Kalkbränning
av Christer Ekebom Forum 1986-03, sida 14-15, 20.02.1986
Såväl museiverket som byggnadssanerarna är idag bekymrade. Gamla rappade fasader är svåra att renovera. Den moderna rappningen håller inte. Ett faktum är dock att gamla rappningar höll.
Ska den klassiska metoden att bränna kalk i en vedeldad ugn ge lösningen på problemet?
Klassis kalkbranning till heders igen ver en gammal tradition kvar, en tradi tion som kanske kommer att visa sig vara ytterst värdefull. Där behärskar man ännu konsten att bränna kalksten i vedeldade ugnar. I själva verket upphörde den kommersiella kalkbränningen enligt denna urgamla metod först efter senaste krig på grund av konkurrensen från den industriellt framställda byggnadskalken.
År 1978 tändes en kalkugn i samband med kalkveckan. Kalkbränningen misslyckades den gången. Man använde helt enkelt fel slags kalksten. Senaste höst gjordes ett nytt försök och den här gången var bränningen en del av ett forskningsprojekt I vilket bland annat Statens tekniska forskningscentral (VTT) är engagerad. Den åndra stora parten i projektet är Puolimatka-koncernen.
| Vindala (Vimpeli) i norra Österbotten le Museiverket intresserat
I Finland, liksom i många andra länder, har saneringen av gamla byggnader fått en allt större betydelse. Många byggnader har emellertid rappade fasader. Under åren 1 lopp har dessa fasader givetvis farit illa av väder och vind och eventuellt också luftföroreningar. Problemen har uppstått efter saneringen. Det har visat sig att de moderna industriellt framställda kalkbaserade rappningarna inte håller speciellt länge. En hållbarhet på fem till tio år kan inte anses tillfredsställande. Detsamma gäller de kalkbaserade målfärger som rappade fasader helst ska målas med.
Museiverket har därför börjat intressera sig för problemen och tilsammans med VTT har verket börjat undersöka saken närmare. Forskarna har kommit fram till att kalk som tillverkats enligt den klassiska metoden, hårdnar betydligt bättre och därmed håller mycket längre än modernt framställd kalk. Rimligtvis borde en rappad fasad hålla upp till 100 år.
Experimentbränning
För att utröna hur det egentligen står till, beslöt man bränna kalk i en klassisk ugn. Den gamla kunskapen levde kvar i Vindala och därför beslöt man utföra bränningen där. Den enligt traditionen bästa kalkstene valdes ut, ugnen byggdes enligt det klassiska mönstret och eldades med björkved.
Den brända kalken har deponerats i jordgravar i Vanda där den får ligga för stläckning fram till hösten. Enligt gammal tradition borde den brända kalken släckas i jordgrav upp till fem till tio år för att bli riktigt bra. Som bas för kalkmålfärg rekommenderas kalk som legat för släckning minst tre år.
Olika kemiska faser
Vad händer egentligen vid kalkbränninger? Grundmateriatet är kalsit, CaCO,, som vid bränningen sönderfaller i bränd kalk, CaO samt oxider. Genom att tillföra vatten till den brända kalken uppstår calsiumhydroxid, Ca(OH),. Bränningen sker vid en temperatur på 800 till 1300 grader.
Det är uppenbart att bränningsresultatet inte enbart beror på temperaturen. Bränntiden är också betydelseful! och man misstänker att bränslet också kan ha till och med avgörande betydelse. I en vedeldad klassisk ugn uppstår bland annat en hel del kolmonoxid, som eventuellt inverkar gynnsamt på resultatet.
I en klassisk ugn kommer den kalksten som ligger närmast eldhärden att brännas mest och ju längre ut möt ugnens yttre skal man kommer, desto kortare bränntid har kalkstenen. I den färdiga kalken ingår således kalk med olika bränningsgrad. Industriellt framställd kalk är allt igenom homogen vad gäller bränningsgraden. Förbränningsprocessen är kontinuerlig och temperaturen exakt. Släckningen sker också vid industrierna mycket snabbt i en kontinuerlig process.
Fuktigheten viktig?
I en vedeldad ugn är också fuktigheten rätt hög. Veden avger stora mängder vattenånga som gör att temperaturen kan hållas lägre än vid helt ”torr” bränning. Också detta kan ha betydelse för kalkens slutliga konsistens.
Släckningen av den brända kalken ha uppenbart en stor betydelse för slutproduktens kvalitet. Det snabbaste sättet är att helt enkelt dränka kalken i vatten, men resultatet blir inte det bästa möjliga. Den högsta kvaliteten uppnås genom långsam släckning i jordgrav där regnvattnet sakta i form av jordfukt tränger in i kalken. Den processen tar tid, ett år eller mera. Det är helt klart att den rappning som framställts av den släckta kalk som industrin levererar skiljer sig från den som framställts av kalk som producerats på klassiskt sätt framför allt i fråga om hållbarhet. Höstens kalkbränning ger, efter kemisk analys, förhoppningsvis svaret på varför det är så här. Det kan hända att de föroreningar som ohjälpligt kommer in i kalken i samband med vedeldad bränning ute i naturen också spelar en viss roll i sammanhanget. Om något år vet vi mera.
Om resultaten visar att den klassiska brända kalken definitivt är överlägsen de 3/1986 FORUN industriella, kan det mycket väl hända att den uråldriga bränningstraditionen återupptas. Möjligen kommer då också andra orter in i bilden. Om den klassiska kalkbränningen verkligen kan ge en byggnadskalk som fyller de uppställda kraven, kommer den också att ha en stor och säker marknad, inte bara i Finland utan också ute i Europa.
Inget billigt nöje
Den klassiska byggnadskalken blir ingen billig råvara. Kostnaden för framställningen av det nu aktuella experimentpartiet torde uppgå till närmare 10 mark per kilogram färdig kalk.
Kalkbränning i ugn ute i naturen är ett äventyr i sig. Den ”råa” kalkstenen bryts och krossas till kilsten och transporteras till brännplatsen. Ugnen byggs vanligen i en sluttning. Jorden schaktas bort så att det uppstår en u-formad urgröpning som är 3—4 meter bred och lika hög samt 4—5 meter lång. I vissa fall kan ugnen vara upp till 8 meter lång.
Gropens väggar bekläs med natursten och på gropens botten radas tre till fyra socklar av natursten. På dessa läggs ugnens gallerjärn. En normal ugn har två, i vissa fall tre eldstäder. Dessa åstadkoms genom att man bygger tunnlar av den kalksten som ska brännas. Dessa tunnlar kan vara en knapp meter höga. Ovanpå tunnlarna radas sedan kalksten upp till
KK: draget på Nordbygg 86. Här står du mitti cent rum för den svenska byggbranschen. Du möter kunderna, leverantörerna, kollegerna, produkterna, ny heterna.
Det är här det händer, på Sveriges i särklass störst bygg- och fastighetsmässa.
Du har allt samlat på ett ställe. Ett besök besparar dig mycket tid och pengar. Hör av dig så skickar vi en besöksbroschyr och ett inbjudningskort som ger fri entré. Aven researrangemanget blir förmånligt med Silja Line paketresor.
Arrangör: Stockholmemasso ugnen eldas björk eller furuved. Värmen tränger upp i kalkstenslagren och så småningom ända upp till toppen.
När elden kommer upp genom ugnens tak, är det dags att börja styra värmen. Det görs genom att platsen där lågan tränger ut, rappas igen med kalkpasta, varefter elden söker sig nya vägar genom ännu omogna lager.
Egentligen är det inte själva brännlågan som tränger ut genom ugnens tak, utan brinnande gaser från olika slaggprodukter i själva stenen. Allt eftersom kalkstenen hettas upp och mognar, antar den också olika färger.
Bränningen tar allt från några dagar till några veckor. När bränningen är slutförd, får ugnen svalna några dygn, varefter konstrukticnen rivs ner och den brända kalken transporteras till släckningsplatsen. Den brända kalken är hård, men spröd och kan klubbas i små bitar med en klubba. Vikten är i det här skedet ungefär en tredje del av den slutliga, vattenmättade vikten
Vindala-projektet gav som resultat cirka 50 ton bränd kalk. Bränningen gick på ungefär en vecka och den processen förbrukade 150 kubikmeter björkved. Temperaturen i ugnens mitt steg till nära 1300 grader. I höst då den släckta kalken tas upp ur sina jordgravar, kommer Puolimatka att ha till sitt förfogande ungefär 150 ton kalk, som förhoppningsvis visar sig vara av högst möjliga kvalitet Christer Ekebom 9
NORDBYGG 86. 8-13 APRIL 1986. SVERIGES STÖRSTA BYGG- OCH FASTIGHETSMÄSSA.
Öppettider: För fackfolk 8-11 april kl9—17. För allmänheten 12-13 april kl 9-16. Postadress: 125 80 Stockholm. Besöksadress: Mässan Älvsjö. Tel: 08-7491100. Telex 10660. Telefax: 08-99 2044.
Två eldare i farten. Kalkbränningen kräver fysisk styrka, för veden består av stammar och inte små kluvna klabbar. Och man måste fyll ugnens topp och taket görs av kalkgrus. I på ved kontinuerligt.