Högteknologins mecenat TEKES
av Fredrik Nars Forum 1996-03, sida 20-22, 21.03.1996
ögteknologins mecenat
TEKNOLOGIAN KEHITTÄMISKESKUS
PÅ FEMTON ÅR HAR HÖGTEKNOLOGINS ANDEL AV FINLANDS EXPORT ÖKAT
FRÅN FYRA TILL CA 20 PROCENT. TEKNOLOGISKA UTVECKLINGSCENTRALEN
TEKES” ROLL ÄR ATT FRÄMJA DENNA UTVECKLING.
inland är en riktig storfräsar ivad gäller ökad satsning p forskning och utvecklin (FoUD. På tio år har landets
FoU-satsningar i förhålland till bruttonationalprodukten stigit från 1,25 procent till 2,3 procent. Jämförelsevis har teknologiska Iedarnationer som USA och Tyskland redan länge legat på en nivå mellan 2,3 och 3 procent. Bakom denna imponerande utveckling för Finlands del har Teknologiska utvecklingscentralen TEKES spelat en central roll.
Under 1995 användes enligt Statistikcentralen 12,7 miljarder mk till FoU i Finland. Företagens andel av detta var åtta miljarder mk och den offentliga sektorns 4,7 miljarder. TEKES andel av den statliga finansieringen var 1,1 miljarder mk. Förra året tillträdda generaldirektör tekn. dr Martti Mäenpää är nöjd — Förra året investerade TEKES mer än någonsin tidigare i företags, forskningsinstituts och högskolors forskningsprojekt.
TEKES är ett statligt verk som ligger under Handels- och industriministeriet, på samma sätt som t.ex. Statens tekniska forskningscentral VTT eller Konsu Fredrik Nar mentforskningscentralen (se bilden ovan t.h.).TEKES verksamhetsidé är att med statliga pengar ”befrämja industrins teknologiska konkurrenskraft” och vidare att ”verksamheten bör leda till att den industriella produktionen och exporten växer och blir mångsidigare och att välfärden i samhället ökar”.
ol. : Rådgivning, info & pengar TEKES’ redskap består av rådgivning, information och finansiellt stöd. Det finansiella stödet ges främst i form av direkt understöd — men också i form av lån. TEKES är visserligen en riskfinansiär men går inte, i motsats till riskfinansiärer och venture capital-fonder, in i bolag som ägare, utan företag och forskningsinstitutioner får understöd på basen a nologiska utvecklingseentralen ha som mål att främja den teknologisk kraftiga produkte produktionsmetoder kan kunna skapas”
Statens budgetproposition 199 ansökningar. TEKES understöder godkända projekt med i genomsnitt 40 procent av utvecklingskostnaderna (max 50 procent). När stödet är i form av lån är motsvarande siffra 60 procent (max 75 procent). Resten måste finansieras på annat håll och då duger det inte med andra statliga instanser, typ Kera, som långivare. Förra året delade TEKES ut 1,1 miljarder mk till olika projekt inom forskning och utveckling.
Pengar är naturligtvis viktiga, men många industriledare har betonat att det är viktigt att ha en objektiv och sakkännande diskussionspartner då forskningsprojekt skall genomföras. Med sina 212 statstjänstemän — av vilka 122 finns på huvudkontoret på Malmgatan i Helsingfors,46 i olika enheter i Finland och 44 i utländska enheter— stöder TEKES forskningsinstitut, högskolor och 2000 företag i deras forskning.
TEKES har också som mål att utveckla samarbete och nätverk mellan näringsliv och högskolor samt universitet. Där har Finland klarat sig bra i internationella jämförelser (se s. 32 i detta nummer). Men är sitnationen verkligen så bra i Finland? Mäenpää — Vi har klarat oss bra men situatio FORUM NR 3/9 nen kan ytterligare förbättras. TEKES har en helt central roll i knytandet av kontakter mellan olika parter. Konkret gör videtta genom de teknologiprogram som högskolor och företag tillsammans deltar i. Dessutom kan små företag delta i projekt tillsammans med stora vilket de har stor nytta av.
Idén föddes 1980
TEKES är en relativt ung institution. Dess födsel har sina rötter i december 1980 då regeringen tillsatte en kommitté för att undersöka utvecklingsmöjligheterna för industriadministration. Kommitténs ordförande var bergsrådet Uolevi Raade och medlemmarna ledande figurer i näringslivet. Ett år senare överlät kommittén sitt betänkande och rekommenderade grundandet av TEKES (förkortning på Teknologian kehittämiskeskus). Ärendet fortskred snabbt i budgetförhandlingarna 1982 ochi februari 1983 stadfäste president Mauno Koivisto lagen om TEKES. Tekn. dr Juhani Kuusi utnämndes till generaldirektör och ijuli 1983 kunde verksamheten inledas.
TEKES har en motsvarighet i de flesta industrialiserade länder. Frankrike har varit föregångare med sitt ANVÄR, I Sverige finns NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket), i Norge Norges forskningsråd och i Danmark Erhvervsfremmestyrelsen. Fokuseringen på olika områden varierar länderna emellan med olika nationella särdrag, t.ex. understöder Norges forskningsråd marin forskning och Erhvervsfremmestyrelsen shipping, men alla har en sak gemensamt: att understöda landets industriella konkurrenskraft och export. Bland dessa är TEKES bland de yngre organisationerna med endast 13 år på nacken.
Europakontakter
Under årens lopp har TEKES” budget förstorats och dess påverkningsmöjligheter utvidgats. Milstolpar i verksamheten är Finlands medlemskap i den europeiska teknologiska samarbetsorganisationen EUREKA, vilket beviljades 1985. EUREKA är ett kontrakt mellan 22 europeiska stater genom vilket man försöker få företag att idka gemensam projektforskning. EUREKA, som kom till på president Mitterrands initiativ i början på 80-talet, har ingen gemensam kassa utan medlemsländerna finansierar själv de projekt de deltar i TEKES finansierade förra året EUREKA-projekt för 27 miljoner mk.
I siutet av 80-talet började Finland delta i EG-forskning, den nuvarande EUforskningen. TEKES fick arbeta aktivt för att marknadsföra forskningspro FORUM NR 3/96
TEKES’ BESLUT OM FINANSIERING AV FORSKNINGOCH UTVECKLING ftotalt 1542 mil. mk)
Stöd til produktutveckling Försknings 784 milj. mk projekt 513 milj, mk
Lån till ‘produktutvecklin 25 mi. mk
Utbildnings || Andra | ministeriet | | ministerie ÅR mn I
Finlands | | Högskolor & I I VTT NY i Akademi | | universitet | | Geologiska forskn.centralen || 3 EC Konsumentorsknucertralen | | “FREE
TEKES stödde år 1995 finländsk FoUverksambet i företag och forskningsinstitut med 1 542 miljoner mk. Forskningsprojekten (513 Mmk) utförs främst av högskolor och universitet samt VTT.
TEKES’ roll i den finländska teknologiadministrationen. TEKES grundades 1983 och är underställd handels- och industriministeriet.
jekten bland företag, högskolor och forskningsinstitut. År 1994 fick Finland börja delta i EU-forskningsprojekt som fullvärdig medlem.
Ytterligare en milstolpe är Finlands medlemskap i den europeiska rymdOrganisationen ESA. Efter åtta år som associerad medlem blev Finland 1995 fullvärdig medlem.
— Då det talas orm Finlands medlemskap i ESA ser folk vanligtvis finländare studsa omkring på månen och undrar vad vi har för nytta av det. Men finländsk industri har konkret nytta av medlemskapet. Finlands ESA-forskning är foku serad på tre områden. ”Earth observation”, dvs. instrument för observation av jordklotet från rymden, telekommunikation via satelliter och rymdforskning. Den sistnämnda är obligatorisk för alla ESA-medlemmar, säger Mäcnpää.
ESA-medlemskapet stöder industrin i Finland. Under 1994 fick finländsk industri ESA-beställningar för ett värde av 60 miljoner mk, vilket är 95 procent av ESA-betalningarna. T.ex. hade solobservatoriet SOHO som sköts upp från Kennedy Space Center i december två finskutvecklade instrument ombord (se Forum 16/95).
VÄND
Nyhet: Kapitallån
TEKES beviljade förra året pengar till forskning och utveckling för 1,5 miljarder mk (se kakan på f.g. uppslag). Ibland genomförs inte projekt som urspungligen planerats eller så kan företag inte binda så mycket resurser som i ansökningen specificerats. TEKES finansierar aldrig ett projekt till mera än 50 procent för att man vill att företagen själva skall ställa upp med resurser.
Teknologichef för TEKES’ avdelning för informationsteknik tekn. dr Pauli Heikkilä säger — Det är alltid företagen som i sista hand besluter om de genomför deTEKESfinansierade projekten ellerinte —TEKES fattar beslutet att finansiera eller inte.
Finansieringen av produktutvecklingen sker antingen genom direkta understöd eller lån. Företagen rapporterar iefterskott om hur understödet använts, men det kan ta flera år innan problemen leder till konkreta resultat som direkt kan märas, understryker Mäenpää Han säger att det är svårt att med nuvarande resurser följa upp alla projekt tillräckligt noggrant men att det är ett område SOM satsas på.
Grundprincipen för TEKES är att lån beviljas då detär frågan om ett projekt vars resultat är en given produkt som har en marknad och sannolikheten för att projektet lyckas är stort. Understöd beviljas mest för längre forskningsprojekt.
I slutet av året kommer TEKES att införa ett nytt understödsinstrument: kapitallån.Detta innebär att ett företag som får lån till produktutveckling kan räkna understödet som eget kapital och på så sätt stärka sin finansiella ställning. Mäcenpää understryker att TEKES med detta instrument ingalunda vill konkurrera med kapitalplacerare.
I förra årets statsbudgetförhandlingar skars TEKES anslag ned med drygt 400 miljoner mk. Detta klingade illa med regeringens program och den sysselsättningspolitik som framlagts. TEKES verksamhet har en sysselsättande funktion, vilket starkt betonats under de senaste åren. Enligt en undersökning gjord av VTT har varje avTEKES investerade miljon skapat fyra till ferm nya bestående arbetsplatser. Regeringen har dock i år sett till att TEKES genom en tilläggsbudget fått en delav de förlorade pengarna tillbaka. Misstaget medTEKES minskade anslag kallade statsminister Lipponen i intervjun i förra numret av Forum för en ”arbetsolycka”.
— TEKES når i år inte upp till samma budget som 1995 men regeringen visade genom sin tilläggsbudget att teknologi är ett tyngdpunktsområde säger Mäenpää.
En siffra som Mäenpää gärna talar om är den högteknologiska exportens andel av Finlands export. Den har under de senaste åren stigit i rask takt. början av 80-talet var den fyra procent. 1995 förväntas den stiga till 20. Statistiken blir färdig till midsommar.
Nokia, ABB, ICL dominerar
Finlands högteknologiska export domineras av några stora företag. Nokia står för hälften och lägger man till ABB Finland och ICL så är ca 2/3 av den högteknologiska exporten representerad. Mäenpää säger föhedia’ av Nokia. och tes — Gärna skulle man se fler större företag exportera högteknologi. Jag tror att många nya större bolag är på kommande som utvecklats i kölvattnet på de stora med hjälp av teknologisamarbete.
Han fortsätter: — Men denna verksamhet är sådan att man inte kan ligga på latsidan efter att en viss nivå uppnåtts. Inom högteknologi måste man hela tiden satsa på FoU om man vill klara sig i konkurrensen — annars tappar man snabbt marknadsandelar. &
TEKES diskuteras även på sidan 46. Industrirådet Yrjö Toivola förestår ytterligare en roll för TEKES.
FORUM NR 3/96