Hi- eller low-tech i glesbygderna?
av Christian Sundgren Forum 1987-06, sida 06-07, 02.04.1987
Gyllenhammargruppens
Ulf Sundqvist inför riksdagsvalet € Finland förändras — framtiden är redan här. Men strukturförändringarna är betydande och berör de flesta finländares liv.
$ D2 gamla industriorterna drabbas speciellt. Nu behövs det investeringar, innovationer och nya produkter. Den kritiserade teknologin finns till för att tas i bruk. Kunskap är vår främsta resurs. 6 “Teknologin blir det främsta medlet i regionalpolitiken. Men decentraliseringen och splittringen av resurser får inte gå för långt. Om man inte värnar om tillväxtorternas framtid nu, kommer utvecklingen i Finland att stagnera.
e Vi behöver mer utbildnings- och forskningsresurser än någonsin. Här måste vi satsa mycket mer — och industrin måste stå för sin andel i den satsningen.
Finlana lever inte öngre av skog. KUnskapssamnället kräver kunskaper. Men hur sprida den nya kunskapen”? nie skall väl all nögteknologisk forskning ske söder om Ring III [3]
Hi- eller low-tech i glesbygden et är helt klart att Finland inte lever D av skogen längre. Det tekniska kun nandet avgör hur samhällsutvecklingen formar sig och vilka framsteg som görs. Dessvärre är kunskapen ganska snävt fördelad. Tätorterna och universitetsstäderna ligger långt före och drar till sig högtutbildad arbetskraft, medan den ena industrin efter den andra lägger ner i våra glesbygder.
”Utvecklingen Inom data och elektronik ställer krav på genomgripande förändringar av administration och produktion inom en mycket stor andel av företagen och inom snart sagt alla näringsgrenar. Tekniskt kunnande blir en allt viktigare produktionsfaktor. Frågor om forskning och utbildning får därigenom en avgörande betydelse för utveckling och förnyelse av näringslivet.
För forskning och avancerat utvecklingsarbete är en viss koncentration av resurserna nödvändiga. Samtidigt finns här en risk att också den industriella tförnyelsen koncentreras till ett fåtal centrala orter i Nor den.”
Nordiska Ministerrådet avslöjar med rap porten Teknikspridning i Norden en allvarlig trend. Högteknologin kan leda till en kraftig expansion i storstadsområdena, och samtidigt till en ökad utflyttning från periferin. Står vi inför samma regionalproblem som på 60-talet?
Rika teknologibyar fattiga kyrkobyar
Högteknologin tycks vara en garanti för snabb tillväxt och utveckling.
Företagen satsar allt mer på FoU. Nä ringslivet står faktiskt för 60 procent av all FoU-satsning i vårt land.
Ministerrådets regionalpolitiska Basprojekt har i ett flertal studier utrett hur den nya teknologin påverkar den regionala utvecklingen i Norden. Studierna visar bla att en traditionell industri- eller regionalpolitik inte längre är effektiv i kunskapssamhället. Skall samhällsutvecklingens = frukter — spridas jämnt över landet, måste utbildnings- och teknologipolitiken kopplas till regionalpolitiken.
Företagen ställer nya lokaliseringskrav 6/1987 FORUM,
Lapplands län
Finlands teknologibyar: 1: Otnäs Teknologiby/Otnäs; 2: Oulun TeknologiakylälUleåborg; 3: TietotaajamalJyväskylä; 4: Teknologiakeskus Hermia/Tammerfors; 5: Teknologiakeskus Kareltek/ Villmanstrand; & DatacitylÅbo; 7: Kuopion Teknologiakeskus/Kuopio.
och villkoren för företagandet på de högteknologiska områdena är förändrade. Investeringsstöd och industrihallar ger inte några säkra resultat. De hörde till gårdagens regionalpolitiska arsenal. Isynnerhet investeringsstödet går lätt till rationaliseringar, som inte har den önskvärda effekten på sysselsättningen.
För statsmakten i de nordiska länderna gäller det därför att i högre grad stöda tekniksatsningar och FoU utanför tätorterna och universitetsstäderna.
Speciellt i Finland tycks den nya tekniken och FoU-resurserna vara mycket ojämnt fördelade. (Se tabell 1.)
Teknologi- eller forskningsbyar för att skapa ett kreativt klimat och förutsättningar för högteknologisk produktion är verkligen på mode. Bara i vårt land finns hela 7 teknologibyar: Esbo, Tammerfors, Uleåborg, Villmanstrand, Jyväskylä, Kuopio och Åbo. Initiativet står vanligen kommunen, universiteten, forskarna och de privata företagarna för. (Se kartan och tabell 2.)
Uleåborg var först på plan (se Forum 3/87). Teknologibyn startade år 1982. Den har vuxit snabbt. I dag bjuder man ut 10 000 m? till hågade hi-tech-företag — 65 företag försöker nu dra nytta av varandra och den omgivande miljön. Men de sex andra hi-tech-byarna är lika expansiva. Om möjligt har Otnäs de häftigaste visionerna.
FÖRUN 5/1987
Statens tekniska forskningscentral VTT, Tekniska högskolan och Centrallaboratoriet ligger så nära att den kreativa miljön skall bli till. Om fem år räknar man med att byns 100 företag sysselsätter tusen personer och har en omsättning på 400 miljoner mark. Men de pengarna skall säkert hålla liv i den högteknologiska kreativiteten i Otnäs.
Det är alldeles uppenbart att företagen i de nya kunskapsintensiva branscherna är måna om att ha forskningsenheter i närheten av universitet och högskolor där kunnandet finns. Lyckas företagen locka till sig de bästa projekten och de bästa forskarna, är framstegen givna
Men om det mesta av den nya utvecklingen sker söderom Ring III, blir det inte mycket kvar för landet I övrigt.
Varför är teknologibyar kreativa?
Forskningsbyarnas framgångar beror i hög grad på möjligheterna att kombinera grundforskning med tillämpad forskning inom den elektroniska och biotekniska industrin. Men därtill kräver själva den högteknologiska produkten att kunskaps- och informationsutbytet är stort.
=
Persönale go produktutvecklingsprojek 6. Idéprojekt
De högteknologiska produkternas livscykel avviker från vanliga standardprodukter. Framför allt är produktens livslängd mycket kortare, vilket gör att utveckiings- och forskningskostnaderna följer tätare på varanda. Det innebär att riskerna blir större, och att de stora forsknings- coh utvecklingskostnaderna (FoU) inte med säkerhet täcks av en omfattande försäljning. Tillgången till grundforskning och expertis kan minimera dessa risker i en välfungerande teknologiby.
Högteknologiprodukternas produktionskedjor förändras också snabbt. Nya insatsvaror och mellanprodukter uppstår hela tiden, vilket påverkar produktionen och slutprodukten. Fördelen med en forskningsby blir att företagen och produktutvecklarna mer eller mindre omedelbart kan beakta de nya insatsvaror som finns.
Hi-tech utanför teknologibyarna Visserligen måste FoU-resurser koncentreras till färre och bättre underbyggda projekt. Men en teknologisk utveckling kan också ske utanför hitech-byarna. Vilket är viktigt när statsmakten i regionalpolitiskt syfte ger utvecklingsstöd.
fortsättning på s 25