han är idag medlem av Hufvudstadsbladets styrelse.

Finnes arbete som administrativ chefredaktör kommer att inkludera en hel de ame————— RR

Forum nr 11/9 uppgift att förstå och förklara. Paro fortsätter — I den inrikespolitiska debatten är ledarskribentens uppgift att skruva upp åsiktsläget i frågor som är under debatt.

Den ledare som Paro varit mest nöjd med under senaste tid hette ”Oskulden och friden”(HbI 5.5.95). I den. och i många andra ledare, skriver han om hur Finland har lämnat neutralitetspolitiken och frågar sig sedan var vi landat i stället. Hans tes, eller snarare frågeställning, gäller Finlands säkerhetspolitiska ställning idag: om vi inte är neutrala och inte heller allierade — vad är vi då “Doldis'?

Då Paro för åtta år sedan intervjuades på sin femtioårsdag blev artikeln rubricerad: ”Fram med vår “doldis!” Kommer Paro även i framtiden att framstå som en sådan — Jag har inget behov av att komma i rampljuset. Min uppfattning är att en chefredaktör framförallt skall fungera på redaktionen, jag vill vara med där tidningen görs. Det beror väl på att jag är e planering av övergången till helsidesombrytning på dator. Han kommer inte att skriva ledare utan kommer att fungera som en administrativ chef för redaktionen med 60 anställda och en årsbudget på 22 miljoner mk. Då Paro är borta fungerar Finne som ansvarig utgivare.

Både Paro och Finne talar om förnyelse av det journalistiska innehållet i tidningen. Förnyelse är dock något som talats om länge — alla har efterlyst förnyelse: redaktionen. ledningen och läsarna. Hur kommer denna förnyelse att genomföras och av vem? Enligt Finne kommer den redaktionschef som efterträder honom att ha en central funktion då det gäller att förnya tidningens innehåll och struktur. Men samtidigt får man inte skrämma bort läsare som trivs med sin tidning. Redaktionschefsposten har lediganslagits både internt och externt. Personen skall vara en kvalificerad journalist och kommer att utses i slutet av september.

När kommer det första numret av e gammal journalist!

Rafael Paro har en lång journalistbana bakom sig. Han började för 35 år sedan vid den på sjuttiotalet nedlagda kvällstidningen Nya Pressen. De senaste 29 åren har han varit i Hufvudstadsbladets fasta tjänst. Han studerade juridik vid Helsingfors universitet men avbröt studierna pga. aktivt engagemangistudentpolitik och andra förtroendeuppdrag, bl.a. som redaktionssekreterare för Studentbladet. Som biträdande chefredaktör på Hufvudstadsbladet har han skrivit ledare sedan [981.

Paros fru Maj-Britt är chefredaktör för TV-tidningen Veckan som fungerar i Hufvudstadsbladets utrymmen och liksom Hufvudstadsbladet ägs av Konstsamfundet. Paret Paro är därmed antagligen landets enda äkta chefredaktörspar. I dagens kärva karap om prenumeranter finns det en möjlighet att Veckan i framtiden kunde bli en bilaga till Hufvudstadsbladet — på samma sät! som i många andra dagstidningar har bilagor.

I så fall skulle det bli ett tidningsbröllop utan like. helt på dator ombruten tidning att finnas i läsarnas händer — Det vågar jag inte säga med säkerhet, svarar Finne. Att ombryta hela tidningen på datorskärm är en process som kommer att ske gradvis, redan nu har vissa sidor ombrutits på skärm. Någon gång under nästa vår borde hela processen vara färdig.

Investeringen går lös på ca sex miljoner mk. Den inkluderar inköp av Macintoshdatorer, utrustning datorprogram och utbildning av personalen.

— Utvecklingen av Hufvudstadsbladet kommer att ske i två faser, fortsätter Finne. I det första skedet har vi den tekniska förnyelsen då vi övergår till helsidesombrytning på datorskärm. I det andra skedet kommer vi att göra om tidningen utseendemässigt med nya rubrikstilar, layout och så vidare. Från våra branschkolleger har vi lärt oss att dessa två åtgärder inte skall göras samtidigt.

Hutfvudstadsbladet har varit rätt långsam med att utnyttja de nya möjligheter som datateknik, numera kallat informationsteknik, erbjuder. Konkurrenterna har sedan länge ombrutit på datorskärm och i elektronisk form begett sig ut i Internet. Hufvudstadsbladet för en delvis medveten, delvis omedveten vänta-och-se taktik. Finne — Såvitt jag vet har vi ännu inga planer på Internet. Men man kan ju tänka sig att vi efter att vi genomfört den elektroniska sidombrytningen kan fundera på det… Gällande den allmänna datoriseringen har vi medvetet varit försiktiga. Vi har sparat en hel del pengar med att vänta, eftersom alldylik teknik och utrustning blir förmånligare efterhand. Men vår långsamma start späddes på av de dåliga åren i början på nittiotalet då vi hade magert med kapital för investeringar. 9 F 19