Hur redovisas
av Erkki Olin Forum 1986-03, sida 16, 20.02.1986
Hur redovisas vinster ino industrif retagen?
Professor Sven Erik Johansson i Stockholm, som varit jurymedlem i tävlingen Bästa Årsredovisningen, har gett ett sammandrag över vad som skett i svensk redovisningspraxis under de senaste 10 åren. Volvo är det företag som under årens lopp fått de flesta första pris — fyra inalles — och Johansson använder därför Volvo som analysobjekt i sit sammandrag.
öljande punkter kan vara av allmänt fr inoseo Redan år 1967 kompletterar Volvo sin tidigare redovisning med uppdelningen av bokföringsmässiga avskrivningar enligt plan och avskrivningar utöver plan såväl i resultat- som balansräkningen. Det var en av orsakerna till att Näringslivets börskommilté sedermera valde Volvos redovisning som förebild. Utvecklingen går lättast att demonstrera med skillnaden mellan Volvos årsredovisning för år 1984 och år 1967. Dessa skillnader kan sammantattas i följande punkter: 9 finansiella nyckeltal ges en framträdande roll i informationsgivningen € information om försäljning, resultat och räntabilitet för olika rörelsegrenar och marknader ger aktieägarna ett utmärkt och mycket förbättrat analysunderlag beträffande de traditionella redovisningshandlingarna har speciellt finansieringsanalysen och notapparaten utvecklats $ ett avsnitt om Volvo-aktien har tillkommit Men, anser Johansson, det finns också negativa inslag i utvecklingen, och det är ingenting som företagen själva kan rå för. Det gäller koncernredovisningen, som blivit utomordentligt komplicerad och svårtillgänglig för en utomstående genom 9 att koncernbildningen blivit så omfattande och svåröverskådlig och Ö att utländska dotterbolag ökar I betydelse samtidigt som stora valutakursförändringar skapar svåra mätproble Öka börsmedvetenhet
Generellt om företagen framhåller Johansson bla, att när den verklighet som skall återspeglas genom årsredovisningen blir mer komplicerad, kompliceras ofrånkomligen redovisningen. = Företagsledningen tycks också ha blivit mera börsmedvete 1 — med allt vad det innebär av val av redovisningsmetod och urval av information, och tycks inte vara opåverkad av förväntad börskurseffekt. Balansfrisering genom sales & leaseback — dvs att man säljer sina anläggningar och sedan betalar leasinghyra för dem istället för att härigenom uppvisa en bättre soliditet — och andra transaktioner tycks bii allt vanligare. Johansson tycker också att information om produkter, projekt eller marknader som går dåligt kunde vara betydligt tydligare och fylligare.
Checklista för Volvo
Med avseende på Volvos årsredovisning (bokslut enligt vår terminologi) kommer Johansson med följande önskemål:
Koncernen borde ange avkastningen på det riskbärande kapitalet efter skatt, och inte som nu är fallet före skatt.
Företaget borde redogöra för kostnaderna för de medel som skall överföras till Riksbankens spärrkonto i samband med avsättning till Investeringsfond för uppskjutande av beskattning.
De vinstbegrepp man opererar med kunde förtydligas. Man kan inte anses ha gjort någon egentlig vinst, förrän en marknadsmässig ränta även betalats på det egna kapitalet. Detta borde enligt Johansson återspeglas i redovisningen.
Det borde tydligt framgå vad kursförändringarna resultatmässigt åstadkommit. Aktieägarna vore kanske intresserade av vad dollarkursens förskjutning haft för verkan. Nu anges detta endast med kvalitetsord som ”betydande”, ”ringa”, ”avsevärd” osv.
Brister i finländsk redovisning
Trots att börsföretagen i Finland under de allra senaste åren betydligt förbättrat sin bokslutsinformation, finns det alltjämt stora brister.
Rumänien har satsat på en stark egen industri. För att snabbt bygga ut infrastrukturen har landet upptagit stora lån i väst. Nu kör Ceausescu med ett hårt återbetalningsprogram som bl a återverkar på medborgarnas levnadsstandard.
övriga SEV-länderna och har gjor det alltsedan SEV bildades 1949. Enligt SEV-traktaten skulle en högre och snabbare utveckling uppnås för alla medlemsländer bl a genom specialisering och rationellt utnyttjande av ländernas resurser. Ursprungligt var tanken att de olika medlemsländerna skulle specialisera sig på olika näringsgrenar — Rumänien på jordbruk och olja. Då en sådan ekonomisk politik skulle ha inneburit ett ökat ekonomiskt beroende, inledde Rumänien redan på 1950-talet en satsning på industri. Man byggde t o m upp en egen bilindustri.
Under den nuvarande presidenten Nicolag Ceausescu har investeringsverksamheten ytterligare ökat kraftigt. Av statsbudgeten 1984 gick drygt hälften till ”folkhushållet", varav störe delen var investeringar. Knappa 30 procent gick till sociala och kulturella ändamål, alltså sjukvård, pensioner och utbildning, medan ca 4 procent gick till försvaret, som dock troligen även får medel direkt eller åtminstone indirekt från andra moment i budgeten.
R umänien skiljer sig markant från de
Ordförande för Föreningen CGR:s bokföringskommitté, CGR-revisorn Petteri Valkonen, har nyligen gjort en tolvårs analys av två börsnoterade företag inom träförädlingsindustrin, för att så konkret som möjligt kunna peka på de allvarliga brister som vissa årsredovisningar tyvärr alltjämt är behäftade med. . Tidsperioden i det nedanstående exemplet omfattar åren 1973—1984, och utgångspunkten är företagens resultat före bokslutsdispositioner och skatt. Som bokslutsdispositioner har upptagits: $ förändring av reserveringar 9 aktivering av uppkomna kursförluster € förändring av pensionsansvar eller av pensionsstiftelsens ansvarsunderskot € vinst på försäljning av anläggninastillgångar utöver det normala. (Normalt utrangeras och avyttras årligen en viss del av anläggningarna. För företag A är andelen 50 och för företag B 30 miljoner mark. Resultaten har således korrigerats med vinstandelar utöver dessa summor förutsatt att de i boksluten förts mot resultatet. 3/1986 FORUN,