Hopp finns trots fortsatt osäkerhet
av Janne Salonen Forum 2012-10, sida 08, 25.10.2012
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2012
Skicka dina kommentarer till adressen: feedbackOforum.f
Hopp finns trots fortsatt osäkerhet
JANNE SALONEN TEXT
Tack vare den nya europeiska finansiella strukturfonden ESM och Europeiska Centralbankens ECB:s åtgärder för att stävja eurokrisen, börjar det finnas vissa förhoppningar om att eurokrisen småningom har passerat sitt mest akuta skede.
Men senare i höst blir Grekland av allt att döma tvunget att be om ytterligare stöd, i ett skede då viljan att hjälpa grekerna starkt har minskat i många euroländer, inte minst bland annat i Tyskland och Finland. Sannolikheten ökar att Grekland tvingas till det som kalllas ”Grexit”, ett utträde ur euroområdet. En sådan utveckling riskerar att framkalla någon form av akut kris inom euroområdet, där faran är att läget förvärras också för de övriga utsatta euroländerna. Om euroländerna besluter sig för att återigen sträcka ny assistans till Grekland, är det huvudsakliga motivet just en önskan att undvika en värre kris inom hela euroområdet.
Spanien väntas under hösten söka stöd från ESM, även om det finns en politisk motvilja. Genom en formell ansökan skulle Spanien dock kunna komma i åtnjutande av de av ECB utlovade stödköpen av spanska statsskuldebrev. Redan utsikten om detta har sänkt Spaniens (och även Italiens) långa obligationsräntor.
En viss förhoppning finns att eurokrisens värsta skeden börjar vara passerade, om inte ett grekiskt utträde utlöser en ny akut kris.
Då skulle euroområdet och hela Europa kunna se fram emot en småningom spirandetillväxt: detta år förutspås en recession för EU:s del. Redan för nästa år förutspår internationella valutafonden IMF en svag tillväxt. Och utan en ekonomisk tillväxt blir det nästan omöjligt att hantera de krisdrabbade ländernas skulder.
I sin prognos nyligen skrev IMF ner världsekonomins tillväxtutsikter för 2013. Inte minst håller tillväxttakten på att avta ide så kallade tillväxtekonomierna, alltså bland andra Kina, Indien och Brasilien. Kinas tillväxt är redan nere i lite över 7 procent i år ANTINGEN ELLER… Det finns hopp om att eurokrisens värsta skede har passerats, förutsatt att inte et grekiskt utträde ur eurozonen utlöser en ny akut kris.
stakt, när vi under de gångna åren har vant oss vid en kinesisk årstillväxt på 9-10 procent. Och prognosen för Indien ligger på cirka 5 procent både för detta och nästa år.
Däremot håller utsikterna för USA på att ljusna; det ser ut som om det värsta av fastighetsskuldkrisen börjar vara passerad. USA noterar nu en hygglig tillväxt i fastighetsutlåningen, vilket snart torde avspegla sig i ett uppsving i byggkonjunkturen. Ett misslyckande i finanspolitiken, där automatiska skattehöjningar och nedskärningar för cirka 4 procent av BNP träder i kraft om inte kongressen före det lyckas komma överens om en ny budget, är det största orosmolnet för den amerikanska ekonomin.
Det som nu bromsar tillväxten både i Nordamerika och i Europa är bankernas minskande utlåningar till följd att bankerna vill uppnå soliditetskraven som följer på Basel III-överenskommelsen. Ställvis har nationella bank övervakare stipulerat ännu strängare soliditetskrav. Allt detta hämmar bankernas utlåning i hela västvärlden, som i sin tur bromsar tillväxten. Centralbankerna har nu varseblivit den bromsande effekten av de skärpta soliditetskraven, och har följaktligen lättat på penningpolitiken kanske mer än någonsin tidigare. USA:s centralbank Federal Reserve har lanserat ett så kallat QE3-program och sagt att man kommer att köpa fastighetsskuldebrev för cirka 40 miljarder dollar per månad tills vidare, uttryckligen i syfte att stimulera utlåningen. I Europa motsvaras detta av ECB:s utlovade stöd till de skuldsatta euroländerna. Också i Storbritannien och i Japan har centralbankerna vidtagit nya stimulerande åtgärder.
Den största risken för den globala tillväxten under de kommande åren kan bli att centralbankerna alltför tidigt börjar avveckla dessa stimulansåtgärder.
3 3 3 3 3 3 = 3 =