Kommer Ukraina att lyckas?
av Janne Salonen Forum 1995-11, sida 13-14, 14.09.1995
Kommer Ukraina att
LYCKAS?
Janne Salone en 24 augusti 1991 uppstod en D ny stat i Europa ungefär av Frankrikes storlek till arealen och folkmängden. Staten heter Ukraina. men dess tillkomst har mindre at göra med Ukrainas egna förutsättningar. I själva verket rör det sig om ett kapitel i det stora drama som är det ryska, sedermera det sovjetiska imperiets uppgång, från 1600-talet fram til våra dagar, och dess plötsliga implosion åren 1989-91, då Ryssland förlorade alla territorier i väst som imperiet hade erövrat under de föregående 300 åren. Det tog Ryssland i stort sett ett seke att expandera från Dnepr (den stora floden längs vilken Ukrainas huvudstad Kiev ligger) till Dvina, och ytterligare ett sekel att nå fram till Weichsel, i samband med Polens delning i slutet av 1700-talet. Stalins Röda Armé nådde i slutet av andra världskriget fram till Elbe i hjärtat av Tyskland, men då Stalin gratulerades för detta så svarade han surmulet “Tsar Alexander (1) nådde fram till Paris”. Stalin hänvisade till den ryska triumfmarschen i Paris efter att Napoleon hade blivit besegrad år 1814 (Napoleon skulle komma tillbaka en gång till, för att slutgiltigt besegras av britterna och preussarna vid Waterloo år 1815).
Sic transit —
Nu har all denna ryska expansion, som i mitten av detta sekel var Europas största säkerhetsproblem, gått förlorad. En av följderna av denna kollaps är en rad nyblivna självständiga stater, likt snäckor som blir kvar på stranden efter att flodvågen har dragit sig tillbaka, störst bland dem Ukraina. Också Fin Forum nr 11/9 lands självständighet tillkom på liknande sätt, efter tsarimperiets krasch år 1917.
Historien innehåller därmed även en varning: sovjetimperiet reste sig för att återta allt vad tsarimperiet förlorat (utom Finland), och mer därtill. Skall denna process upprepa sig i framtiden? Moskva tycks nu ha kunnat stoppa sönderfallets framfart (t.ex. i Tjetjenien): kommer detta att småningom avlösas av ny expansion?
Ryskt område?
En allmän uppfattning är att Ukraina “alltid” har tillhört Ryssland. Detta är emellertid en felaktig uppfattning, Visserligen var storfurstendömet Kiev centrum för den gamla ryska kulturen från 800-talet fram till mongolinvasionen på 1200-talet. Det var t.ex. Kievs konvertering till Konstantinopels kyrka som blev grunden för Rysslands ortodoxa kyrka. Men seda — Finnair flyger från Helsingfors till Kiev två gånger i veckan, berättar Iokalchef Janne s (ovan), som triv bra på sin stationeringsort.
pe gspapper, säger
Hansson som leder Finn ap kontor i Kiev — här fotograferad mot fonden av den gamla stadsporten.
mongolerna dragit sig tillbaka, under 1300-talet, föll största delen av Ukraina under polsk-litauisk överhöghet, fram till 1600-talet då östra Ukraina inklusive Kiev fick rysk överhöghet.
Västra Ukraina förblev i polsk ägo fram till Polens delning i slutet av 1700talet, varefter området övergick till det Habsburgska imperiet, och blev till en provins som kallades Galicien. med Lemberg som centralort (denna stad, centrum i västra Ukraina, heter numera Lvov). Efter Habsburg-imperiets sönderfall övergick västra Ukraina i polsk ägo, där området förblev fram till Polens fjärde delning genom RibbentropMolotov-pakten 1939, varefter Stalins arméer marscherade in i västra Ukraina, och det övergick till att bli en del av sovjetimperiet. vänd
Ambassadör Erik Ulfsted ide n 13
Ukrainarna har tidigare inte heller betraktas som en skild nationalitet, utan kallades på 1800-talet för ”lillryssar” till skillnad från de egentliga ryssarna. som kallades “storryssar”. Idag menar observatörer dock att nationalitetskänslan i Ukraina är stark, vilket alla i Moskva kanske inte har uppfattat. utan där betraktas Ukraina av många fortfarande som en provins som förirrat sig på villovägar.
För att befästa sin självständighet försöker Ukraina nu aktivt orientera sig västerut. I synnerhet den nya presidenten Leonid Kutjma för en aktivt västinriktad politik: han genomdrev Start-avtalet i det ukrainska parlamentet, och en folkomröstning tidigare detta år tillförsäkrade honom en ökad maktposition gentemot parlamentet. som närmast har agerat bromskloss. Till följd av Start-ratificeringen har Ukraina därmed utlovats västkrediter på 455 miljarder USD från Världsbanken och från EBRD.
Start god start
Bernard Szlachetka, chef för Credit Lyonnais i Ukraina, den enda västbanken hittills med fulla bankrättigheter i Ukraina, menar att ratificeringen av Start var en avgörande framgång för presidenten. En behärskad optimism verkar genomsyra de utländska företag som är verksamma lokalt, även om Ms Wolanskyj, chefredaktör för en lokal engelskspråkig affärsveckotidning som heter Eastern Economist. menar att en stor del av de ukrainska myndigheterna fortfarande inte egentligen har lärt sig öppenhet. Västföretag som planerar investeringar kommer inte att få det lätt.
Trots allt har en investeringsverksamhet kommit igång, även om den fortfarande är i relativt blygsam skala. sammanlagt närmare 600 miljoner USD första halvåret i år, vilket dock är en betydlig ökning jämfört med fjolåret.
Szlachetka vid Credit Lyonnais säger att de ledande utländska investerarna är från Tyskland och USA, och investeringarna sker närmast i dagligvaror såsom livsmedel, söta drycker (t.ex. Coca-Cola). tobak, eller i Ukrainas beydande lantbrukssektor. Västföretag har inte visat intresse att investera i Ukrainas stora tunga industri. utan där kommer förmodligen ett samarbete med Ryssland att utveckla sig, eftersom de är mera komplementära inom tunga industrin. En risk för Ukraina kan dock vara att Ryssland, som småningom börjar få igång en ganska omfattande afärsverksamhet, kan komma att dominera Ukrainas ekonomi: fortfarande är ryska investerare dock en ganska liten aktor. Det har emellertid föreslagits att Ukrainas stora skuld till Rysslan 14
VITRYSSLAN från energiimporten delvis skulle utjämnas genom konvertibla skuldebrev som kunde användas för direkta portföljinvesteringar.
Anledning till optimism
Också Finlands ambassadör i Ukraina, Erik Ulfstedt. är optimistisk beträffande Ukrainas utsikter: “Det finns anledning till optimism eftersom Ukraina har gjort riktiga ekonomiska beslut under de senaste 12 månaderna, och också hållit vad man har lovat”.
Vilken roll spelar då finländska föreag i Ukraina? Ambassadör Ulfstedt säger att det finländska intresset är ökande. För ögonblicket är ett dussintal finländska företag närvarande med inländsk personal, ytterligare ett dussintal företag med lokal personal, och därtill är ett trettiotal företag represenerade på något sätt.
Till exempel Finnair flyger från Helsingfors till Kiev tre gånger i veckan under sommarmånaderna, och två gånger i veckan under vintern. Finnairs okala chef Janne Mitts säger att en stor del av passagerarna från Kiev flyger vidare till Nordamerika eller Skandinavien, och i någon mån till Fjärran Östern. Beträffande frakten samarbetar Finnair med ASG Nurminen som upprätthåller regelbunden = långtradartrafik mellan Finland och Ukraina, och som i Kiev är representerad av Yrjö Asarieff.
Enligt ambassadör Ulfstedt är de Iedande exportprodukterna från Finland papper och jordbrukskemikalier. Exporten är dock fortfarande blygsam, ca 280 miljoner mark år 1994, då Finland importerade från Ukraina för 80 miljoner.
Finnpap väl inne
Fredrik Hansson. som leder Finnpaps kontor i Kiev, berättar att beslutet om att inrätta ett försäljningskontor i Kiev,
RYSSLAND
SVARTA HAVE som även betjänar Moldavien, togs redan under sovjettiden. Då var försäljningen till Ukraina rätt betydande. men föll under de värsta krisåren 1990-91 till bara två procent av vad den hade varit under clearinghandeln.
— Detta återspeglar utvecklingen inom hela forna Sovjetunionen, säger Hansson. som tidigare arbetat på Finnpaps kontor i Moskva. Nu har försäljningen härsmåningom börjat krypa tillbaka uppåt, till kanske 15 procent av den ’normala’ under detta år, och för 1996 uppskattar jag att den skall nå upp till 30 procent av ’normalnivån’. Problemet nu kan vara att ha produkter att sälja. eftersom fabrikerna är överbokade, i synnerhet beträffande tidningspapper. Våra huvudprodukter är etikettpapper, bestruket finpapper. i någon mån också obestruken finpapper. Till Moldavien, som är en stor vinproducent, går en hel del etikettpapper. Ukraina börjar komma i det läge då man vill börja trycka upp fina broschyrer, och vi ser en del av denna efterfrågan, som i dagens läge dock kan vara besvärlig att uppfylla. — Ukraina har själv en pappersindustri med ett ganska stort antal pappersabriker, vilka oftast är mycket små. Landet har inte någon egen cellulosaproduktion, utan allt måste importeras, i första hand från Ryssland. Det sägs ofta att Ukraina inte har skogstillgångar. men detta är skräpprat, nog inns det skog i någon mån.
GSM-nätverk kommer
En tredje stor finländsk exportprodukt kan komma att bli mobiltelefoniutrustning: direktör Stefan Widomski. som svarar för östhandeln i Nokia-koncernen, säger att Nokia i dag har en ledande marknadsandel på NMT-telefoner i Ukraina, och att ett GSM-nätverk är på kommande. Förmodligen ko fortsättning på sid 23
Forum nr 11/95