Hur kan finansierings-strukturen förbättras?
av Juhani Huttunen Forum 1987-17, sida 13, 05.11.1987
Taggar: Teman: finansiering
Hur kan finansieringsstrukturen förbättras?
Förhållandena på penningmarknaden, som tidigare gynnade utnyttjandet av främmande kapital, har under de senaste åren radikalt förändrats. Detta, och de andra förändringarna I företagens verksamhetsförutsättningar, kräver idag att företagens finansieringsstruktur förbättras, Detta förutsätter dock ett långt och målmedvetet arbete, och även attitydförändringar hos speciellt de mindre företagen.
Hushållens förmögenhet växer
Det är alltså nödvändigt att förbättra företagens finansieringsstruktur och överlag tillgången på riskkapital. Förutsättningarna för en förändring är goda. Det går emellertid inte att förstärka finansieringsstrukturen i en handvändning, utan det krävs flere år av målmedvetet arbete.
Förändringen i befolkningsstrukturen och den allmänt stigande förmögenhetsnivån ger en god utgångspunkt för att främja riskfinansieringen. Medelåldern hos Finlands befolkning stiger. Detta betyder, att hushållens sparöverskott sannolikt växer, eftersom sparandet i relation till inkomsterna vanligen ökar i de äldre åldersklasserna.
Bostadssparandet har fram till dessa dagar utgjort en väsentlig del av hushållens sparande. I framtiden minskar den andel det tar av hushållens inkomster — inte bara som en följd av livslånga bostadslån. De stora åldersklasserna har redan klarat av eller håller på att klara av sina bostadslån.
Om den ekonomiska tillväxten fortsätter med i stort sett nuvarande fart, så kommer antalet förmögna personer att öka. Man söker nya placeringsobjekt, och fikandet efter vinster ökar också bland hushållen.
Fler aktörer på kapitalmarknaden Om och när räntorna på depositioner och
FÖRUN, 17/198 obligationer i början av år 1989 på något sätt blir skattebelagda, så ökar med största sannolikhet aktiesparandet. Då är det möjligt — även om det beror på den kommande beskattningen av kapitalinkomster och företag — att den s k institutionaliseringen på kapitalmarknaden stannar upp, och hushållens betydelse som riskfinanslärer växer.
Under den senaste tiden har börsen och hela kapitalmarknaden också i Finland vuxit snabbt och blivit mer mångsidig. Bl a påverkar de som bäst startande placeringsfonderna positivt kapitalmarknadens utveckling.
Aktiemarknaden kommer att bli mer mångsidig, och börsbolagens antal kommer att öka, Om förmögenhetsskatten skulle avskaffas i samband med reformen av kapitalinkomsterna, så skulle det öka företagens lust att söka inträde på börsen.
Allt fler internationella placerare kommer att hitta vägen till vår börs, som kommer att internationaliseras. Då regleringen minskar kommer de finländska företagen också allt mer att skaffa finansiering på de utländska börserna.
OTC-marknaden för småföretagen
Småföretagens möjligheter att förbättra sin finansieringsstruktur har hittills närmast begränsat sig till inkomstfinansieringen. D har emellertid inte fått särskilt mycket eget kapital på detta sätt, eftersom t ex de små och medelstora industriföretagens lönsamhet under de senaste åren varit svag.
OTC-marknaden har i Finland — till skillnad från Sverige — fått en knackig start. En orsak till detta är, att SMI-företagen inte ännu har mognat inför tanken att skaffa sig finansiering på det egna kapitalets villkor. Introduktion på OTC-marknaden liksom på börsen förutsätter också en sådan öppenhet, som många företag ännu saknar. I detta avseende kräver företagarnas attityder ännu mycket mognad.
Vi har redan ett lysande exempel på hur OTC-marknaden kan utnyttjas. Olvi Oy skaffade sig på OTC-marknaden eget kapital på synnerligen fördelaktiga villkor. Samtidigt fick det fin reklam, vilken inte skall underskattas då det annars är problematiskt att göra reklam för öl. Olvis nya ägare släcker troligen sin törst med eget öl i stora skaror.
En förbättrad tillgång på riskkapital är i avgörande grad beroende av den kommande skattereformen, speciellt beträffande beskattningen av kapitalinkomster, förmögenhet och företag. Den snabba utvecklingen på kapitalmarknaden förutsätter troligen också lagstiftning, som effektiverar övervakningen och ställer direkta missbruk och brott till ansvar inför domstol. Börsens etiska regler räcker knappast länge till.
På basen av utländska erfarenheter vet man, att t ex aggressiva företagsköp är vanligast i de länder, där företagens finansieringsstruktur är stark och där finansieringen långt anskaffas i form av eget kapital.
Kap av företag och försök till sådana har också hos oss blivit vanligare. Möjligheten att snabbt bli rik är så lockande, att enbart etiken knappast heller hos oss förslår för någon längre tid framåt. Det behövs också hot om straff, som t ex i USA och Storbritannien.
Juhani Huttunen 13