Hissmarknaden hårdna
av Bjarne Nyman Forum 1983-15, sida 14-16, 05.10.1983
Pertti Mäkelä, Kone Oy.
Pauli Riekkinen, Geijer-Hissi Oy.
Kärvt på hissmarknaden:
MARKNADEN MINSKAR, KONKURRENSEN ÖKA År 1975 installerades över 1700 hissar i vårt land. Senaste år nåddes knappt hälften av det antalet. Någon större förändring till det bättre väntar man sig inte. Ett undantag från regeln är starkt specialiserade hissar. Likadan är situationen i många länder ute i världen. Om det inte byggs höghus i samma utsträckning som tidigare så behövs det inte heller hissar lika mycket som förut.
EH Tiden efter andra världskriget fram till mitten av sjuttiotalet var en glansperiod för de finländska hisstillverkarna. Städerna bredde ut sig, men ännu viktigare var att de sköt i höjden. Det behövdes hissar i stora mängder för att transportera människor och varor i höghusen — bostäder, kontor, hotell, industrier, mm.
I mitten av sjuttiotalet började utvecklingen svänga. man byggde inte lika många bostäder som tidigare och samtidigt skedde en förskjutning i riktning mot egnahemshus och radhus - Försök själv sälja hissar till radhus, så får du se - såsom en desillusionerad hissförsäljare uttryckte saken.
15/83
Sedan 1975 har hissmarknaden krympt allt mer. men läget är på inget sätt kritiskt för de hisstillverkare som fortfarande finns kvar på marknaden. Orsaken till optimismen står att finna i det faktum att stora delar av hissbeståndet så småningom måste förnyas, samtidigt som kraven på hissarna stiger. Också förhållandevis låga
Hissystemen är avancerade Ii stora Byggnader -— såsom tex i FN:s Unido administrations byggnader i Wien (bilden).
På Geijer-Hissi Oy anser man att invalidhissarna kommer at bli allt populärare i våra utvecklade samhällen. I England r ex har marknaden för INVA-utrustning vuxit kraftig 15/83 F RUN
Av Bjarne Nyma våningshus - med tre eller fyra våningar — kan förväntas bli utrustade med hissar, t ex om det är fråga om bostäder som också skall lämpa sig för pensionärer, sjuka och invalidiserade.
Dessutom finns det inga tecken på att kontorsbyggnaderna skulle svika sina hävdvunna arkitektoniska former. Tvärtom ser de ut att fortsättningsvis växa uppåt, vilket är positivt åtminstone för hisstillverkarna.
Tillverkarna
I Finland finns i detta nu tre hisstillverkare att räkna med. Dessa är i storleksordning (och enligt ålder) Kone Oy, Valmet Oy och Geijer Hissi Oy. Den världsdominerande amerikanska = hisstillverkaren = Otis kom in på den finländska marknaden igen för ett par år sedan, men har inte lyckats speciellt bra. Enligt övriga hisstillverkare beror Otis” uteblivna framgångar på att hissarnas kvalitetsnivå inte är tillräckligt hög.
Hissmarknaden i Finland leds suveränt av Kone Oy med en marknadsandel på ca 60 procent. God tvåa är Valmet Oy som behärskar ungefär en tredjeden av den totala marknaden. Geijer-Hissi Oy som i dagarna fyllde tjugo år kommer på sin höjd upp till ett par procent.
Några kraftiga förskjutningar i marknadsandelar mellan våra hisstillverkare är inte att vänta. Konkurrensen är visserligen hård i en situation då marknaden inte längre är vad den varit, men samtidigt kan början till en speciaalisering skönjas.
Ceijer Hissi Oy som enligt egen utsago satt käppar i hjulet för ”hisskartellen” Kone-Valmet, riktar in sig på småhissar och framför allt invalidhissar.
- I fråga om småhissar har vi nu en marknadsandel på ungefär 50 procent och när det gäller invalidhissar kommer vi upp till ca 90 procent, säger Pauli Riekkinen, VD för familjeföretaget Geijer Hissi Oy.
I England har försäljningen av INVA-utrustning stigit kraftigt och Riekkinen tror att vårt land skall gå en liknande framtid till mötes.
Geijer Hissi Oy tänker ändå inte ge upp kampen med storebror Kone och Valmet på den övriga hissmarknaden. p
Boom på boom
Kone Oy som enligt statistiken är världens femte största hisstillverkare har funnits på den finländska marknaden i sjuttio år.
Senaste år steg hissgruppens omsättning med hela 39,4 procent till 1791 miljoner mark. Den mycket kraftig omsättningsökningen berodde i hög grad på köpet av det amerikanska hissföretaget Armor Elevator Company, Inc. Trots det minskade hissgruppens andel av koncernens omsättning med ett par procent och låg senaste år på ca 56 procent.
Enligt Pertti Mäkelä, direktör för hissgruppens finländska avdelning finns det ingen orsak till pessimism.
— Hissar kommer alltid att behövas. Typiska boomar uppstår med jämna mellanrum här och där i världen och då gäller det att vara framme.
För några år sedan upplevde de internationella hissleverantörerna ett paradis i Mellanöstern. Nu senast
Datorstyrda hissar
MH Hisstrafiken i höga bygnader, t ex hotell, kontor och sjukhus måste fungera perfekt. Störningar i hissfunktionen innebär allvarliga avbrott i de dagliga rutinerna.
Hittills har det varit normalt att styra hissgrupper med hjälp av en enda huvudregulator, hissgruppen ”hjärna” som koordinerar de olika hissarna. En störning i denna hjärna kan sabotera hissfunktionen i byggnaden helt och hållet.
Kone Oy, som enligt amerikanska Business Week är världsledande när det gäller den tekniska utvecklingen av hissar och deras styrsystem, laserade för en tid sedan ett mikroprocessorbaserat styrsystem för hissar i grupp. Systemet bygger på distribuerad gruppkontroll, där alla enskilda styrenheter för hissarna fungerar som delar av ett arbetslag. Om en styrenhet
URLS
NO
Kone Oy har konstruerat effektiva system för gruppstyrning av hissar, De datorbaserade styrsystemen minimerar risken för totala samrnanbrott i hissfunktionen i höghus.
av någon anledning faller ur systemet finns det alltid någon annan som tar över.
Det här betyder i praktiken att obehagliga sammanbrott i hissfunktionen kan undvikas.
Styrsystemet följer kontinuerligt med hur behovet av hisstrafiken varierar. Mikroprocessorerna anpassar sedan hissgruppens verksamhet så att optimal hisstrafik uppnås. Programvaran för styrsystemet noterar —- förutom normala trafiktoppar - också exeptionella situationer som t ex plötsliga ankomst- elier avgångstoppar i en eller fer våningar.
Systemet som kallas Traffic Master 500 har redan levererats till ett flertal europeiska länder. Det har konstruerats för att klara av intensiv passagerartransport i höghus med upp till 34 våningar mellan 1,0 och 4,0 m/s. O uppenbarade sig en hissboom i Sydostasien. Och den amerikanska marknaden sviker inte. Där behövs hissar lika mycket som under tidigare år. Också Valmet Oy tror på en framtid för hissindustrin, även om det är onödigt att vänta sig stora uppgångar. - Hissbehovet är annorlunda nuförtiden, säger Esko Häkkinen, direktör vid Valmets Hissfabrik i Tammerfors. Vi levererar alt fler hissar till affärsbyggnader och till industrin. Valmets hissfabrik lever i motsats till de övriga inhemska hisstillverkarna i symbios med en utländsk, nämligen schweiziska Zchindlerkoncernen (Schlieren). Samarbetet bidrar till att Valmet inte når samma nivå på den inhemska andelen i produkterna som de övriga tillverkarna.
Underhållet avgörande
Den tekniska utvecklingen har också satt sin prägel på hissarna. Nuförtiden är hissen en invecklad produkt tekniskt sett. Pertti Mäkelä (Kone Oy) beskriver dagens verksamhet på hissmarknaden på följande sätt - Det är fråga om individuella lösningar. Varje hiss tillverkas skilt för sig och på beställning. Speciella egenskaper byggs in i enlighet med kundens önskemål.
- Först är det alltså fråga om konsulterande verksamhet, varefter hissen eller hissarna definieras. 5edan kommer tillverkningen, installationen och underhållet, beskriver Mäkelä.
Underhållet spelar en stor roll på hissmarknaden och det gäller att kunna bygga upp ett tillräckligt bra nätverk för underhållet, antingen via egna underhållsavdelningar eller genom att anlita företag som specialiserat sig på hissunderhåll.
- Att bygga upp en effektiv installations- och underhållskapacitet kräver stora investeringar, betonar Mäkelä. En av orsakerna till att Otis aldrig har lyckats på den finländska marknaden kan bero på att de inte har fäst tillräckligt stor uppmärksamhet vid underhållet.
Det finns ungefär 35 000 hissar i Finland i detta nu. Alla kräver underhåll och konkurrensen om vem som skall få ha hand om underhållet är stor. Kone Oy underhållet ca 40-45 procent av hissarna. Resten av marknaden delas mellan övriga hisstillverkare och ett sjuttiotal firmor specialiserade på hissunderhåll.
—– vw wu— ;r— ————— = —— <= — — = X 2 ——-—-KKX—— = O—“7?2 ?222- “2 22A= s OOOOOOOJJ—r—r—— nn nnuammwuwauaaaauymzy”—/wwwnmwmyvmionrbmmweoemsmwer===— 14 15 16
