Hon gör comeback på vita duken

av Torsten Fagerholm Forum 2015-04, sida 07, 23.04.2015

Taggar: Bolag: Finnkino Personer: Veronica Vitzthum Lindholm

PERSONER 0 TEXTORSTENFAGERHOLM Hon gör comeback på vita duken

Veronica Vitzthum Lindholm, 44, är ny vd för Finnkino och medlem av ikoncernledningen för Nordic Cinema Group, efter bland annat 13 år på The Walt Disney Company och senast 3 år inom dagligvaror och konfektyr.

Biografen ångar på som tåget. Är den immun för konjunkturer?

Bio är en helhetsupplevelse. Vi erbjuder underhållning utanför hemmet, konkurrerar med teater, sportevenemang, konserter, restauranger. Det gäller att leva med sin tid och utvecklas med kunderna. Då man avvaktar med Thailandsemestern, bilinköpet eller köksrenoveringen blir pengar över för prisfördelaktiga upplevelser.

Läsk och sötsaker utgör en växande del av omsättningen, kring en femtedel? Kringförsäljningen är ett prioriterat område där vikan växa mer. Snittköpen per besökare steg med7 procent ifjol. Vår kärnbusiness är biobiljetter, men tack vare min bakgrund kan jag förhoppningsvis bidra positivt till snacks.

Konkurrerar webbstreaming om konsumentens fritid?

Nej, totalen stiger. Rörlig bild konsumeras allt mer. Bio står starkt i det digitala skiftet: film marknadsförs globalt och premiärdatumen världen över harmoniseras. Vita duken upplevs som en unik upplevelse som du inte får hemma. En stor kundgrupp är väldigt mån om tekniken, ljudet och bildkvalitén. Och bio är ett socialt medium.

Betonas tonårings-blockbusters på bekostnad av art house inom visningstablåerna?

Där har du fel [skrattar]. Bio går genom alla generationer, 45-65-åringar är vår största enskilda kundkrets. Ett brett utbud och jämnt flöd i tablån är viktigt. Det finns även långsamma re filmer som puttrar på, i slutändan bestämmer kunden vad som visas. Vi har även lyckats bygga upp Event Cinema, med delvis live-streamad opera, balett, sport och teater.

Nordic Cinema Groups marknadsandel är kring 70 procent. Väntas fortsatt konsolidering?

Vi siktar på storstäder med upplevelser i världsklass, inklusive tekniken och det senaste utbudet. Det kräver stordriftsfördelar på tekniksidan, samt stark lokalkännedom. Varje ort måste känna till sina kunder och anpassa programtablån därefter.

Blir hjärnan överbelastad och ögonen trötta av ultrahög definition, 4K-upplösning?

Jag minns då 1080op kom, jag tyckte det var för skarpt. Nu då jag ser på gammal TV tycker jag bilden är suddig. Man vänjer sig, tekniken utvecklas och man kan inte gå tillbaka.

Finska filmer stöds av inhemska tipsmedel och filmstiftelser, medan er huvudägare är private equity-konglomeratet Ratos och familjen Söderberg?

En stor delav biljettintäkterna från lokal film går direkt tillbaka till inhemsk filmindustri. Vår affärsidé är att investera i och driva biografer, vilket ger förutsättningar åt flmbranschen. Nätverk och strukturer förutsätter kapital.

Finns spänningar mellan filmens konst- och kulturpositiva roll, versus kommersialism? Finnkino lever på att människor ser film. Det ligger i vårt intresse att ha ett brett utbud, samt att driva filmintresset. Vi visar i snitt 250 filmer per år och samarbetar med filmfestivaler, varmed cirka 500 olika filmer visas per år. Det är ett ganska brett utbud för filmälskare i alla åldrar, även på nordisk nivå.

Är finsk film livskraftig?

Det är glädjande att se att inhemsk film, beroende på året, står för 20-30 procent av de sålda biljetterna. Vi är inte på Frankrikes nivå där 50 procent av totala besöksantal går till inhemskt, delvis tack vare restriktioner som skyddar industrin och hindrar internationella bolags dominans. Frankrike bevarar kulturen med morot och piska. Finsk film har en naturlig livskraft. Dokumentärfilm har haft positivt uppsving under 2000-talet. Vi hoppas kortfilm blir nästa trend.

Är nordisk film en dålig affär i Finland? Varje marknad är unik med egna stjärnor och därtill skiljer sig språket. Vissa filmer går hem, men visst kan det vara utmanande att hitta publik för svensk film i Finland. Filmbolagen, det vill säga distributörerna, väljer vilka rullar de släpper i Finland, och onekligen kan nischade filmer innebära stora ekonomiska risker för dem.

Hur skapa innovation inom varumärken, utan att mista kärnan?

Det lönar sig alltid att investera i varumärket. Vägen till konsumenten är kortare än förr, kunden har mycket starkare röst och makt. Man bör öra en direkt dialog med kunderna, involvera dem iutvecklingsarbetet. Ett varumärke måste leva med sin tid, det gäller att hålla fast vid kärnvärdena, att förnya dem varsamt.

Hur ser du på könskvotering?

Debatten är betydligt starkare i Sverige. Diversitet är bara positivt, det behövs olika åsikter då man driver företag. Med en heterogen grupp blir beslutet starkare. Det gäller inte bara kön: även ålder och nationalitet spelar in. Man borde även bredda perspektivet, se på ledningsgruppsnivå, inte bara styrelser. m

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 42015