Helsingfors kan spara i administration - inte i kommunalteknik

Taggar: Orter: Helsingfors

34

FORUM 11 : 75

Helsingfors kan spara i administration — inte i kommunalteknik

Rationalisering i den kommunala administrationen förutspådde Gunnar Smeds, stadsdirektör i Helsingfors stad, i sitt anförande vid Svenska Byggmästareförbundet i Finland förbundsdagar, ett anförande som han själv kallade ”lite information om det kommunala fögderiet”. Rationalisering betyder i det här fallet sammanslagningar. Eiverket och gasverket skall på sikt slås ihop. Allt vatten, från dricksvattnet som pumpas från Päijänne till spillvattnet som leds ut vid Enskär, skall också administreras centralt. Hamnbyggnadsverksamheten kommer att samordna med byggnadskontoret.

=» På det här sättet försöker huvudstaden spara. Men i regeringens sparprogram förutsätts den kommunala aktiviteten växa med endast fyra procent per år, och det är en helt orealistisk siffra, ansåg Smeds. Ökad befolkning kräver ökad kommunalteknik, utan vatten vill ingen bli.

Det var alltså kommunalteknik det rätt mycket handlade om. Den starka klorhalten i stadens dricksvatten chockerar ofta utsocknesbor. Men kloret behövs. Stadsdirektör Smeds konstaterade krasst att kuvudstadsborna nu faktiskt dricker renat spillvatten.

Men år 1978, med en viss marginal för förseningar, kommer Päijänne-vattnet ur kranarna genom en 120 km lång bergtunnel, 13 kubikmeter i sekunden, med självtryck. Av det tar Helsingfors 6 kubikmeter, resten delas mellan ett tiotal andra kommuner. Vattenmängden kan i framtiden ökas till 20 kubikmeter per sekund, genom att installera några pumpstationer. Det kan behövas. Man beräknar att cirka en fjärdedel av landets befolkning skall bo inom den region som Päijänne-vattnet skall försörja. Då blir det också slut på klorlukten. Vattnet kommer sannolikt att renas med ozon. a

För övrigt är spillvattenreningen i Helsingfors, enligt stadsdirektör Smeds, längre hunnen än i någon annan större stad i Östersjöområdet, Mekanisk och biologisk rening finns redan och man är på god väg med det tredje steget, kemisk rening, som i första hand skall avlägsna fosfaterna. . Situationen är inte heller så dålig nä det gäller luftens kvalitet (i genomsnitt naturligtvis): trots ökad trafik har Helsingfors de 5—7 senaste åren fått allt renare luft, tack vare fjärrvärmen. Rysk naturgas i framtiden vore idealiskt, den är ju helt svavelfri. Också. hushållsgasens vara eller inte var kan på lång sikt (10—15 år) vara beroende av tillgången till rysk gas.

Det är fö dags att upphäva den gamla förordningen om ”gasområden” i Helsingfors, ansåg Smeds, och ge valfrihet åt konsumenterna. Någon ”tvångsgasning” borde inte förekomma, Till råga på allt subventionerar nu övriga skattebetalare dem som använder hushållsgas.

Gasverket har i dag tre procent av elverkets omsättning,

Den otroliga utvecklingen av Helsingfors hamntrafik gav Gunnar Smeds många belysande exempel på. I år växer den ytterligare då 12 000 tonnaren Svea Corona och två andra jättar sätts in i passagerartrafiken, med två avgångar per dag och rullande tidtabell. Sumparn, som ursprungligen byggdes för ro-ro-trafiken är sedan länge för liten. Därifrån går nu endast Östersjötrafiken, medan man planerar att bygga ut den yttersta ändan av Busholmen i västra hamnen för Nordsjötrafiken. Byggmästarna behövde inte få skrämselhicka, när de i dagspressen läste om de aviserade förhöjningarna av trafikavgifterna — den kommunala politikens ständigt lika heta potatis. De blev förvarnade av stadsdirektör Smeds, som konstaterade att det är realistiskt att räkna med att alla avgifter småningo höjs, elenergi, vatten osv. Bättre att ta ut det av konsumenterna — dvs ofta industrin — direkt än via helsingforsarnas skattöre, resonerade han.

Nya fordringar kräver fortbildning av byggarn — Myndigheterna ingriper i dag i olika skeden av byggandet med ständigt växande fordringar, konstaterade förbundsordföranden Torsten Ahlbom då han öppnade Svenska Byggmästareförbundets i Finland förbundsdagar i maj i Helsingfors.

— Nya bestämmelser för planeringsskedet, arbetarskyddet eller de konstruktiva fordringarna vinner laga kraft, och man kan fråga sig om det inte med det snaraste bör anordnas fortbildningskurser för byggmästarna i takt med de nya bestämmelserna,

Ordna kurser med kommunala eller statliga medel, föreslog Ahlbom, som är öppna för alla och kontinuerligt återkommande, samt obligatoriska för bla byggnadsinspektionspersonalen, som ju skall funktionera som en rådgivande instans och inte — som nu ofta är fallet — som ett slags polisiär övervakare. Den brokiga floran av byggnadsbestämmelser i olika delar av landet är ett annat första rangens problem, ansåg Ahlbom och efterlyste en framstöt på förbundsnivå, kanske i samarbete med de tekniska skolorna, olika yrkesutbildningsinstanser och det finska bygmästareförbundet.