Hi-tech propellerplan?

av Erkki Olin Forum 1988-16, sida 11-12, 20.10.1988

Taggar: Teman: flygindustrin

MCDONNELL SLÅR TILL MED BRÄNSLESNÅLT PROPELLERPLA vindtunnelexperiment av den nya flygplanskroppen samt andra laboraorietest utförts. Planet skall drivas av en en speciell turbopropellermotor, en sk UHBmotor (Ultra High Bypass), där drivkraften alstras av två intill var andra och på varsin roto fästa propellrar med rotationen i motsatta rikt ningar.

N Ya programmet lanserades har alla

Propellrarna har en diameter av 3,4 meter, och beteckningen UHB kommer av propellerstorleken som ger motorn ett överlägset krafttillskott jämfört med turbopropmotorer av konventionell typ. De stora propellerbladen pressar nämligen en mycket större mängd luft förbi (därav ordet bypass) motorn än vad som dras in i gen. Luften som sugs in genom intaget blandas med bränslet och avger vid förbränningen energi som driver propellrarna. Tack vare den fördelaktiga relationen mellan intagen och förbipasserande luft ökar bränslesnålheten per avgiven effektenhet allteftersom motorn accelerer FOÖRUN, 16/1988

Under tre års tid har Douglas Aircraft Corporation, som McDonnell-fabrikerna officiellt heter, hållit på med utvecklingsarbetet på de propellerdrivna versionerna av MD-80 serien i storleksklasserna för 100 och 170 passagerare. Men marknaden förhåller sig ännu avvaktande.

ar. Sådan är principen för den ”kvarn” som nu skall mala pengar i form av inbesparat bränsle åt de hugade flygbolagen och som dessutom är ytterst tystgående. Farten blir nästan densamma som för jet-versionerna dvs omkring 0,8 Mach eller 900 kilometer i timmen, Startbanan för den mindre versionen har en längd av 1 700 meter. Den större behöver 2 100 meter.

Motorn skall byggas i två typer. Den första, som redan provflugits, är konstruerad av General Electric. Pratt & Whittney i sam arbete med Allison, en division inom General Motors, har gjort de andra motorn som skall tes > tas I flykt ännu före utAA gången av år > 1988.

Reda på flygutställningen i Farnborough i septem ber hade McDonnell för avsik att sälja sitt propfanplan, som är av sett att ersätta de bullersamma Boeing 737och DC-9- planen. För närvarande upptas 65 procent trafikplansbeståndet i världen av dessa plan. McDonnell räknar enligt tid Text: Erkki Oli ningen Financial Times med en propfanmarknad om 2 500 plan före sekelskiftet. Sina första beställningar tror sig företaget få redan före nästa årsskifte och uppskattar orderingången till 100 enheter vid utgången av år 1989.

Den mindre versionen, MD-91 med 114 passagerare, kan vara i bruk tidigast år 1993. Ett halvt år senare beräknas den större typen, MD 92 som tar 165 passagerare, komma ut i trafik.

Priset för ett propellerdrivet plan blir 25 miljoner USD för det mindre och 30 miljoner USD för det större. Planet blir aningen dyrare än McDonnells motsvarande jetplan i MO-70-serien, men prisskillnaden kan på kort tid tjänas in genom en 30—40 procent lägre bränsleförbrukning.

För alla eventualiteter finns även större plantyper, MD-92 X och MD-94 X för propellerarift, på ritbordsstadiet.

Finnair, SAS?

McDonnell har fört underhandlingar med åtminstone följande europeiska flygbolag: British Airways, SAS, Iberia, Swissalr, Austrian Airlines och Finnair. Som bekant har ju McDonnell varit Finnairs huvudleverantör i åratal.

Industriellt samarbete i propfran-projektet har fabriken etablerat med bl a Airitalia, Saab-Scania och Shanghai Aviation Industrial Corporation of China. Samarbete i motorfrågor sker med det franska företaget Snecma, som med en andel av 35 procent är med i GE:s motorer. Propellerblagen tillverkas av det engelska företaget Dowty Rotol.

McDonnell-planen kommer ut på marknaden med goda utsikter, och företaget har uppgjort en prognos över efterfrågan för tidsperioden 1987—2001 på kortdistansplan. (Källa: Outlook for Commercial Alrcraft, McDonnell Douglas 1987 vänd

Fabriken utlovar fö sin UHB-motorförsedda mo dell av MD-80 serien en lägr bränsleförbrukning på upptill 40 pro cent. Finnair och Austrian Airlines var de för sta beställarna av MD-87 i jet-version som ka ta 130 passagerare. Planen levererades i slu tet av år 1987. Finns det en marknad i Finland för propellerdrivna plan 11

Passegerarantal Antal plan Värde mrd USD - Hemmamarknad 246 110 1201 25,1 40 160 1641 45,5 49 samt för medel- och långdistansplanen: 200 905 44,7 46 270 694 21,9 38

De stora propellerplanen tävlar inom nischen för medel- och långdistansplanen och kan byggas relativt snabbt ifall också de baserar sig på MD-80 serien.

Typiskt för utvecklingen inom McDonnell har varit att varje ny modell bygger på den föregående modellen och är s a s derivativ, som termen lyder. Kostnaderna för grundkonstruktionen kan på så sätt slås ut över flera serier. En teknisk nyhet skall ha ekonomiskt berättigande förrän den tas i bruk. Dessutom måste risken att förväntningar inte infrias vara mycket liten.

Operations- oa kostnader

Externa faktorer påverkar produkutvecklingen, och förändringar kan vara dramatiska, som tex vid förskjutningar i bränstepriser och kapitalkostnader. Branschen har sin egen kostnadsterm, DOC, Direct Operating Cost, vilken i det närmaste motsvarar direkta driftskostnader inklusive kapitalkostnader.

Då oljepriset låg som högst var bränslets andel av DOC-kostnaden 40 procent. Nu har den sjunkit till 18 procent. Däremot har kostnadsandelen för planets ägare på grund av den höga räntenivån stigit från 28 procent till 42 procent.

Då kapitalkostnaden nu stigit såpass mycket, har det för fabriken blivit viktigt att

Pratt & Whittney har i samarbete med General Motors-divisionen Allison konstruerat en motortyp som skall provflygas ännu i år.

1 förkorta produktionstider, minska på lagerhållningen och satsa på automatisering.

Ett belysande exempel är avogheten mot nya metallegeringar. Efter en period på 35 år av aluminiumkonstruktioner, vill industrin inte byta ut materialet i flygplanskroppen mot en lättare legering. Risken är helt enkelt för stor, då det nya materialet inte har kunnat testas på ett tillförlitligt sätt dvs i flykt, vilket kan förefalla orimligt. Men så går det till.

En av de mest krävande produktionsfaserna inom flygplansindustrin är ledningsarbetena. En DC-10 tex har 625 uppsättningar, varav en del kan samla upp till 4 200 olika ledningar. Fiberoptiken blir därför med tiden en mycket viktig gren inom flygplansindustrin.

Expertsystem

Ett annat centralt område är expertsystemen, Förutom att de kan ge snabba svar på produktionstekniska frågor, blir tack vare dem beslutsfattandet i komplexa situationer alltid logiskt trots den enorma mängd av data som måste genomgås.

I februari provflög 111 representanter från 35 flygbolag ett MD-plan som hade propellermotorn monterad på ena sidan. Med bland passagerarna då var också statsminister Harri Holkeri, Propellerversionens driftsekonomi kan i korthet sammanfattas på följande sätt:

Säkerhet och underhåll e Planet behöver inget specialunderhål och har samma reservdelar som jet-ver sionen e Tröskeln för introduktion är låg såväl kostnadsmässigt som i riskhänseende.

Motorn går att byta ut. (SAS har beställ 61 plan med rätt att välja mellan jet- oc propellermator)

Utvecklin e Utveckling av plantypen sker snabbt, vilket sparar kostnader. Produktionstekniken är densamma som för jet-versionen

Flygpersonale « Inlärningen sker snabbt i en blandad flotta där personalen redan har erfarenhet av jetversionen (såsom t ex vid Finnair)

En snabb försäljningsframgång för McDannells propellerplan bådar inte gott för Boeing och Airbus eftersom de i sitt motdrag blir tvungna att utveckla en helt ny plantyp. Propellermotorerna går inte att fästa under vingarna, där både Boeings och Airbus motorer nu sitter. Boeing har i ritningarna till sin propelterversion, kallad 7J7, motorerna fästa baktill, liksom hos McDonnell. Men den planen har företaget ännu inte tänkt förverkliga. | stället har Boeing intensifierat samarbetet med det engelska företaget Rolls Royce för utvecklande av den tystgående och bränslesnål ny jetmotor. €

De internationella flygbolagen transporterade under årets första hälft ca 88 miljoner passagerare, enligt uppgifter från IATA. Detta är 6 procent mer än i fjol under motsvarande tid.

IATA beräknar att passagerartrafiken i år ökar med 8, nästa år med 7 och åren 1990—392 med & procent.

CE

Affärsmän som ofta flyger mellan Storbritannien och länder i Skandinavien är missnöjda över flygpriserna på dessa rutter.

Detta har dokumenterats i en engelsk undersökning i vilken deltog drygt 100 personer som svarar för biljettköpen till främst stora företag. Enligt undersökningen skulle affärsmännen föredra lägre biljettpriser, t ex genom ett mera omfattande och smidigare rabattsystem, framom gratis drinkar och gåvor.

LOKE

Storbritanniens regering har godkänt byggandet av en snabb tågförbindelse från centrum av London till Heathrow-flygfältet. Projektet kostar nästan 200 miljoner GBP (ca 1,5 miljarder mark). Förbindelsen skall vara färdig år 1993.

rk

Jätteprojekt inom militärplanssektorn har råkat ut i blåsväder både i USA och Frankrike.

I Amerika har det nya strategiska bombplanet Rockwell B-iB, sin är USA:s nyaste och dyraste vapen, i regel varit belagt med flygförbud på grund av reservdelsbrist.

I Frankrike hotas 300 000 människor av arbetslöshet på grund av att jaktplansprojektet Rafale har råkat politiskt illa ut och i värsta fall hotas av nerläggning.

kr

Svenska Linjeflyg har beställt sex Boeing 737-500 och har option på ytterligare sex. Beställningen är värd över 175 miljoner USD (ca 770 miljoner mark).

Rx

Northwest Airlines upphör med trafiken mellan USA och Stockholm. Enligt bolaget kan det inte längre konkurrera med TWA, PanAm och SAS på grund av att bolaget enbart opererar med stora plan som är dyra i drift. De övriga bolagen använder mindre plan som är billigare i drift.

KR

Aeroflot har för första gången fått en inhemsk konkurrent. I Lettland har flygbolaget Avralat grundats i samarbete mellan den lettiska civilflygstyrelsen och ett kooperativt företag. Avialat skall transportera både passagerare och gods. I planerna ingår också en egen resebyrå och en internationell fraktflygtrafik.

16/1988 FORUN,