Hur görs prognoser?
av Lars-Erik öller Forum 2007-11, sida 40, 22.11.2007
EE FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 2087
Lars-Erik Öller är professor emeritus vid Stockholms universitet.
Hur görs prognoser?
Jag har en vän som ibland frågar vad jag tycker om ett företagsköp eller något annat som berör ett enskilt företag. Då säger jag att jag är nationalekonom, inte företagsekonom. Men förstår han skillnaden? Jag kanske borde säga att jag intresserar mig för makroekonomin, medan företagsekonomerna företräder mikroekonomin,
Makro består förstås av många mikron, men för makroekonomen är det de stora talens lag som gäller. Ändå hänger makro och mikro ihop. Makroekonomen måste se på delarna för att nå en prognos för helheten och företagen intresserar sig för den framtid som möter deras produkter — ja faktiskt, den framtid vi alla står inför. Samma allmänintresse alltså som för väderleksprognoser.
I Finland är de mest kända prognosmakarna Näringslivets Forskningsanstalt, mer känd under den finska akronymen ETLA samt finansministeriets ekonomiska avdelning. Internationella prognoser hittar man hos OECD och IMF. USA har en uppsjö av både statliga och privata prognosmakare.
Det är inte så svårt att gissa om framtiden då det ju hela tiden kommer nya prognoser. Vem minns vad någon sade år 2005 om utvecklingen under år 2006, nu då vi sitter med facit på hand? Förståeligt, men man borde faktiskt kräva statistiskt oantastliga redovisningar över prognosfel. Vem kan man lita mer på, vem mindre?
Att prognostisera var länge en syssla för spågummor och -gubbar. Numera utnyttjar experterna allt vad forskningen kan erbjuda. Man kan urskilja fem pelare som stöttar upp verksamheten: nationalekonomisk teori, modeller, barometrar, ledande indikatorer och … bedömning.
Man borde kräv en av de första ekonometriska modellerna. Han fick samma pris 1980. Modellen bestod av stokastis ka ekvationer mellan ekonomiska variabler som fick sina värden ur NR,
Vill du leka med en ekonometrisk modell kan du avgiftsfritt gå in på Yale -professorn Ray Fairs webbsida: http://fairmodel.econ.yale.edu. Modellerna är nu betydligt bättre än i starten och ger prognoser som i allmänhet är bättre än sådana som inte bygger på ekonomisk teori.
Den så kallade Box-Jenkins-modellen kom år 1970 och till en början utklassade den samtidens ekonometriska modeller i prognosförmåga. Modellen bygger enbart på en tidsseries dynamiska mönster. Modellen generaliserades snart så att man även kunde relatera ekonomiska variabler sinsemellan. Båda modellerna används fortfarande som prognosverktyg och speciellt som jämförelseobjekt då nya prognosmetoder saluförs.
Konjunkturbarometrarna stöder sig på enkäter bland företag och hushåll. Svaren anges oftast bara i graderingen: ‘större; “lika” eller ”mindre! Vissa frågor berör förväntningar och blir därmed prognoser, Barometrarna kommer ut mycket snabbare än det tungrodda NR-maskineriets statistik. Dessutom publiceras vissa barometrar månadsvis, mot kvartalsfrekvens för NR-data. Utgår man från variabler med framförhållning får man vad som kallas ledande indikatorer, mycket användbara för konjunkturprognoser.
Det vi räknat upp är endast hjälpmedel. Den slutliga prognosen är alltid en mänsklig bedömning, som är öppen för alla de fel människor gör. Fältet är sedan länge väl utforskat, men tyvärr rätt okänt för prognosmakare med enbart en ekonomisk och statistisk utbildning.
Ekonometriska modeller statisti skt Med detta inte sagt att man skall bygger på ekonomisk teori och a förlita sig bara på mekaniska modelnationalräkenskaperna (NR). oantastliga ler. Bedömning är viktig och förbätt På 1950-talet hade Sir Richard T€ dovisningar rar i allmänhet träffsäkerheten, men Stone lyckats etablera enhet- över pr 0 gn Oo sfel. man bör akta sig för fallgroparna, liga NR över hela den utveck- . Mer om brister i konjunkturproglade världen, vilket gav honom Vem kan man lita noser i min nästa kolumn i februaNobels ekonomipris år 1984. mer P å, vem ri 2008. Under tiden kan du gå in på Lawrence Klein följde honom . www.forecastingprinciples.com och i spåret genom att konstruera mindre? läsa om prognoser. m