High-tech killen som började prångla skinkor
av Bo Ingves Forum 2014-11, sida 16-17, 27.11.2014
IN. Köttrökel
Peter Westerli jolut IT-kostymen möt livsmedelsoverall och skyddsmösBa.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 112014
Ett båthaveri blev upptakten till att IT-företagaren och mångårige Hankenmentorn Peter Westerholm nu är vd för köttrökeriet Pajuniemi i Sibbo.
BO INGVES TEXT & BILD X Det var vid midsommar 2012 som Peter Westerholms Chris Craft sjönk vid hembryggan i Östersundom på grund av ett tekniskt fel. En reparation hade blivit för dyr så han började leta efter en likadan båt.
”Slutligen hittade jag i Ikalis en motsvarande båt som tillhörde ägaren till Ikaalisten Luomu. När jag åkte för att se på båten blev det en så kallad lång kväll med företagaren. Vi diskuterade affärsverksamhet och han berätade att han letade efter en styrelseordförande och delägare, eftersom verksamheten växe så kraftigt”, berättar Westerholm, som har 25 års erfarenhet av styrelsearbete. Besöket i Ikalis slutade inte i båtköp och inte heller i delägarskap. Intresset för ekoogiska produkter var dock fött, och när han samma höst fick möjligheten att köpa in sig i mer närbelägna Pajuniemi slog han till.
”Jag gick slutligen in som delägare och vd i augusti 2013, och fann något som nog måse betecknas som krisföretag” Då förhandlingar erholm batteriföre han nu sålt till svens sparat in genom att strömlinjeforma konsulentförsäljningen i butikerna genom nya återförsäljaravtal och vettigare försäljningstider.
”Tidigare sålde vi från arla morgon till sen kväll vid våra butiksdiskar. Då var det nästintill omöjligt att få butiksförsäljningen lönsam. Nu kör vi åttatimmarsdagar. Det innebär att exempelvis i Helsingforsregionen kan våra elva egna konsulenter sköta åtta affärer itillägg till våra underleverantörer. Nu sparar vi 5000 arbetstimmar per år och säljer lika mycket som tidigare?”
Till följd av att antalet produkter har minskat har omsättningen enligt Westerholm sjunkit, och kommer ännu att minska.
”Men huvudsaken är att verksamheten tillfrisknar. Vi har till dags dato kapat de fasta kostnaderna med cirka 700 000 euro och rensningen fortsätter. Åtgärderna ger fullt utslag efter årsskiftet och 2015 räknar vi med att göra det första plusresultatet på flera år. Vi omsatte i fjol 11 miljoner euro och gjorde en förlust på en halv miljon euro”
Skinklogistik. Inför julförsäljningen är de klart att skinkorna står högt på Pajuniemi agenda. Företaget kör helt med ekologisk producerade skinkor, och räknar med att sälja över 80 000 kilo julskinka i år.
”Vimåste börja köp in julskinkorna redan början av året samt sal na pågick ägde Wes- 99 ta och frysa in dem fö att kunna bygga up aget Akkupojat, som ”Det finns korvar som ett tillräckligt lager in för jul. Det är en omfat a OEM International. ståtar med texten tande logistisk opera 3 > o sea 2 so Han var också expor ”råvaror som kan tion för att få ekologis ansvarig på high-tech oa - NO ka julskinkor på finlän företaget Visy. jämför as Me d kött . — darnas bord? ”Visy är specialise- Ifjol såldes ekoskin rat på övervaknings- och passerlösningar för stora anläggningar, som exempelvis hamnar. I det jobbet var jag på resande fot största delen avtiden. Jag fick faktiskt till en början klara abstinensbesvär av att sluta flänga världen runt”, säger han.
Produkthärva. Den första åtgärden Westerholm vidtog för att återställa Pajuniemis lönsamhet var att minska härvan av produkter. ”När jag kom till företaget hade vi 289 produkter. De gjordes i korta serier och produktionslinjerna måste därför rengöras och ställas om flera gånger om dagen. Nu är vi nere i 50 produkter och kör längre serier” Att siktet är satt på produkterna syns i att bolaget har sagt upp fem personer från administrationen, men ingen från produktionen. Lika mycket har bolaget enligt Westerhol korna med ett dåligt bidrag, då inköpspriset slogs fast ifebruariutan att man visste hur råvarupriset skulle utvecklas under året.
”Nu diskuterar vi kontinuerligt med leverantörerna hur mycket vi tror vi behöver och till vilket pris det är lönsamt. Nu är vi samarbetspartners i stället för två skilda läger”
Företaget köper in hela grisar via Atria och HK, som har kontrakten med gårdarna som producerar ekologiskt griskött.
Eftersom Pajuniemi inte använder alla delar av grisarna själv har företaget börjat samarbeta med tre andra köttförädlingsföretag i samma storlek för att få en effektiv helhet.
”Vi behöver till exempel inte inrefilé av gris i några större mängder. Däremot behöver vi mycket korvråvara, som för ett annat företag är en överskottsråvara”, säger Westerholm.
30 Pn INTE BARA JULSKINKOR. Sibborökeriet Pajunierni hade i fjol 289 produkter som gjordes i korta serier. Nu återstår 50 produkter som kan göras i större volymer och utan avbrott för produktbyten.
Ändrade tider. Westerholm betonar att om man ilikhet med Pajuniemi beslutar att merparten av råvaran ska vara inhemsk, finns det i praktiken endast två köp- och två säljkanaler.
”I dagens ekonomiska läge är det väldigt prisfokuserat. Men om endast priset avgör har de inhemska producenterna väldigt svårt att konkurrera med utländskt kött?
En sak Westerholmstör sig på när det gäller ekologiskt producerat kött är att producentföreningen Pro Luomu tidigare huvudsakligen diskuterade lantbruksstöd, lagstiftning och rapportering, men inte vad konsumenterna ville ha.
”När det gäller kunderna slår diskussionen främst in på djurens välfärd. Det är givetvis viktigt att djuren har det bra, men om man bara talar om djurens välfärd blir ekologiskt kött en olönsam marginalprodukt Även om marknaden för premiumköttprodukter i år minskar med uppskattnigsvis tio procent tror Westerholm att det som kunderna primärt vill ha är goda köttprodukter.
”Det finns korvar som ståtar med texten ”råvaror som kan jämföras med kött? De säljs för tre euro per kilo. När vi räknar på motsvarande produkt blir priset 15 euro kg. Men då används riktigt kött”, säger Westerholm.
PAIUNIEM = Grundat: 197 = Gör: Charkprodukte sm Specialitet: Ekoprodukte =E Omsättning 2013:11 miljoner euro sm Anställda: Cirka 50 personer
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 112014