Högre kapitalkrav bakom hörnet
av Carl Haglund Forum 2011-10, sida 20, 27.10.2011
HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2811
Skribenten Carl Haglund är europaparlarmentariker och ekonomie magister från Hanken.
nögre kapitalkra bakom hörnet
CARL HAGLUND I BRYSSEL
Den ekonomiska och fiförren | nansiella krisen har let till att man vill skärpa kapitalkraven för bankerna. Bakgrunden till strängare krav är förståelig. De svåra tiderna har visat att bankernas förmåga att klara marknadsturbulensen inte har varit tillräckig. Finland är i och för sig ett positivt undantag i det här sammanhanget. I Europaparlamentet har vi just inlett behandlingen av det som kallas CRD IV eller direktivet för kapitalkrav. Målsättningarna med direktivet är goda, men samtidigt finns en risk för överreglering som inte tillgodoser banksektorns mångfald.
Direktivet om kapitalkrav bygger på det arbete som den så kallande Baselkommittén har utfört. Kommittén, med internationell sammansättning, har ända sedan sjuttiotalet utarbetat rekommendationer för finanstillsyn och bankers riskhantering. Det aktuella förslaget från EU-kommissionen baserar sig mycket långt på Baselkommitténs arbete, Det aktuella direktivet är dock anpassat till EU:s behov och det komplet teras av en förordning som, till skillnad från direktiven, ska implementeras som sådan i medlemsländerna. Förslaget medför en hel del ändringar för banksektorn, Det mest centrala är att banker och investeringsbolag i framtiden måste ha mer och bättre kapitali sin balans. I framtiden kommer man att bredda tillsynskraven så att man även granskar bankernas likviditet och förhållandet mellan bankens totala kapital och utlåning. Banker som handlar med komplexa finansprodukter som derivat kommer dessutom att utsättas för ännu strängare kapitalkrav.
I framtiden ska bankerna också bygga upp en extra kapitalbuffert. Samtidigt förväntas bankerna styra kontantflödet så att de har en stabil likviditet på både lång och kort sikt. I praktiken vill man tvinga fram en utveckling där aktörerna måste respektera gränserna för hur stora risker de får ta i förhållande till sitt eget kapital. Kommissionen vill dessutom ha möjligheten att utfär da sanktioner mot banker och investeringsbolag som inte uppfyller sina åtaganden.
Det finns klara behov för en skärpning av kapitalkraven. Då krisen slog till stod det klart att många banker inte hade tillräckligt med kapital för att kunna absorbera förluster, och notan betalades av skattebetalarna. Det här har bidragit till de rekordstora statsskulderna runt om i världen. Samtidigt måste man komma ihåg att alla banker inte är stora aktörer som kan sätta hela det ekonomiska systemet i gungning. Många riktar nu kritik mot att de skärpta reglerna, som skapas för de stora, också kommer att gälla de små som snarare är för små för att överleva de nya kraven än för stora för att tilllåtas gå under.
En skärpning av kraven borde rimligen minska risken för att upprepa tidigare misstag. EU-kommissionen väljer dock att i sitt direktivförslag envist hålla fast vid en förlegad syn på statsobligationer som bombsäker investeringsform. Den grundläggande principen bakom kapitalkraven är att tillgångarna i balansen vägs enligt riskgrad. Enligt kommissionen skall statspapper också i framtiden betraktas som hund ra procent riskfria. Detta i en tid då marknaden är av helt motsatt uppfattning om stora delar av EU-ländernas statsobligationer. Det dagspolitiska läget förklarar varför kommissionen drar sig för att börja diskutera staternas verkliga kreditvärdighet. Men för att direktivet skall kunna betraktas som trovärdigt måste det här trots allt förändras under behandlingens lopp.
Arbetet med CRD IV har just kommit igång. Målet är klart. Banker och investeringsbolag ska i framtiden ha tillräckligt med likvida medel då de behöver dem som mest. De finländska bankerna klarade sig helskinnade ur krisen. Det visar att vi lärde oss av vår egen bankkris på nittiotalet. Nu är det dags för hela Europa att lära sig. Det här måste dock ske utan att alla måste stöpas i de formar där de stora mellaneuropeiska krisbankerna legat. ”Enligt kommissionen skall statspapper också i framtiden betraktas som hundra procent riskfria. Detta i en tid då marknaden är av helt motsatt uppfattning om stora delar av EU-ländernas statsobligationer”
