Hur skall danskarna spara olja?

av Sigyn Alenius Forum 1979-19, sida 15, 05.12.1979

Taggar: Orter: Danmark Teman: olja

Hur skal danskarna spara olja?

Vad har danskarna hittat på för att få mera värme ur mindre olja? För Danmark är denna i dag allmänna problemati ett allvarligt måste: Före oljekrisen var danskarna västvärldens största oljeimportör per capita. Avhängigheten har kapats — 75 procent vilar idag på importolja. Resten är inhemsk olja, brunkol och importerat kol. Danmark är världens tredje största kolimportör i dag med 7,5 miljone ton om året.

y»” Gammal och känd är firman Danfoss som på sin tid var pionjär med radiatorventiler för att begränsa ”onödig” rumsuppvärmning över behovet alltså. Danfoss satsar fortfarande kraftigt på radiatorventilerna — nya typer har utvecklats och rapporterna är goda. Tre andra områden är i förgrunden, alla tre hör till den för Danfoss typiska produktionen. Den går ut på att optimera driften i existerande aggregat. Inte nödvändigtvis uppfinna nytt, men få det som står till buds att fungera tillfredsställande.

De tre områdena är värmepumpar, frekvensomformare och solenergiautomatik.

— Värmepumpens uppgift är att återvinna värme, luftkonditioneringssystem kan ha ett kolossalt spill, säger Danfoss tekniska forskningsledare Mogens Dyre. — På det området har vi lyckats bra med pump- och värmeväxlare — systemet motsvarar kylskåpets kondensator. Man återvinner värmen, innan ventilationsluften kasseras.

Också frekvensomformaren har sin huvudmission i stora anläggningar: vattenverk, reningsaggregat och liknande, men det finns också i små utgåvor, minsta är 1 hk, största 40 hk. Den består av en varvtalsregulator, som helt enkelt automatiskt inställer pumpmekanismen på t ex just precis det energibehov som krävs för ögonblicket — där kan man i tex stora reningsanläggningar spara så mycket att hela aggregatet betalar sig på 3—4 år.

Mindre spill

Solenergiautomatikens huvuduppgift i Danfoss-utgåva är också att hindra spill. Bla sörjer den för att

FORUM 19/7 inte uppmaganiserad värme vandrar fel väg, d v s tillbaka till solfångaren. Det kunde annars lätt ske när denna avkyles. Aggregatet hindrar också frostsprängning.

Ställa om till kol är i Danmark en utveckling som har varit i gång sen oljekrisen kom. Kraftverken går i spetsen, de kör till 70 procent på kol nu, Industrin följer — sprit, pappers- och sockerindustrin är bäst med, säger ingenjör Knud Hansen, som leder den delen av arbetet i Dansk Kedelforening, en sammanslutning av ägare till värmeaggregat. Staten ger 10 procent stödmedel till forskning i energisnåla nya metoder.

Bästa resultatet har man uppnått med COM och Fluid-bed. COM — Coal-Oil-Mixture — är vad namnet anger, kol och olja i blandning. Amerikaner och japaner sysslar också med metoden. Den består i uppblandning av oljan med koldamm. Fördelen är uppenbar: man använde va Re S mindre olja. 40—50 procent kan ersättas med koldamm på nuvarande utvecklingsstadium, Det bör kunna bli mera, säger man på Dansk Kedelforenings laboratorium där experimenten pågår.

Svävande kol

Fluid-bed-metoden har tidigare använts i andra industrisamman-hang, t ex inom metallurgin. Det nya är tillämpningen inom energisektorn. Man uppnår med denna metod två viktiga mål: produktionen blir billigare för att man kan använda billigare — sämre — kolkvaliteter. Och man kan avsvavla kolet i samband med förbränningsprocessen. Det är en miljöfördel. Processen består i att man förbränner kol svävande i en gröt av aska och sand, 1-—2 procent kol, som hela tiden förnyas. Samntidigt tillsätter man gröten kalk för att bli av med svavlet. Metoden uppfanns redan under första världskriget, när det gällde att spara — men den har först nu blivit riktigt aktuell.

Koleldning skapar ökade miljöproblem — därför har man en intensiv forskning på gång i Danmark med nya filtertyper. Hittills har elektronfilter varit mest använt. Det senaste är ett slags textilfilter.

Sigyn Al sve enlus OO

FT