HSb vill själv tjäna på valutahandeln

av Peter Nordling Forum 1988-08, sida 27, 05.05.1988

Taggar: Personer: Jan-Erik Stenman Teman: finans

förhoppningen om en ytterligare av reglering av valutamarknaden och behovet av ett språngbräde till euromarknaden. I och med att HSb — som första regionbank — fick valutabanksrättigheter av Finlands Bank i höstas tog banken klivet upp till bankernas division I. Tidigare hade man — också som första regionbank — skaffat sig en pulpet på Helsingfors Fondbörs.

Förutom den organisatoriska aspekten betonar Jan-Erik Stenman vikten av vatutabanksrättigheterna som en profilhöjande åtgärd.

— Då man gör affärer med multinationella företag som opererar i Finland är det av största vikt att ha de här rättigheterna. Företagen kan inte förstå att det finns banker som gör anspråk på att vara bank utan valutabanksrättigheter, säger Jan-Erik Stenman.

— Dessutom är det viktigt att inte ha för många mellanhänder om man skall kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser. Man måste själv kunna prissätta mot kunden. Två år Stenman är den som höll i trådarna då valutaenheten successivt byggdes upp. Resultatet blev en volym på 1,2 miljarder mark under det år rättigheterna trädde i kraft.

Målet är att fördubbla volymen i år.

Som en förutsättning för det lyckade genomförandet nämner Stenman att han fick fria händer, men med rapporteringsskyldighet till chefen för företagssektorn, Staffan Slotte och chefdirektör Kristian Gestrin, som dessutom visade stort intresse för frågan.

Stenman berättar att det tog ca två år att bygga upp utlandsenheten innan den var mogen att verka som valutabank. Innan detta hade tanken redan malt några år i bakhuvudet hos ledningen.

Volymen viktigast

Som det viktigaste såg han att öka volymen på utlandsavdelningen. Företagsektorn gick aktivt ut för att värva nya kunder både bland företag och privatpersoner.

— Verksamheten måste karakteriseras av volymtänkande. Volymen måste vara stor för att man skall ha en chans till lönsamhet, säger Stenman.

Själv räknar han med att verksamheten kan bära sig i egen regi med en omslutning på över 1 miljard mark. Detta är dock inte en allmängiltig siffra. Förutsättningen är att organisationen är tillräckligt lätt. Och det är den tydligen på HSb där 13 personer jobbar med detta. Arbitrageverksamheten, handeln med finska mark och dealingenheten har slagits ihop till en penningmarknadsenhet.

Skärpta krav

En annan väsentlig åtgärd var att kartlägga skyldigheterna i fråga om rapporteringen till myndigheterna och intern revision. Här är

FOÖRUN, 8/1988

Bo HSb:s valutabankbeslut finns

HSb vill själv tjäna på valutahandeln

Text: Peter Nordling

Varför skulle vi inte sköta hela utlandsverksamheten på egen hand, i stället för att operara via Scab och sålunda förtjän mindre.

Så här filosoferar chefen för Helsingfors Sparbanks utlands- och penningmarknadsavdelning, Jan-Erik Stenman, om orsakerna till att HSb tog steget fullt ut på utlandssidan och blev valutabank i slutet av förra året.

nämligen kraven helt andra än för en ordinär sparbank.

Bestämmelserna har skärpts. Vi är tvungna att rapportera både inom huset och till Finlands Bank om våra positioner varje dag, berättar Stenman om organisationen som vuxit därför att riksbanken vill undvika en upprepning av Helsingfors Aktebanks valutasmäll på 50 Mmk för några år sedan.

Lyckligtvis kan den interna rapporteringen göras sådan att den sammanfaller med den externa.

Stenman konstaterar att Finlands Bank varit synnerligen tillmötesgående och positivt inställd under uppbyggnadsarbetet. Detta beror säkert på att det ligger i bankens och kundernas intresse att valutaverksam Jan-Erik Stenman betonar vikten av att banken kan ge full service också på utlandssidan.

— Multinationella företag förstår inte att det finns banker utan valutabanksrättigheter, säger han.

heten inte koncentreras på ett fåtal affärsbanker.

Adb

Ekonomiskt sett har stödsystemen krävt den största satsningen. Det skall vara adb för bl a reskontra och notering av krediter. Dessutom kräver själva dealingenheten omfattande adb-stöd. Betalningsrörelsen kräver i sin tur en swifttunkion. Den sköter HSb dock över Scab, vars korrespondentbanknät HSb även utnyttjar.

Som ett prisexempel kan här konstateras att ett komplett dealingrum för sex personer går löst på ca en miljon mark. För att de olika kuggarna skall få grepp om varandra så att alla hjul snurrar krävs också en påkostad intern marknadsföring och naturligtvis en yrkesskicklig personal. Den består alltså idag av 13 personer — enligt Stenman ett absolut minimum. Av dessa svarar 7 för dealing och back office.

På frågan om vilka speciella problem som dykt upp under uppbyggnadsprocessen svarar Stenman att det varit en kontinuerlig kedja av problem som lösts allteftersom de uppstått.

Fotarbete

Han konstaterar att HSb gjort mycket fotarbete för dem som kommer efter. Särskilt många är dessa emellertid inte. Enligt Stenmans bedömning finns det nämligen endast en handfull lokala spar- och andelsbanker som kan tänkas komma upp till erforderliga volymer för att erhålla egna valutabanksrättigheter.

Han säger sig vara beredd att dela med sig av sina erfarenheter, men betonar samtidigt att ett kotinuerligt utvecklingsarbete är nödvändigt för att kunna behålla konkurrenskraften och hålla sig ajour med nya bestämmelser och restriktioner. L 27