Utgiven i Forum nr 1990-04

Hongkongs brain drain

av Henrik Slotte Forum 1990-04, sida 22-23, 08.03.1990

Taggar: Orter: Hongkong Teman: emigration

som i och för sig även i detta skede kan vara intressant. Kanske p g a visst intresse för tidningsbranschen har jag köpt Aamulehti. Eftersom dansen runt dagstidningarna har varit både vild och vinglig har det funnits risk för att bli trampad på tårna eller sparka i benet. Därför har jag inte rekommenderat köp men ej heller försäljning.

Små partier av Finnair, Iikka-Lihabotnia och Lihapolar erhållna vid emissionen finns kvar närmast av slarv. Mina erfarenheter av små poster som man erhåller vid emissioner av nya bolag är att man borde sälja dem kort efter den första noteringen. Ofta känner man bolaget ytligt och går ej in med engagemang utan vill ”visa” andra förväntningsfyllda köare att man nog hänger med. Angående vinster eller förluster i dessa fall, gör som Kulneff: älska och slå ihjäl med samma varma själ.

Om någon annan har slarvat i likhet med mig och har kvar Finnair. Itikka eller Lihapolar tror jag inte att det är panik med försäljningen. Dessa bolags kurser har fallit ordentligt men bolagen i och för sig kan vara intressanta. Finnairs resultat deppar en aning men repar sig troligen, Itikka bättrar och Lihapolar bättrar. Livsmedelsbristen hos vår östra granne kan ge Itikka och Lihapolar beställningar under förutsättning att vi överhuvudtaget går in för leverans.

ad gör jag nu, våren 1990? Ja köper inte tillsvidare aktier. Läget på de internationella marknaderna känns osäkert och ekonomin i Finland känns instabil. Ryggraden, skogsindustrins framtidsutsikter har markant försämrats under de senaste månaderna. Räntenivån är hög. Men man bör vara på sin vakt. Läget är kanske inte så dystert som man ibland vill framhålla och det finns bolag som kan bli intressanta. Vi fann en s k turn around i Kone för 1,5 år sedan och läget kan vara liknande för Nokia. Trots att kursen stigit på Kones aktie är den mot bakgrunden av många resultatmässiga nyckeltal inte speciellt högt värderad.

Som synes, livet med aktierna är brokigt. Jag bifogar inte tillförlitlig utredning eller kvitton över vinster eller förluster och jag kan ha glömt någonting. Därför anser jag mig ha rätt att göra en mycket spekulativ slutanteckning. Ingen garanti ges och det kan gå lysande eller rakt åt skogen: köp långa säljoptioner om Unitas generalindex stiger till 675 poäng.

pd fl d 22

Mer än I 000 emigranter får man pricka av varje vecka vid Hongkongs flygfält. De som åker är högtutbildade och har god ekonomi. Australien är en av de stora ”mottagarna”.

Hongkongs brain drain

Text och foto: Henrik Slott — Visst är det synd då folk med erfarenhet åker, men vi är ännu en mycket uppskattad arbetsplats, säger man vid störst banken.

— Det är förvisso svårt att få folk med rätt utbildning, men vi skolar i stället internt, uppger man vid nyaste lyxhotellet.

Wa vet att brain-drain redan är Ac problem för Hongkong oc det blir bara värre, men än håller man både masken och maskineriet i gång. De kalla siffrorna berättar att då de välutbildade i år med sina familjer lämnar Hongkong, får man varje vecka stå och pricka av mer än 1 000 personer vid flygfältet.

Vad människorna själva berättar är att man är osäker inför framtiden och rädd för att Hongkong efter 1997 inte mera är vad det är i dag.

Emigration i andra led

Emigrationen tog på nytt fart efter förra sommarens brutala händelser vid Himmelska Fridens torg.

Pekings sätt att gå till väga med politiskt problematiska frågor och krav på demokrati, var inte förtroendeingivande för omvärlden och allra minst för Hongkong.

För bankmannen, revisorn eller ingenjören som trivs i staden där allt är möjligt, men inte tror på Kinas modell, blir svaret emigration.

För mången, såsom marknadsföringschefen Stephen ST Pang, blir det fråga om att ta samma väg som förra generationen.

— Mina föräldrar kom hit i börja av 50-talet från södra Kina. Som så många andra flydde de bort från ett kommunistiskt samhälle. I dag är de emellertid så gamla, att de inte mera vill flytta, oberoende av hur det går för Hongkong, säger Pang.

Själv söker han visum till Australien för att kunna få det eftertraktade andra passet, som anses vara lösningen till problemet. Har man ett pass förutom sitt eget Hongkong-pass. kan man ju i lugn och ro bli kvar och se hur livet förändras efter 1997, utan risk att sitta fast.

— Jag trivs bra i Hongkong. Staden är full av möjligheter och spänning. Går det att flytta till Australien. kommer jag gärna tillbaka med min familj efter två år. då jag fått australiensiskt medborgarskap, resonerar han.

Australien har årligen tagit emot 35 000 emigranter från Hongkong, men siffran väntas nu stiga till 50 000. De som tas emot skall uppfylla vissa kriterier beträffande utbildning, förmögenhet, ställning och bakgrund. Andra populära länder är Kanada och USA.

I London blev man i fjol plötsligt medveten om att man håller på att förlora mycket av den bästa arbetskraften till andra engelskspråkiga län 4/1990 FORU der, Efter politiska tvister erbjöd man slutligen vid jultiden 225 000 Hongkong-bor ett brittiskt pass. Med det räknar man att åtminstone 50 000 av administrationens och näringslivets nyckelpersoner med sina familjer lugnt skall kunna invänta 1997. Kalla fakta är ju däremot att majoriteten av Hongkongs 5,7 miljoner invånare inte erbjuds annat än kalla handen och en osäker framtid.

Än finns det arbetskraft

Vid anrika Hongkong Bank, eller mer officiellt The Hongkong and Shanghai Banking Corporation Lid., är man beredd att möta morgondagens utmaningar.

— Vi har fungerat i Kina sedan 1865. och i dag har vi där den största representationen av alla utländska banker. säger Fiona Jane Kennedy vid Hongkong Bank. — Vi har inga planer på att lämna Hongkong, och det ville vi också klart visa då vårt nya huvudkontor byggdes här för fyra år sedan.

I fjol förlorade man 80 procent av personalen p g a brain-drain, men än så länge vill man inte se det som ett stort problem.

— Vi är fortsättningsvis en efterfrågad arbetsgivare och har tillräckligt med nya ansökningar. Det som är ett problem är då personer i chefställning med lång erfarenhet lämnar oss, säger Kennedy.

Det som de flesta företag får vänja sig vid är att effektivera sin interna skolning, påskynda befordring och överväga olika förmåner för personalen.

I Hongkong är tomtmarken så dyr att t o m spårvagnarna byggs i flera våningar. Invånarantal idag: 5,7 miljoner och sjunkande.

— Vi tog det principiella beslutet att inte börja erbjuda förmåner, då det skulle vara orättvist mot dem som måste stanna, säger Kennedy.

Hon betonar att de som lämnar Hongkong. är de som har möjlighet att göra det, med andra ord det bäst skolade ledarskiktet, med ekonomiska möjligheter att resa.

Många storföretag har emellertid fått tumma på principerna och ge efter för krassa realiteter. Redan nu tävlar man om personal med firmakort, bil, bonus och personalfonder, och säkert är att det blir allt vanligare ju längre decenniet lider.

Skolning för lyx-service

I Hongkong hittar man flera av världens bästa hotell och nybyggda Grand Hyatt Hongkong, har ambitioner att ställa sig till skaran. Detta trots att man inte kan få bästa tänkbara personal.

— Vi har gjort valet att anställa folk trots att de inte har den rätta utbildningen, bara de har den rätta inställningen. säger PR-bossen May Law. Poängen är att man inom hotellet utbildar den nya personalen, så att den klarar kraven på femstjärnig service. Lokal personal med rätt inställning och kunskaper i både Kanton-kinesiska och engelska. har nog räckt till försäkrar Law.

— Bristen på icke-skolade gäller just service-personalen, medan vi nog har utbildad personal i chefsställning, påpekar hon.

Precis som i bankvärlden har också hotellbranschen sina internationella kader, som fått utbildning i västvärl Trots osäker framtid: att den gamla kulturen inte hinner undan.

den och därefter tjänstgör över hela jordklotet. De har sitt eget pass och är inte beroende av lokala politiska lösningar. Problemet för den stora majoriteten är däremot att man inte vet hur samhället skall fungera i framtiden, då Hongkong blir en del av Kina.

50 års respit

Under vårens lopp förväntas Peking offentliggöra den kommande ”konstitutionen”, Basic Law. Förhandlingar pågår, men inte utan motsättningar. Då Hongkongs guvernör, Sir David Wilson, 1 januari besökte Peking, var mottagandet så kyligt att börskurserna genast sjönk i Hongkong. Enligt avtalet från 1984 skall den brittiska kolonin övergå till Kina 1 juli 1997, men det ekonomiska systemet fortsätta oförändrat i åtminstone 50 år. Förutom i frågor som berör försvarspolitik eller utrikespolitik, skall Hongkong ha en mycket autonom ställning, med lokalt beslutande organ.

Men vem fattar där besluten?

Det konkreta grälet mellan Hongkong och Peking är i dag frågan om antalet direkt valda till det kommande parlamentet. Pekings bud på mindre än en tredjedel är för lågt, anser man i Hongkong. För Kina har i dag alla krav på demokrati effekten av ett rött skynke. Därtill varnar man London för att göra frågan om Hongkongs framtid till en internationell dispyt.

Men med 400 utländska banker och främmande investeringar till miljardbelopp av okänd storlek, kan man inte undvika att frågan har ett intresse även bortom Sydkinesiska havet. de nya byggnaderna växer fram så snabbt

FRUN 4/199 23

Utgiven i Forum nr 1990-04

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."