Hudson-rapporten
av Mats Kockberg Forum 1979-15, sida 07, 10.10.1979
ledaren
Hudson-rapporten
DET HAR BLIVIT allt populärare att låta utföra prognoser om den framtida ekonomiska utvecklingen. De snabba strukturella förändringarna kräver beredskap hos både näringsliv och offentlig förvaltning. Världsekonomin framstår i allt högre grad som en integrerad helhet, i vilken små länders betingelser regleras av globala trender. För ett år sedan kretsade den rikssvenska ekonomiska debatten kring den sk Boston-rapporten, och i höst har Näringslivets delegation publicerat en forskningsrapport om framtidsutsikterna för Finland i ett Europa som är underställt snabba förändringar. Undersökningen har gjorts av Hudson Research Europe Ltd i Paris,
Rapporten framlägger inga revolutionerande rön beträffande framtidsutsikterna för vårt näringsliv men förstärker otvivelaktigt redan tidigare gjorda iakttagelser och prognoser. Utgångspunkten är att Finland tagit steget ut och blivit en öppen ekonomi. Svårigheter förutspås i den hårdnande internationella konkurrensen för en rad deklinerande sektorer främst inom skogs- och metallindustrin. Specialiserad produktion och selektiva strukturella åtgärder anges som lämpliga riktlinjer för den framtida industripolitiken. En långt driven specialisering kräver ökade investeringar och större satsningar av både företag och myndigheter på forsknings- och utredningsverksamhet.
Då det gäller östhandeln hotas den gynnsamma utvecklingen enligt rapporten av eventuella leveranssvårigheter för den sovjetiska oljeindustrin. Frågan är då hur det skall gå att kompensera energiimporten med andra produkter, och på det sättet skapa en hållbar grund för bibehållen finländsk export till Sovjetunionen?
På EG-marknaden inger tecknen på ökad protektionism oro, och därutöver hotar de västeuropeiska köparnas tendens att beställa kompletta anläggningar i stället för komponenter att försvåra exporten för länder som står utanför den europeiska gemenskapen. Harmoniserad lagstiftning, samfällt stöd för teknisk
FORUM 15/7 forskning och ökad integration mellan företagen inom blocket kan leda till ett klimat som ställer stora krav på bla den finländska industrin, för att den skall kunna hävda sig i en allt mera internationaliserad ekonomi.
HUDSON-RAPPORTENS analyser om Finland är inte speciellt djuplodande, vilket torde bero på att den i första hand är avsedd som en vägledning för institutets kunder i övriga länder. Om den emellertid förmår inspirera såväl näringsliv som politiker till en principiell industripolitisk debatt, fyller den även hos oss en viktig funktion. En bred opinion torde kunna sluta upp kring kraven på ökade forskningsresurser och en satsning på att få igång industrins investeringsverksamhet, så att det gap som uppstod under recessionen skall kunna fyllas. Med en föråldrad teknologi är det inte heller i framtiden mödan värt att satsa på export.
För att ge beslutsfattarna på alla plan ett relevant underlag för hur framtidens strategi skall läggas upp, skulle vi emellertid behöva en mera omfattande forskningsrapport om produktions- och marknadslägen idag, och en prognos om alternativa utvecklingsmöjligheter. Det räcker inte med att veta att tex skogsindustrin för att kunna klara sig måste investera i forskning och teknik för att få fram specialiserade konkurrenskraftiga produkter, om man inte har kännedom om hur efterfrågan utvecklar sig och hur konkurrentländerna planerar sin framtid. Dessutom måste man ha kännedom om hur träförädlingssektorn skall få fram de resurser som krävs.
I dagens labila världsekonomiska läge är det förvisso vanskligt att träffsäkert spå om framtiden, men det oaktat frågar man sig om det inte vore möjligt för de forskningsinstitut som både regeringen, näringslivet och intresseorganisationerna håller sig med, att gemensamt producera en undersökning om grundförutsättningarna för det finländska näringslivet under åttiotalet? MK