Helsingfforsinstitutet besjälas av holistiskt tänkande

av Christian Schönberg Forum 1991-01, sida 15-16, 24.01.1991

Taggar: Personer: Jan-Peter Paul

Helsingforsinstitutet besjälas av holistiskt tänkande

Text: Christian Schönberg

Helsingforsinstitutet som startade sin verksamhet för tre månader sedan utlovar en kraftig satsning på att skapa ett nytänkande i samhället, jämsides med sin huvuduppgift att lotsa Storhelsingfors-regionen och stora delar av Nylands län genom den omfattande internationaliseringsprocessen.

tbildningsfrågorna kommer framU:: att höra till en av de viktigast utmaningarna för den finska industrin. Vuxenutbildningen, i all synnerhet vidareutbildningen av akademiskt skolade personer, har släpat efter i utvecklingen vilket i den allmänna internationaliseringsyran och i synnerhet EG-processen skapar tillsammans med miljöfrågorna ett enormt tryck.

För att möta tidens och regionaliseringens ökade krav samsades Helsingfors stad och Helsingfors universitet om att på ”non profit — stiftelsebasis” grunda ett fortbildningscentrum för redan högtkvalificerade personer i staden, statens och näringslivets tjänst. I förhanddiskussionerna kom man fram till att vissa sektorer var försummade och att utbildningen är ett konkurrensmedel som man inte har råd att bortse från.

Tre tyngdpunktsområden

Tre tyngdpunktsområden prioriteras.

0 Miljö, eftersom det inte gäller bara vår närmiljö utan även i ett brett internationellt perspektiv.

Ö Förvaltning och juridik, med tanke på integrationens ökande krav.

Ö Hälsovård, närmast fortbildning av läkarkåren.

Utöver dessa kommer specialkurser att arrangeras för personer som är involverade i avfalls-, EG-, samt östeuropafrågor. inriktade speciellt på hur förändringarna inom dessa kan tänkas påverka vissa sektorer i Finland.

Tre verksamhetstyper

Institutet kommer att erbjuda tre huvudtyper av kursverksamhet

I. Allmänna, utannonserade kurser där i stort vem som helst får delta. Kursnivån kommer att vara hög.

II. Institutet utarbetar beställningkurser för institutioner eller företag och deras specifica behov inom tidigare nämnda sektorer.

III. Två-tre gånger per år ordnas dessutom högklassiga, 1—2 dagars öppna seminarier på ”ministernivå” där de mest brännande punkterna i samhället diskuteras, I slutet av maj ordnas ett seminarium. förmodligen med siktet inställt på neutralitetsfrågor.

Institutet som verkar inom WeärtsiläMarins gamla domäner på Nordsjö har

FÖRUN, 1/1991

Ekon dr Jan-Peter Paul verkar vid sidan om Helsingforsinstitutets ramar som utbildningsexpert vid OECD.

ändamålsenliga utrymmen för denna typ av verksamhet. Räcker utrymmena inte till har man universitetets lokaliteter att tillgå. Budgeten för detta år kommer att ligga mellan 5 och 8 Mmk.

Paul tog över

Professor Raimo Väyrynen som hade tjänstledigt från universitetet för att starta upp institutets verksamhet får höga betyg av ekon dr Jan-Peter Paul, som sedan årsskiftet basar för det pinfärska Helsingforsinstitutet. Paul är själv väl insatt i integrationsproblematiken, som tillsammans med den nya situationen i Östeuropa, kommer att inneha en central roll i institutets verksamhet. Utöver Paul har institutet tio fast anställda medarbetare.

Kursnivån kommer att ligga på ett högt plan, vilket kräver en viss form av grundutbildning för att deltagarna skall kunna dra full nytta av det man kommer att erbjuda. Det framgår av målsättningarna att

En av Helsingforsinstitutets utmaningar är att lotsa Storhelsingfors in genom den pågående integrationsprocessen.

institutet inte nöjer sig med halvdana satsningar.

— Alla personer som kommer till våra kurser är i sig redan experter och kan sina jobb. Föreläsarnas roll är att ge deltagarna senaste fakta och aktivera till diskussion, vilken i sin tur för processen vidare. Hög klass på undervisningen skapar intresse och motiverar deltagarna till aktivitet.

Helsingforsinstitutet är en rätt självständig institution som har stora möjligheter att skapa sig en egen profil utgående från den riktning professor Raimo Väyrynen tillsammans med styrelsen har ritat upp. Tyngdpunkterna kommer = tillsammans med finslipningen att konkretiseras under det pågående verksamhetsåret. Motsvarande institutioner finns på olika håll i Evropa. Bland annat Holiand håller sig med ett dussin institut med motsvarande målsättningar.

Enligt institutet kan utbildningen i stort indelas i fyra olika kategorier € Yrkesutbildnin € Förändringar inom ett yrk 9 Megatrende e Kulturella trender.

— Vår roll blir huvudsakligen att förklara, ge utbildning och forska, uttryckligen utgående från de förändringar som sker inom olika yrken. Det som å sin sid vä 15

Holistiskt…

påverkar förändringarna, är alla de trender (kulturer) som oupphörligt omsluter OSS.

— Att nå de personer som berörs av dessa förändringar med skolning är vår business, slår Paul fast. Vi vill alltså inte på något sätt fungera som en alternativ yrkesutbildningsanstalt, Det finns andra som har specialicerat sig på detta område. Och allt som har med mega- och kulturella trender att göra, sköter den akademiska sidan om.

Pauls första uppgift är att göra institutet känt för ett bredare forum samt att se till att det finns en sådan substans som fyller de förväntningar institutets ägare ställer på verksamheten.

— Det är av största vikt att vi kan skapa och bibehålla en profil av ett institut som ger högklassig och up-to-date information om de förändringar som sker i vår omgivning och som gynnar de målgrupper vi satt Oss I sinnet att nå.

Ut från isolationen

Vårt lands isolerade läge har skapat problem, även språkmässigt sett. Vi har alltid levt under det ständiga trycket från både öst och väst och varit tvungna att balansera mellan Ryssland och Sverige. I dag har vi en ny europeisk bild, kanske även i historiskt perspektiv.

— Egentligen är vi i dag tillbaka i 1400talets Hansatänkande. Det är nu av största vikt att komma bort från det finsk-ryska tänkandet i mera europeiskt inriktade tankebanor. Vi bör observera att vi också mentalt står inför stora förändringar.

— Läste för skojs skull en del av Ingermanlands historia under veckoslutet där det framgick att en stor del av de personer som arbetade inom landet hade fått sin utbildning någonstans nere i Europa. Det fanns på 1600— 1700 talen alltså naturliga kontakter till Europa. Dessa broar bör vi alltså försöka bygga på nytt. Ett brobygge går via samarbete med motsvarande europeiska institutioner.

Framtid i våra händer

En betydande del av arbetet kommer att vara hopkopplat med den pågående EGprocessen. Oberoende om landet blir medlem eller når överenskommelser under EES-paraplyet kommer vi att beröras av integrationen. Så gott som alla förordningar, bestämmelser och direktiv, som existerar inom EG kommer att anpassas på sätt eller annat till finsk lagstiftning och normer.

— Förändringen gäller egentligen hela

REGIONAL NÄRHET HBL täcker 7396 a svegskrr ist HORNS HUFVUDSTADSÄEKDET

TR 125 3 rå

KMT/TGI 90/ 1 samhället där vi ser ett behov att förbereda personer som är direkt involverade i de kommande förändringarna. Det berör hälsovården, hela den juridiska sidan, miljöfrågor, det vill säga hela samhället. Bland annat kommer integrationen att dra fram en stark regionalism.

Institutets chef signalerar fräscha initiativ inom områden som hittills inte fått berättigad uppmärksamhet. Han vill doc inte yppa halvfärdiga planer innan styrelsen beslutat om deras genomförande. Men som tröst till det täcka könet kan yppas att såväl kvinnans som olika minoriteters roll i förändringarnas Europa kommer att finnas med på dagordningen.

Institutet håller sig inte med egna föreläsare utan anlitar såväl inhemsk som utländsk expertis i verksamheten. Utbild ningsspråken är av praktiska skäl finska och engelska, men även andra språk, exempelvis svenska. kan komma i fråga, närmast under rubriken ”beställnings- oc målinriktade kurser”.

För Pauls egen del ligger såväl EG- som östeuropafrågorna. vilka kommer att beröra vårt land i allra högsta grad, varmt om hjärtat. Kontakterna till kommissionen är goda och han sitter själv med som utbildningsexpert inom OECD. Finland har enligt Paul såväl idé- som kvalitetsmässigt god världsrenommé inom detta område, vilket bevisas av att vårt land blivit anmodat att komma in med synpunkter i globala utbildningsfrågor tillsammans med USA, Japan och England.

Islam en del av vardagen

Paul påpekar vidare att vi inte får begränsa oss till enbart europeiska företeelser. Mellanöstern har i kraft av sin religion redan ett starkt inflytande på det som händer såväl i syd- som nordeuropa. Det är inte oviktigt att sätta sig in i dessa länders kulturfrågor för att kunna hantera kontakten på ett ansvarsfullt sätt. En nordbos tänkande skiljer sig i allra högsta grad från det oljeshejken anser vara naturligt och acceptabelt. Redan tusentalet somaliska flyktingar som slår sig ned i vårt land kommer att förstärka den muslimska kolonin och direkt påverka vår egen uppmärksamhet gällande beteende och värderingsmönster. Den muslimska kulturen blir en allt större del av den europeiska. I Sverige har saken redan uppmärksammats och ingen i Frankrike kan väl undgå att märka de cirka 5 miljoner muslimer som redan är bosatta där.

— Allt detta måste vi känna till och lära oss mera om. Vi får inte heller glömma Tyskland och den enorma ekonomiska makt landet representerar i dag. Landet är en av våra viktigaste handelspartner. varför det är av största vikt att vi lär oss återuppbygga förståelsen för den tyska mentaliteten, som de facto skiljer sig avsevärt från den finska.

Helsingforsinstitutet kommer även att idka forskning, närmast utbildningsforskning för att försöka förstå hur personer med lång yrkesutbildning på relativt hög nivå som fullvuxna lär sig inhämta kunskaper.

— Det ligger i tiden, säger Paul om instituters tillkomst.

Bör vi nöja oss med spekulationer?

E:: Vad handlar det om egentli gen. och hur kommer dessa tv bokstäver att påverka vårt fortsatta liv? Det är många som ställer sig den frågan men ännu har ingen kunnat presentera relevanta fakta i sammanhanget. Varför inte — Därför att ingen har tagit initiativet till att starta en bredbasig undersökning om vilka följdverkningar integrationen kan komma att ha på vår industri, kultur, naturtillgångar, arbetskraft och olika regioner i landet, svarar Helsingforsinstitutets chef Jan-Peter Paul.

Statsrådet presenterade visserligen en välgjord, deskriptiv analys den 13.3.1990 en dels räcker den inte till och dels har den redan hunnit bli föråldrad. Det som nu skulle behövas är en ekonomisk analys. EG-källor vet berätta att integrationen kommer att öka BNP med 2,5—3,5 procent. Detta är givetvis fråga om rena rama spekulationen. Skulle det bli så, är det ju rent fantastiskt. Men hur få belägg på dylika antaganden — Det finns expertis i Finland som kunde få fram relevant information om dessa frågeställningar om blott någon skulle initiera en sådan tanke, anser Jan-Peter Paul.

Gör något Wahlroos!

Paul kastar bollen närmast till Handelsoch Industriministeriets kanslichef Bror Wahlroos som ju snart kandiderar för en plats i landets riksdag. En riksdag som för övrigt knappast vet så mycket om integrationens följdverkningar och ändå förutsätts kunna fatta beslut om avståndstagande eller ansökan angående EG-medlemskap, när tiden är mogen.

För närvarande förs diskussionen om plus och minus gällande EG-engagemang enbart i expertgrupper. Allt övtigt snack handlar om rena och skära gissningar.

— Att endast en institution skulle kunna påta sig ansvaret för att ge en I heltäckande information är otänkbart. Endast EG själv kan göra detta. Däremot finns det givetvis möjligheter att exempelvis branschvis få fram uppgifter. Eller i något större skala på förbunds-, högskole eller statlig nivå.

I Sverige har man ju gjort en evaluering om vad ett EG-medlemskap skulle innebära, vilket hittills inte har gjorts i vårt land. Det finns många instanser som absolut skulle ha behov av en djuplodande rapport. Men ännu har ingenting hänt.

— Gör fast två separata undersökningar, en på statlig och en på facklig nivå, men gör något anmodar Paul!

Bristen är ett akut problem även för Helsingforsinstitutet. L 1/1991 FORUM