Humanistiska experter kommenterar: Tio myter om IT-samhälle
av Peter Ehrström Forum 1998-02, sida 20-21, 26.02.1998
Humanistiska experter kommenterar: Tio myter om IT-samhället
FORUM HAR DISKUTERAT MYTBILDNINGEN KRING ITSAMHÄLLET MED TRE FORSKARE VID ÅBO AKADEMI. DETTA ÄR DERAS SYN PÅ MYTERNA.
iskussione om hög tek nologins vä och ve ha egentligen bara börjat, men osäkerheten om vad framtidens IT-samhälle verkligen medför är påtaglig. Det är i denna osärkerhet som myterna om IT och IT-samhället skapas och frodas, men hur mycket är egentligen verklighet och hur mycket myt ”Informationstekniken är varken bra eller dålig utan det avgörande är vad man gör av den.Tendenserna i dag är dels oroväckande, men dels ökas även internationaliseringen, vilket är positivt. Bilden är således mångfacetterad”, konstaterar Hans Rosing, lektor i filosofi vid Åbo Akademi.
Forum har diskuterat myterna kring IT-samhället med tre ÅA-forskare; förutom Rosing även med religionsvetaren Tore Ahlbäck och Orwell-experten Pia Maria Flodin vid British Studies Center. Tio av de vanligaste itmyterna kommenteras så här 1. Myten om att teknologin styr utvecklingen
Hans Rosing: ”Detta är en allmän uppfattning, men det är bara en halvsanning. Det finns mycket myt i dethär. Teknologerna själva kanske uppfattar det så, men man bör fråga sig vad so i så fall styr teknologin. Den styrs av de dominerande värderingarna och den rådande politiska ideologin 2. Myten om att den tekniska utvecklingen är ofrånkomlig
Hans Rosing: ”Det sägs att utvecklingen måste gå vidare, att man inte kan stoppa utvecklingen. Det är helt felaktigt, den går dit värderingarna sty den. Det är nästan enbart en fråga om pengar, det man betalar för får man. Förr var det staten som styrde, nu är det marknaden. Det är inte rätt att teknologin automatiskt går i en bestämd riktning. 3. Myten om att åsiktskontrollen ökar i it-samhället
Hans Rosing: ”Det att många anser att IT-samhället möjliggör kontroll av åsikter är definitivt en myt. Visserligen kan man få mycket mera kunskap i dag, speciellt de som behärskar databanker, men det är inte så stor skillnad mot tidigare. För 100 år sedan var samhällena så tättslutna att det var omöjligt att ha hemligheter. 1 dag är det snarare lättare att vara anonym. Å andra sidan kan en människas liv dokumenteras i detalj i dag om någon så vill och man samlar in enormt mycket information om människor i dag. medan källorna förr i praktiken bara var kyrkböckerna. Jag ser det inte som ett hot utan ganska angenämt att det om 100-200 år kan finnas mycket information kvar om mig. Det är lite smickrande 4. Myten om att IT-utvecklingen automatiskt ökar arbetslösheten
Hans Rosing: ”Nej, arbetslösheten är ett politiskt problem, ett problem om hur resurser skall fördelas. Den beror
FORUM NR 2/9 mest på den politiska ideologin och hur vi använder våra resurser. Fastän vi har en hög arbetslöshet råder det brist på folk inom åldrings- och hälsovård samt utbildning. Där skulle det behövas mycket mera folk, men dessa prioriteras inte i dagens samhälle. Man skyller på informationsteknologin eftersom den inte försvarar sig hellre än att faktiskt medge att man verkligen vill få en strukturförändring i samhället. Automation och teknologi får agera syndabock för någonting som den inte själv är ansvarig för. Ganska ofta skyller man också på EU sådant man vill genomföra själv, men som man inte själv kan säga. 5. Myten om att utvecklingen går allt snabbare med stora tekniska framsteg
Hans Rosing: ”Det ligger nog någon sanning i detta, men ser man på sådant som är viktigt, de radikalt nya idéerna i samhället, så är det svårt att hitta någonting revolutionerande nytt i slutet av 1900-talet. Grundkoncepten har egentligen inte ändrats. datorutvecklingen rör sig egentligen om mera av samma sak. För hundra år sedan gjordes helt revolutionerande upptäckter, medan vi nu lever i en ganska andefattig tid. Det saknas verklig kreativitet utan man utvecklar de gamla koncepten. Jag har svårt att se någonting verkligt nytt i dag 5. Myten om att IT gör livet enklare
Hans Rosing: ”Detta är inte helt en myt, men nog till hälften. Rent fysiskt har livet blivit enklare. men detta är inte bara av godo. Kroppen mår ju bäst när den är i rörelse och i dag använder vi våra kroppar alltför lite. Ser man till den intellektuella sidan skulle jag säga att livet blivit mera krångligt och invecklat. Vi har så många avancerade apparater i dag som kräver allt mer kunskap för att skötas. Ett enkelt exempel är ringandet som blivit en liten vetenskap i sig, men egentligen är detta inte teknologins fel. Ingenting säger att man behöver ha invecklade telefoner, men kundens värderingar styr”
G. Myten om att datorn och IT-teknologi underlättar tankearbete
Hans Rosing: ”Det finns en föreställning om att människan tänker lättare sedan man fick hjälp av datorn. Jag ser dock risken för att detta leder till tankeslapphet och förslappning av
FORUM NR 2/9 minnet. I dag finns det en tendens att tänka varför minnas då det ändå finns på en databank och det samma gäller huvudräkning. Lo.m. stavningsprogram uppfattas det också som mindre viktigt att kunna stava. Detta är tekniska möjligheter som man måste se upp med, speciellt inom undervisningen, men skolan tar tyvärr ganska okritiskt emot budskapet att det skall vara fler datorer i skolan istället för att öva upp förmågan att tänka intuitivt och kritiskt. Det finns en risk att människan anpassar sig till datorn sätt att tänka, att man anpassar problemen och väljer stereotypa problem som kan anpassas till dataprogram. Ju mera man använder datorn desto mera utarmas kreativiteten och den intuitiva sidan av tänkandet. Det verkar finnas rätt få revolutionära innovativa idéer i dag och man kan ju undra om datorbruket redan inverkat på kreativiteten 7. Myten om att informationstekniken ökar produktionen av skräp
Hans Rosing: ”Utan tvivel ökar skräpet eftersom det är så lätt att producera papper. Informationsinsamlingen har också blivit ett självändamål och det finns nästan en rädsla för att förstöra info, allt måste bevaras 8. Myten om att osäkerheten och teknologins snabba utveckling skapar god grogrund för nya religiösa rörelser
Tore Ahlbäck: ”I Finland finns det mindre av de nya rörelserna än i övriga nordiska länder och av de få som klarar sig är det ingen som är ny. De är alla gamla rörelser med hinduisk bakgrund. Jag har inte uppfattningen att vår tid kännetecknas av större osäkerhet utan tyvärr av en förment säkerhet om att det räcker att ha det materiellt väl ställt i dag. I den situationen är det allt färre som engagerar sig i existentiella frågor. Intresset märks dock i att New Age-gruppernas litteratur säljs mycket. det finns ett intresse för tankarna men det har inte resulterat i organiserade grupper. Självsökandet förekommer i större utsträckning än någonsin i Finland och det gäller såväl religionsvetenskap som ockultism. ”Det är dock min uppfattning att en religiös eller ockult rörelse behöver en stark, karismatisk person för att nå framgång och sådana personer har vi inte tillgång till i Finland. I vårt land vandrar det omkring ganska mång sökare utan någon ledare och alla söker inte heller en ledare 9. Myten om att sekter, ockulta och religiösa rörelser allt oftare når potentiella medlemmar via internet
Tore Ahlbäck: ”Jag vågar nästan säga att ITtekniken revolutionerar möjligheterna att få kunskap om nya religiösa rörelser och andra religioner än kristendomen. Men IT kännetecknas mera än någonting annat av termen ”information overload’. Man kan få så mycket information att man inte vet vad man skall göra med den. Utan utbildning och kunnande vet man inte vad som är solid och viktig information. Det ges inga kvalitetsgarantier och man kan hamna i händerna på usla rörelser 10. Myten om att George Orwell förutsåg IT-samhällets faror i sin bok 1984
Pia Maria Flodin: ”Orwells arv från 1984 är begrepp som Storebror (Big Brother), New Speak och att någonting är orwellianskt i betydelsen skrämmande och totalitärt till sin tendens. Men hans ekologiska budskap har egentligen inte uppmärksammats alls. Det vore också viktigt att minnas Orwells ursprung, att klassamhället var ett starkt tema för honom och att det är där han började på 30-talet. Det skulle krävas en ny eller nygammal läsning av Orwell och en fräschör av hans budskap. Han borde vara en mycket aktuell författare, men något stort Orwell-sug existerar emellertid inte i dag, åtminstone inte i forskningen ”Jag ser stora risker i dag för det som Orwell förutsåg. Slutdiskussionen i 1984 handlar om hur man börjar leva i den högteknologiska dimensionen, i cyberspace. Ett jättestarkt motiv i 1984 är frågan vad som är verkligt och vem som bestämmer vad som är verkligt. Och detta är absolut en av vår tids stora frågor. Om man kan göra allting i cyberspace så påverkar det också synen på verkligheten. Man riskerar att förlora greppet om vad som egentligen är verkligt. Detta är egentligen kärnan i 1984, men på något sätt har Orwell-forskningen inte riktigt hämtat sig från tiden kring 1989. Man borde börja läsa 1984 utgående från miljötermer och hur det går om man fjärmar sig för långt från naturen. För en ny tid krävs en ny tolkning, men forskningen har inte lyckats anpassa sig till den nya situationen” €& Peter Ehrström