Hur mäta politiska risker?

av Björn Sundell Forum 1983-11, sida 16-18, 08.06.1983

Taggar: Teman: ekonomi

F RUN

Riskanalysen allt

Politisk oro, kriser och ekonomiska problem i enskilda länder medför risker för såväl exportföretag som banker med internationella kontakter. Kriserna är ofta svåra att förutse och följden kan vara avsevärda kreditförluster när ett land skakas av stor omvälvningar.

De internationella storbankerna har utvecklat sina egna instrument för att bedöma riskerna i olik hörn av världen.

BB För Finlands del illustrerar Iran de problem som kan uppstå när ett land genomgår stora politiska omvälvningar. Under schahens tid fick Finn-Iran Contractors Group, som bestod av fyra finska byggnadsföretag, i uppdrag att bygga 63 höghus i utkanten av huvudstaden Teheran. Projektets värde var 600 miljoner mark och byggnadsarbetena påbörjades.

Särskilt långt hade bygget inte framskridit när schahen störtades. Projektet avbröts och de fyra företagen fick bokföra förluster på sammanlagt närmare 80 miljoner mark. Nästan inga pengar hann utbetalas från iransk sida. Sedan dess har de finska företagen årligen diskuterat möjligheterna att fortsätta byggnadsarbetena, men utan resultat. Höghusen står i dag lika halvfärdiga som i slutet av 70-talet.

Företaget Huurre, som skulle leverera kyllager till Iran hade större tur. Man hann inte sätta igång med leveranserna innan schahen störtades.

De finländska företagen var ingalunda de enda som gick på en nit i Iran. Andra projekt gick samma öde till mötes.

Skärpt kontroll

Schahens fall och ajatollah Khomeinis seger kunde kanske har förutsetts i tid - indikatorer var ett tilltagande missnöje med schahens regim, ett stort antal politiska fångar och allt starkare religiösa strömningar - men få utlänningar förutsåg det som skulle hända.

Av Björn Sundell

Händelserna i Iran fick i alla fall de internationella bankerna att skärpa sig vad riskanalyser beträffar. Redan i ett par decennier har bankerna uppställt sina egna sk ranking-listor där länder rangordnas utgående från hur stabila de kan anses vara. Både fallet Iran och den internationella skuldkrisen, som kulminerade för ett knappt år sedan när bla Mexico och Brasilien stod nära konkursens brant, pekar på behovet av att utveckla analysinstrumenten. Men det är inte bara de politiskt och ekonomiskt instabila länderna som analyseras allt noggrannare.

• De senaste åren har vi börjat syna små industriländer i sömmarna, länder som Sverige, Norge Danmark och Portugal, säger dr Jörg Neef, chefsekonomist vid den schweiziska banken Schweizerische Kreditanstalt, SKA, även kallad Credit Suisse.

• De här industriländerna har fortfarande hög kreditvärdighet, men om inte lågkonjunkturen i Västeuropa ger med sig, kan också dessa länder få allvarliga problem. Här är det inte de politiska riskerna vi fäster oss vid, utan närmast den växande skuldbördan.

• En snabbt stigande utlandsskuld under tider av långsam ekonomisk tillväxt ger upphov till en viss oro, betonar dr Rolf Ehlers vid SKA:s nationalekonomiska avdelning.

• När vi analyserar dessa små industriländer fäster vi oss särskilt vid penningmängdens utveckling, underskottet i statsfinanserna, handelsbalansen och förändringarna i utlandsskulden. Med hjälp av de data vi har, simulerar vi den framtida utvecklingen. Vi kan till exempel gör hä S - De senaste åren har vi börjat granska de små industriländerna närmare, bland annat de skandinaviska. Det är närmast den växande skuldbördan vi fäster oss vid, säger chefsekonomist Jörg Neef vid Schweizerische Kreditanstalt.

scenarier fram till slutet av 80-talet för att se vilken ekonomisk tillväxt och vilka åtgärder som krävs för att ett enskilt land skall kunna återbetala skulderna i tid.

Finland i toppen

Olika bankers ranking-listor varierar något från varandra, men i huvudsak är bedömningsgrunderna desamma.

SKA indelar länder i fyra huvudgrupper efter att deras stabilitet poängbedömts. De som är stabilast hamnar i AAA-kategorin och är länder vilkas kreditvärdighet är höjd över alla tvivel. Listan toppas av USA och i toppen ligger även Storbritannien och Japan. Högsta betyget i Norden får Norge som ligger på sjätte plats internationellt sett på SKA:s ranking-lista. Finland ligger

F RU bara något under Norge — på åttonde plats.

Den nästbästa gruppen betecknas AA-stater. De här länderna är pålitliga låntagare, men banken anser sig ända kunna skönja vissa oroväckande tendenser i ekonomin eller i det politiska klimatet. I denna grupp återfinns bla Danmark och Sverige.

Följande grupp består av A-stater, vilkas kreditvärdighet sägs befinna sig i farozonen, en något kryptisk formulering som innebär att banken noggrant följer den interna utvecklingen. Hit hör bla Irland och Portugal.

Den sista kategorin består egentligen av flera undergrupper av mer eller mindre kreditvärdiga lärder. De bästa får lån, åtminstone kortfristiga krediter, men ofta på dåliga villkor. De lägst klassade får ansöka om lån förgäves. På jumboplats ligger Zaire, Irak och Iran. De två sistnämnda betecknas som så osäkra att de överhuvudtaget inte poängbedöms.

värld

I Mexicos fall förutsägs inte den kommande krisen. De stora oljefyndigheterna sågs som en garanti när utländska banker pumpade in pengar i landet. Bilden föreställer en gasproduktionsanläggning i Tabasco-provinsen. Foto:dpa.

Analys av 84 stater

SKA:s kreditvärdighetsanalys omfattar 84 länder. De stora, stabila länderna undgår noggrannare analysering från bankens sida, medan utvecklingsländer och små industrinationer analyseras med 12 till 18 månaders mellanrum, de osäkraste länderna ännu oftare.

Analyserna bygger på vissa standardformulär och indelas i två huvudfaser. Den första omfattar politiska, den andra ekonomiska risker. Analyserna utförs av nationalekonomer på bankens forskningsavdelning och bildar en grund för behandlingen av låneansökningar. Villkoren för krediterna, tex räntenivån och återbetalningstiden påverkas av ett lands placering på rankinglistan.

Den politiska analysen koncentrerar sig på tre områden —- Nationen. Hurudan är befolkningsstrukturen och råder det stora spänningar mellan olika befolkningsgrupper eller religiösa grupperingar? Hur har nationen uppstått — genom revolution, genom godtyckliga gränsdragningar? Vilka konflikter pyr inom landet - Regimen. Hur stark är regeringen, hur effektiv är förvaltningen? Är korruptionen utbredd, är rättsväsendet oberoende av makthavarna, finns det klara socialistiska drag i förvaltningen? Hur bemöts utlänningar och utländska företag? Är oppositionen integrerad i det politiska systemet eller måste den fungera under jorden? Är utrikespolitiken konsekvent, är landet inblandat i gränskonflikter - Social oro. Är arbetslösheten hög, växer slumområdena och utbreder sig terrorismen? Är inkomstfördelningen mycket ojämn, är landsbygden förbisedd, är befolkningstillväxten snabb?

De ekonomiska analysen behandlar bland annat följande frågeställningar - Den interna ekonomin. Hur fördelas bruttonationalprodukten mellan jordbruk, industri och tjänstenäringar? B 17

F RUN 11/83

Vilken är investerings- och sparkvoten? Hur utvecklas produktiviteten inom industrin och hurudan är industripolitiken - liberal, protektionistisk eller statsdirigerad? Hur stor är statsutgifternas och budgetunderskottets andel bruttonationalprodukten - Utrikeshandeln. Här undersöker banken vilken roll utrikeshandeln spelar inom ekonomin, hur väl balanserad handeln är och vilka handelspartners som är de viktigaste. Vidare undersöker man hur mångsidig exporten är och hur beroende (och sårbart) landet är vad gäller importen av centrala råvaror och energi. Vidare följer banken noga med landets valutapolitik. En övervärderad valuta som inte korrigeras nedåt ger givetvis minuspoäng.

• Utlandsskulden. Av central betydelse är utlandsskuldens tillväxt, förhållandet mellan lång- och kortfristiga skulder samt räntornas och amorteringarnas andel av exportintäkterna. Det är denna frågeställning som gjort ett också de skandinaviska länderna hamnat i blickpunkten.

Feltolkningar

Analyser av enskilda länders kreditvärdighet har gjorts i många års tid, men ändå har misstag inte kunnat undvikas. Utvecklingen i Mexico och Brasilien visar att varningssignalerna inte gick fram. Amerikanska banker fortsatte att pumpa in pengar i dessa länder trots att problemen började hopa sig, ända tills skuldkrisen var ett faktum förra hösten.

De schweiziska bankerna har i allmänhet varit återhållsamma i sin kreditgivning till u-länder och nyligen industrialiserade stater.

• Oförutsedda händelser inträffar dock. Vem visste för ett par år sedan att oljepriset plötsligt skulle falla, framhåller Rolf Ehlers. Ibland är det bristen på information som leder till felaktiga beslut. Ibland tar de som fattar kreditbesluten inte informationen på allvar. Riskerna noteras inte.

Vad beträffer analysen av sociala konflikter i ett enskilt land, spelar ytterligare en faktor sin givna roll och den undviker bankerna helst att kommentera. Den som tjänstgör vid en bank får inte så lätt information från gräsrotsnivån. Därför kom revolutionen i Iran som en överraskning. Västerländska bankmän, analytiker och företagare levde i en annan värld än det folk som störtade schahen. När två så vitt skilda världar inte kan förstå varandra, blir följden lätt överraskningar av stora mått.

18

Av BJAÄRNE NYMAN

Informationssamhället tar form:

FLER

ENTREPRENÖRER,

FÄRRE

BYRÅKRATER

Rutinbetjäningen försvinner. Det blir enklare för var och en att själv utföra rutinarbete än att låta si betjänas.

Servicesektorn växer. Allt fler människor sysslar med någon form av specialiserat servicearbete.

Entreprenörsandan väcks till liv på nytt. Arbetsplatser skapas i de små serviceföretagen.

Enligt dessa riktlinjer kommer informationssamhället att utkristallisera sig. Det tror åtminstone visionärerna Kalevi Kontinen och Richard Normann. De båda herrarna uppträdde nyligen på ett framåtblickande seminarium arrangerat av Tietotehdas Oy i

Helsingfors.

MH Bilden av det kommande informationssamhället börjar så småningom få fasta konturer. Framåtblickande experter är redan idag ense om huvuddragen i det samhälle som håller på att växa fram ur dagens industriella samhällen. Enligt Kalevi Kontinen - tidigare VVD för Tietotehdas Oy, numera självständig datakonsult, Kontinen Consulting Oy kommer den kraftigt ökande informationshanteringen att grundligt förändra människans arbetsuppgifter. Samtidigt påverkas också relationerna människor emellan både i arbetslivet och på fritiden.

• Arbetsinsatsen per capita mins kar, den materiella sidan av livet minskar i betydelse, arbetsuppgifterna blir mer specialiserade och komplicerade, tror Kalevi Kontinen. Och därmed stiger också kraven på kunskap och yrkesskicklighet hos alla medborgare.

Det finns också tecken som tyder på att det blir svårare än tidigare att få människan att arbeta under tvång. Yrkesskicklighet skapar ett oberoende, som kan komma att få långtgående konsekvenser. Sannolikt kommer mängden självständiga yrkesutövare att växa mycket kraftigt, säger Kontinen. Företagen blir i sin tur beroende av de starkt specialiserade yrkesutövarna.