Hur blir det med ekonomin
av Stig Colliander Forum 1970-19, sida 26-27, 02.12.1970
Utblick
Ekon.mag. Stig Colliander:
Hur blir det med ekonomin
VI NÄRMAR OSS MED STORMSTEG ett nytt år och litet var frågar sig: hur kommer vårt ekonomiska läge att se ut nästa år och hur kommer du och jag rent personligen att ha det? Praktiskt taget alla önskar få högre inkomster, tycker att man borde vara bättre lottad. Kampen står het, på det politiska planet i regering och riksdag, där budgeten som bäst manglas. Och i bakgrunden mumlar arbetar- och tjänstemannaorganisationer med något av hot i stämman: så och så mycket till skall vi minst ha nästa år!
LÅT OSS GENAST SÄGA att det är bättre att förstora den gemensamma kaka, som skall delas än att försöka ta så mycket som möjligt av något konstant, varigenom man måste ta av andra kanske inte just bättre ställda. Antalet verkligt rika är inte så många i vårt land, delas det ut, bleve det verkligen inte mycket till åt det stora flertalet.
NU ÄR DET SÅ LYCKLIGT att under goda tider, och sådana har rått flere år å rad hos oss, växer kakan och ger möjlighet att ge mer än förut åt de flesta. Levnadsstandarden har ju under efterkrigstiden stigit på ett glädjande sätt. Låt oss nu belysa reallönetillväxten bara tex under de 3 senaste åren. Man får följande serier för utvecklingen av konsumentprisindex och löneindex för resp. industriarbetare och statstjänstemän:
Konsumentprisindex Löneindex, 1964 = 100 1967 = 100 Industriarb. Statstjänstemän 1967 100 127 132 1968 109 142 147 1969 112 155 158 1970, IX 115 1,70 167 164
Vi finner sålunda att medan konsumentprisindex stigit med 15 9/0, så har industriarbetarlönerna stigit över 31/0 och statstjänstemännens löner med över 24 9/o. Detta är en utveckling i rätt riktning och reallönen kan fortsätta att stiga därest nationalprodukten fortsätter att göra det. Därför är det betydelsefullt att söka ut grunden hur vårt ekonomiska läge ser ut 1971.
Ett rätt gott underlag för bedömningen ges i den ekonomiska översikt som »finansministeriets folkhushållningsavdelning» (vilket namn!) presenterar i samband med regeringens proposi 2 tion till riksdagen angående statsförslaget för 1971. Här några huvuddrag.
e Utrikeshandel utvisade redan 1969 ett mindre importöverskott. Det beräknas för i år stiga till c. 580 milj. mk och år 1971 till hela 800 milj. mk. Man fäster sig vid att gruppen konsumtionsvaror inkl. personbilar dock alla 4 åren 1968—71 skulle hålla sig inom ramen 22—23 9/9 av totalimporten. Bytesbalansen med utlandet visade ett litet överskott 1969, som förväntas bli ett underskott om 370 milj. mk i år och 550 milj. mk 1971. Valutareserven har dock hittills förblivit på en hög nivå.
Dessa så sent som i september tryckta siffror har tyvärr redan nu visat sig vara för optimistiska. Underskottet i utrikeshandeln är när detta skrives redan uppe i c. 800 milj. mk och blir väl vid årsskiftet omkring 1 000 milj. mk. Följden har som vi vet redan nu blivit hård åtstramning från statsbankens sida av konsumtionsvarubetonad import. Beklagligt men kanske nödvändigt.
- Industriproduktione har i genomsnitt under 1960-talet stigit med 7,5 9/0. Ökningen 1969 var hela 13 ?/9 och ökningen i år beräknas vara ytterligare minst 9/9 uppåt. För 1971 kalkyleras med en ökning om 8 ?/o, också ett högt tal. Fabriksindustrin svarar för den överlägset största delen av den inhemska bruttoprodukten, tex 1969 28,5 9/) mot 8,1 9/9 för lantbruket, 6,3 9/9 för skogsbruket och 6,0 9/0 för byggnadsverksamheten.
e Lantbruk och skogsbruk
Här sker stora förändringar. Odlingen upphör på grund av åkerreserveringsavtalen i år på c. 60 000 ha, mjölkproduktionen minskar på grund av omfattande slakt med c. 6 9/9, tillverkningen av mejerismör beräknas sjunka med 12 milj. kg. Men, smörkonsumtionen har under förra hälften 1970 sjunkit med 14 2/0 och margarinkonsumtionen stigit med 25 9/0. Smörlagren för export beräknas bli starkt reducerade. Summan av allt detta och mera därtill: lantbrukets produktionsvolym beräknas sjunka med 2 9/0 både 1970 och 1971. Härav kan dras den självklara slutsatsen att flykten från lantbruket fortsätter. En viss kompensation för nedgången inom lantbruket har lantbefolkningen fått genom de goda skogskonjunkturerna. De kommersiella avverkningarnas volym steg under förra hälften
Forum 19/7 1971 av detta år med c. 9 9/0. Antalet skogsarbetare i avverkningsarbete var i slutet av juni 1970 1200 man större och inom virkesdrivningen 2900 man större än motsvarande tid 1969. Rotprisen steg under avverkningsåret 1969/70 med 20 9/0 och anskaffningsprisen med 12 2/0. Skogsbrukets produktion väntas i år växa med 7 9/o. För 1971 räknar man med 4 ?/o. På grund av rationellare skogsbruk behövs det dock ett allt mindre antal skogsarbetare. Skogs- och flottningsarbetarna var 1964 119 000, 1968 84 000 och antas i år sjunka till 76 000.
+» Husbyggandet
Emigrationen av arbetskraft, särskilt till Sverige, har betingats främst av två faktorer: betydligt högre lönenivå och bättre tillgång på bostäder i tätorterna. Beträffande lönerna må sägas att enligt en statistik som jag nyligen sett skulle den manliga arbetskraften i Sverige för närvarande i genomsnitt betalas c. 50 9/0 högre än här och den kvinnliga hela 70 9/o högre. Som bäst är det dock högkonjunktur inom husbyggnadsbranschen. Produktionsökningen under förra hälften av 1970 beräknas till hela 15 ?/o. Utfärdade byggnadstillstånd för bostadshus första halvåret 1970 uppgick till 8,56 milj. m? eller 20 ?/o mera än samma tid 1969. Mot en beräknad bostadsproduktion i år om 44—45 000 bostäder, kalkylerar man för 1971 med c. 50 000.
Sammandrag
VI SER AV FÖRESTÅENDE KORTA SVEP över näringslivets utveckling att de positiva faktorerna överväger både 1970 och troligen också 1971. En livlig produktionsverksamhet kräver mycket pengar, således kommer penningmarknaden, som av utrymmesskäl förbigåtts, att förbli stram. En annan följd härav är att efterfrågan på arbetskraft i stort sett förblir god med därav följande lönestegringar. Detta är ju i och för sig bara bra, huvudsaken är att aptiten inte växer så mycket att vi får en inflation med åtföljande tryck på penningvärdet och utrikeshandeln. Låt oss hoppas att de politiska instanserna lyckas komma till en riktig avvägning beträffande detta svåra problem.
STATSHUSHÅLLNINGEN har här också förbigåtts. Den vore vid tillfälle förtjänt av en skild presentation. Här må blott sägas att statens likviditet för 1970 synes förbli rätt god och att inte heller 1971 torde medföra svårare bekymmer på den fronten.
Forum 19/70
HÅLL FORUM INOM RÄCKHÅLL MED EN SAMLINGSPARM
Material: Slitstark tvättbar plast
Plastfickor med innehållsetiketter på framryggsidan
Hopfällbar » Färg: Forumröd »
Mått: 27 X 8 X 31 cm
Fördelaktig: endast Mk 4:50/st. inklusive porto.
Ni har de senaste exemplaren av Forum bekvämt inom räckhåll på bokhyllan eller på annat lämpligt ställe.
Samlingspärmen är också utmärkt för uppbevaring av äldre årgångar.
Sänd mig mot postförskott ex. av Forums samlingspärm till förmånspriset 4:50/st. inkl. porto.
Postas till Forum, Petersg. 24, H:fors 15 (tel.best. 66 64 81)