Helhetslösning trots allt
av Max Arhippainen&Mikael Ingberg Forum 1990-01, sida 21, 25.01.1990
KÖONJUNKTURRAPPORTEN
HELHETS
LÖSNING
TROTS ALLT
Trots att det såg omöjligt ut vid årskiftet. nåddes ändå en inkomstpolitisk helhetslösning. Efter ett intensivt veckoslut inom de centrala FFC-förbunden kunde ett avtal på basen av riksförlikningsman Teuvo Kallios förslag undertecknas måndagen den 15 januari. Avtalet har en rätt god täckning bland förbunden. Det är ändå inte givet att det räddar ekonomins kris. Också detta moderata avtal kombinerat med regeringens ”morotspaket” är rätt expansivt, i ett ögonblick då ekonomin skulle behöva åtstramning.
Det är knappast nödvändigt att mer än grovt påminna om händelsekedjan. I slutet av fjolåret började riksförlikningsman Teuvo Kallio samla arbetsmarknadens centralförbund bakom en heltäckande inkomstpolitisk lösning. Arbetstagarnas centralorganisationer uppställde därefter en rad förutsättningar för att gå med. Många gällde statliga åtgärder.
Regeringen svarade på centralorganisationernas krav med det s k ”käppoch morotspaketet”. Ifall en helhetslösning skulle uppnås utlovades höjda barnbidrag, utveckling av dagvården och föräldraledigheten. mindre hyreshöjningar än tidigare planerats samt andra bostadspolitiska åtgärder. höjt vuxenstudiestöd, sänkt marginalskatt samt minskad omsättningsskatt på ivsmedel. Ifall inget avtal nåddes skulle dessa åtgärder utebli och förskottsinnehållningen höjas.
Paketet fick en del kritik. Inom arbetstagarorganisationerna betraktades det som påtryckning. Det innehåller även faktorer som inte enbart påverkar arbetstagarna och inkomstpolitiken, t ex hyrorna. Ytterligare finns det fog att påstå att paketet är rätt dyrt en tid då ekonomisk åtstramning skulle vara nödvändig. Bara på basen av gällande avtal, utan några nya förhöjningar och utan statliga åtgärder skulle de disponibla reella inkomsterna ha ökat.
Inför julen var det en rätt utbredd uppfattning att avtalet skulle gå igenom. Under mellandagarna valde dock pappersarbetarförbundet, följt av metall och därefter hela FFC att stanna utanför avtalet. Efter presidentens vädjan i sitt nyårstal fick förhandlingarna ny fart, och till slut omvärderade flera stora FFC-förbund sina beslut, följt av hela FFC.
Slutresultatet var att över 80 procent av löntagarna hör till avtal som faller inom ramen för Kallios paket. Teknikercentralen FTFC och akademikercentralen Akava är nästan i sin helhet med. 1 tjänstemannacentralen TOC är det närmast bankmannaförbundet som ställt sig utanför. Hälsovårdsfacket Tehy sade nej men måste böja sig för takorganisationen. Täckningen inom FFC är den sämsta. Ut Innehållet i Konjunkturrapporten baserar sig huvudsakligen på uppgifter från Statistikcentralen och
Tullstyrelsen. Konjunkturräpporten sammanställs av Max Arhippainen och Mikael Ingberg.
anför ställer sig bil- och transportarbetarna, livsmedelsarbetarna, hotelloch restaurangpersonalen, luftfartsbranschen, pappers-, trä- och textilarbetarna, motsvarande kring en tredjedel av medlemmarna. I metallarbetarförbundet skall en medlemsomröstning ännu genomföras.
Avtalet är rätt täckande, mer än något på 20 år enligt Kallio. På den grunden tolkade regeringen situationen så att ett helhetsavtal uppnåtts. Käpparna kunde läggas i skåpet och morötterna plockas fram.
Trots att helhetslösningen måste betraktas som en seger för riksförlikningsmannen, regeringen och centralförbundens ledningar, med huvudsakligen nationalekonomiska motiv som gemensam nämnare är det inte sagt att den löser vår ekonomis problem.
På pluskontot kan man anteckna den signaleffekt avtalet har. Det är en av de största ekonomiskpolitiska avgörandena regeringen rott iland, och visar att man nu fått någon slags kontroll över händelserna. Det är tänkbart att börsen och utiandet kan reagera positivt på detta.
Avtalet bryter också de starka inflationsförväntningarna, och torde därmed ha en bromsande inverkan på inflationen. Under hela 80-talet har Finland haft en högre inflation än OECD-medeltalet. Om inflationen kan stävjas av avtalet kan den negativa trenden i vår internationella konkurrenskraft delvis brytas, även om det inte räcker att direkt förbättra den.
Däremot kan kritik riktas mot avtalet för att det är så expansivt. Då det talas om att trygga en ökning av de disponibla realinkomsterna med 4,5 procent på två år, är vi långt från åt fortsättning på sid 3 deltal NATIONALEKONOMISKA kt 88 VARIABLER sept 89 sept okt nov HELA EKONOMIN Totalproduktion, Y6-för/år 4.07 3.12 Medeltal Arbetslöshetsgrad 3.9 Ya 3.2 4 2.77 okt 88- Inflation 6.0 26 6.7 Yo 7.1 26 6.8 96 sept 89 sept okt Partipriser, 2-för/år 474 4.9 2 1.6 2 4840 INDUSTRIN Löner, - 95 2 Totalvolymen, 9o-för/år 3.0 4 1.12 4.570 UTRIKESHANDELN 3 ; D A D — Trä- & pappersind > - 2 3 - rä - M Exportpriser, Po-för/år 724 5.1” 4.2” 3.8 Ha — Metallindustring —"— - 2 37 Z sa MM Importpriser, ” 3.3 4 2.6 K 3.224 2.8 4 Producentpriser, 66 2 33 a 09 Y Exportens värde, 12.9 2 — 9.9 KA 21.36 —- 4724 Produktivitet. - ä . 68 Y 1 & Importens värde, . —”— 15.24 - 174 28.3 K 20.3 24 Sysselsatta, — 40 dd >” Handelsbalansen. mmk -— 25 = 992 — 336 — 389 Löner. rä 9.6 4 Källorna finns presenterade i Konjunkturrapporten 9/1988, dock så att den använda Volymindex för industriproduktionen är 1985 = 100 FÖRUN, 1/1990 21