Hermia hakar på Hornet-offset

av Ragnhild Artimo Forum 1992-16, sida 22-23, 10.12.1992

Taggar: Personer: Olli Niemi

Olli Niemi tror på

Hornet, Finlands blivande jaktplan, väntas generera motköp för runt 9,5 mrd mk.

teknologiöverföring:

Hermia hakar på

Hornet-offset

Text: Ragnhild Artimo

Bara ett massivt teknologilyft kan dra Finland upp ur det ekonomiska kärret. Bara ett massivt teknologilyft kan skapa nya jobb i stället för de som inte längre finns.

Jaktplansaffären är jättechansen till teknologiöverföring som ger resultat, säger Olli Niemi som basar för teknologicentret

Hermia.

et är viktigt att göra de sake som är viktiga, säger TkD Olli

Niemi som är VD för teknologicentret Hermia i Tammerfors. Och viktigast är det att stoppa jobbreduktionen, vända trenden och skapa nya arbetstillfällen. Jobb genererar pengar som ger köpkraft, investerings- och utvecklingspotential.

Det är bråttom med saken: Pirkanmaatrakten har förlorat över 10 000 industrijobb de senaste fem åren. Tammerfors med landets äldsta industritraditioner har inte tillräckligt snabbt klarat steget från fordistisk fa 2 briksproduktion till flexibel kunskapsindustri.

Produktivitet är nyckelfaktorn som skiljer vinnarna från förlorarna. Och produktivitet kan bara åstadkommas genom bättre kunskap och bättre teknologi, satta i system inom företagen.

Kunskap överförs med människor

Finland, påpekar dr Niemi, producerar på globalnivå 0,3 procent av all ny kunskap. Det betyder att det är meningslöst att försöka uppfinna alla hjul härhemma; det teknologilyft på natio Hornet-affären är en jättechans att fi Pirkanmaa-industrin ett välbehövigt teknologilyft och vända utvecklingen mot tillväxt, säger Hermias VD Oili Niemi, Nytt kunnande skall ge ny konkurrenskraft.

nell nivå som behövs kräver teknologiöverföring från källor med klart större kritisk massa, t.ex. USA, som producerar 40 procent av all ny kunskap. Databanker, kunskapsnätverk och informationssystem har sin tid och plats, men Olli Niemis övertygelse är att ingenting överträffar människan som kunskapsöverföringsmedium. Att individer som besitter ny kunskap överför detta kunnande genom att verka i en miljö — och samarbeta med individer — som behöver detta kunnande. En förutsättning för att den önskade teknologiöverföringen skall äga rum är givetvis att det i mottagarändan finns beredskap att ta emot och applicera ny kunskap.

Teknologiaxel GE-Hermia?

Nu vill Niemi bygga en teknologiaxel över Atlanten till Tammerforsregjio nen och Pirkanmaa genom att haka på Hornet-affären. Teknologicentret Hermia är det naturliga arbetsredskapet — och jaktplansleverantören McDonnell Douglas samarbetspartners GE, tidigare General Electric, samt Northrop och Hughes den naturliga kontaktytan.

— Med en halvmiljon anställda och med tillgång till världsledande teknologi på tretton sektorer och en FoUbudget på 10 mrd mark — eller en tiondedel av den finska exportens årsvärde! — är GE en teknologisk guldgruva för utvecklingshungriga finska företag. GE:s kunskapsspektrum täcker många av de områden nya högteknologiföretag i Pirkanmaatrakten har specialiserat sig på eller har klar potential för. Målet är nu att få fram teknologi som representerar för oss helt nytt kunnande — det är den vägen ny konkurrenskraft måste byggas upp bit för bit. Teknologilyft handiar om 90 procent teknologiöverföring och 10 procent egen utveckling.

Strategi för industrilyft

Niemi, Hermia och Pirkanmaa industriföretag sitter inte bara och väntar på att bli uppbjudna i Hornet-offsetdansen. Det finns en strategi för att få de goda sakerna att hända, och en definierad plan och budget. Också dialogen mellan lokala företag och den amerikanska teknologijätten har inletts.

Det är Olli Niemi som leder projektet, som uppgjordes senaste vår. Hermia har engagerat två konsulter att sköta den operativa sidan: Lauri Sak ki, som är företagskonsult, och Markku Kettunen, näringslivskonsult med fysiker- och ekonombakgrund. Det ettåriga projektet finansieras fifty-fifty av arbetsministeriet och Tammerfors stad och budgeten går på 1,6 miljoner mark. Av totalbudgeten är 5 procent i princip öronmärkt för utbildningsoch kvalitetsskärpningsprojekt vid Valmet Flygindustri. 10 procent är vikt för en lönsamhetsstudie gällande av MET redan förkastade Fintac eller Finnish Technology Application Centre — GE:s initiativ till en teknologiöverföringscenter som en del av det gigantiska offsetpaketet. Resten, 85 procent, kanaliseras till företagsvisa teknologiöverföringsprojekt.

Sakki har som första steg kartlagt den teknologiska och utvecklingspotentialen hos ett femtiotiotal lokala företag för att få fram de produktområden och enheter som med en injektion ny teknologi dramatiskt kunde förbättra sin produktivitet och konkurrenskraft. Kontakter har också etablerats mellan flera tiotal Pirkanmaa-företag och motköpskopplade

Hermias landmärke, servicetornet. Teknologicentrets tredje byggnadsskede är på slutrakan.

amerikanska högteknologienheter.

— Vi fokuserar ansträngningarna på projektbitar som med möjligast kort tidtabell har potential att ge positivt businessutslag, säger Niemi.

Valmets flygindustri ”hjärnmagnet”

Olli Niemi ser som en medvindsfaktor för Pirkanmaas offsetambitioner Hermias ”strategiska läge”: Valmet Flygindustri är direkt engagerad i jaktplansprojektet med delproduktion och hopsättning av Finlands F/A-I8 Hornet-plan med en sysselsättningseffekt på över 2 000 manår och ett värde på runt 3 mrd mk, Och Hermia ligger geografiskt mellan de Valmet-enheter som engageras i Hornet-arbetet — 20 km från enheten i Linnavuori och 70 km från fabriken i Kuorevesi.

Valmet å sin sida skall drillas för det kommande krävande jaktplansarbetet — hopsättning, kvalitetssystem och service — av tjugo experter från McDonnell Douglas som under projektet skall bo i Tammerfors åtföljda av sina familjer. Detta kommandoteam är redan i sig en viktig kritisk kunskapsmassa som under fem år infiltrerar sin närsamarbetsmiljö med nya färdigheter.

Expertkolonin kan också tjäna som en naturligt inkörsport för högteknologiexperter med mission att göra en insats för teknologiöverföring till kunskapstörstande industri i området.

Blir Tummerfors Finlands Montpellier?

Staden Montpellier i Frankrike är ett internationellt uppmärksammat exempel på hur rätt teknologisatsning vänder en solnedgångstrend till en dramatiskt positiv utveckling. I den ekonomiska svackan efter oljekrisen, och i en generell nerkörningsstämning, valde stadens beslutsfattare att målinriktat satsa på att lyfta Montpellier — i samma storleksklass som Tammerfors! — ur gropen genom att ta språnget från en ineffektiv utdaterad produktionsstruktur till en renodlad högteknologiekonomi med satsning på vissa väl noggrant utvalda kunskapsområden. Från att ha befunnit sig i en arbetsplatsminskningsspiral lyckades man vända utvecklingen och från 1973 till 1987 öka sysselsättningen med 23 procent — och dra ekonomi på fötter. Niemi hänvisar gärna till exemplet: fortsättning på sid 42

Hermia växe 23